Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Budgetpropositionen för 2024: så här ändras beskattningen

finansministeriet
Utgivningsdatum 9.10.2023 14.13
Typ:Pressmeddelande

I samband med budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen ändringar i beskattningen.

Ändringar i inkomstbeskattningen

I enlighet med regeringsprogrammet lindras beskattningen av arbete. Betoningen ligger på att sänka beskattningen för låg- och medelinkomsttagare. 

I grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster ska det göras en indexjustering på alla inkomstnivåer så att beskattningen inte skärps på grund av den allmänna inkomstutvecklingen. Indexjusteringen är 2,8 procent. När indexjusteringen beräknas beaktas skatteskärpningen i form av sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremien med 0,2 procent, som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna.

Indexjusteringen görs genom att höja den progressiva inkomstskatteskalans alla inkomstgränser samt grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp och inkomstgränser. Detta beräknas minska intäkterna av förvärvsinkomstskatten med cirka 581 miljoner euro.

Statens progressiva inkomstskatteskala år 2024

Till statens progressiva inkomstskatteskala fogas en ny högsta inkomstnivå på 150 000 euro. Den nya nivån grundar sig på regeringsprogrammet där det konstateras att den högsta nivån är tidsbunden till slutet av valperioden.

Statens progressiva inkomstskatteskala år 2024.

Beskattningsbar förvärvsinkomst,
euro
Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den del av inkomsten som 
överskrider den nedre gränsen, %
0 0 12,64
20 500  2 591,20 19
30 500 4 491,20 30,25
50 400 10 510,95 34
88 200 23 362,95 42
150 000 49 318,95 44

Maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs

Det maximala beloppet för grundavdraget höjs från 3 870 euro till 3 980 euro. Grundavdraget beviljas till fullt belopp vid en dagpenningsinkomst på 3 980 euro per år, en löneinkomst på cirka 8 000 euro per år och en pensionsinkomst på cirka 13 600 euro per år.

För mottagare av dagpenningsinkomst har grundavdraget en effekt på en inkomst på upp till ca 26 000 euro per år, för mottagare av löneinkomst på upp till ca 32 200 euro per år och för mottagare av pensionsinkomst på upp till ca 29 800 euro per år.

Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs

Det maximala beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 2 030 euro till 2 140 euro. Därtill höjs inkomstgränserna för avdragets minskningsprocent. När nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka 168 400 euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag.

Höjningen av arbetsinkomstavdragets maximibelopp omfördelas

Den åldersbaserade höjningen av arbetsinkomstavdragets maximibelopp omfördelas Höjningen fördubblas för personer som fyllt 65 år från 600 euro till 1 200 euro medan höjningen slopas för 60–64-åringar. Ändringen förbättrar incitamenten att arbeta för personer över 65 år.

Ändringen beräknas öka skatteintäkterna med 37 miljoner euro.

Självrisken för resekostnader höjs

Självrisken för resekostnadsavdraget höjs från 750 euro till 900 euro. Samtidigt ändras bestämmelserna om sänkning av självrisken för personer som varit arbetslösa eller familjelediga en del av året så att de motsvarar höjningen av självriskandelen.

Ändringen uppskattas öka skatteintäkterna med ca 40 miljoner euro.

Den temporära höjningen av hushållsavdraget förlängs

Höjningen av hushållsavdragets maximibelopp och av den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna, som var i kraft 2022–2023, förlängs till 2024. Höjningen gäller hushållsavdrag som beviljas på basis av hushållsarbete, omsorgsarbete eller vårdarbete. Det maximala hushållsavdraget för dessa höjs från 2 250 euro till 3 500 euro. Dessutom höjs den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna från 40 procent till 60 procent när det gäller arbetsersättningar och från 15 procent till 30 procent när det gäller löner. I fråga om andra arbeten som berättigar till hushållsavdrag förblir hushållsavdraget oförändrat.

Förlängningen av det höjda hushållsavdraget beräknas minska skatteintäkterna med cirka 39 miljoner euro.

Hushållsavdraget ska också omfatta fysioterapi och ergoterapi

Fysioterapi som ges av en legitimerad fysioterapeut och ergoterapi som ges av en legitimerad ergoterapeut ska berättiga till hushållsavdrag. Avdraget kan fås för fysioterapi eller ergoterapi som tillhandahålls i den skattskyldiges hem.

Utvidgningen av hushållsavdraget beräknas minska skatteintäkterna med cirka 4 miljoner euro.

Det temporära fondundantaget förlängs

Till inkomstskattelagen fogas en temporär bestämmelse om undantag från den allmänna skattskyldigheten för samfund som ingår i inkomstskattelagen. Bestämmelsen ska tillämpas under två år på vissa fonder på basis av var den verkliga ledningen utövas. 
Ändringen bedöms inte ha några betydande fiskala konsekvenser.

Problem med betalning av arvsskatt underlättas

Obetald arvsskatt ska inte längre indrivas genom utsökning och skattskyldiga ska inte längre sökas i konkurs på grund av obetald arvsskatt förrän 10 år har förflutit från första förfallodagen. Tidigare var tidsfristen två år. Därtill sänks dröjsmålsräntan som beräknas på obetald arvsskatt. Dröjsmålsräntan är referensräntan enligt räntelagen förhöjd med 3,5 procentenheter. År 2024 är dröjsmålsräntan 7,5 procent.

Ändringarna beräknas minska skatteintäkterna med cirka 3 miljoner euro.

Mer information: 
Pertti Nieminen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 461, pertti.nieminen(at)gov.fi
Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 318, timo.annala(at)gov.fi (angående hushållsavdraget)
Minna Upola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 172, minna.upola(at)gov.fi (angående fondundantaget och arvsskatten)

Tiden i arbete när det gäller källbeskattning av utländska nyckelpersoner förlängs

Den arbetstid som omfattas av källbeskattning av löneinkomst till utländska specialister, så kallade nyckelpersoner, förlängs med tre år i enlighet med regeringsprogrammet. Det ska uppbäras källskatt i högst 84 månader i stället för nuvarande 48 månader på löneinkomsten i Finland för nyckelpersoner som omfattas av källbeskattningen. Källskatten på löneinkomst är för närvarande 32 procent. 

Ändringen bedöms inte ha några betydande fiskala konsekvenser.

Mer information: 
Antti Kurikka, specialsakkunnig, tfn 0295 530 535, antti.kurikka(at)gov.fi

Fastighetsbeskattningen av mark skärps

I enlighet med regeringsprogrammet höjs den nedre gränsen för skattesatsen för mark från nuvarande 0,93 till 1,30 procent. Skattesatsen för mark ska åtskiljas från den allmänna fastighetsskattesatsen, som fortsättningsvis varierar mellan 0,93 och 2,00 procent. Den övre gränsen för skattesatsen för mark föreslås också ligga på 2,00. 

Åtgärden stärker den offentliga ekonomin och ökar kommunernas fastighetsskatteintäkter med 108 miljoner euro. Ökningen av fastighetsskatteintäkterna gäller i synnerhet huvudstadsregionen och de större tillväxtcentren. Totalt 245 kommuner blir tvungna att höja sin nuvarande fastighetsskattesats. Skatten på mark stiger som mest med 40 procent i de 42 kommuner där den allmänna fastighetsskattesatsen för närvarande ligger på den nedre gränsen 0,93 procent.

Mer information: 
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Bolagiseringen av kommunernas social- och hälsovårdsfastigheter blir skattefri

Bolagiseringen av fastigheter som användes av kommunernas och samkommunernas social- och hälsovårdsväsende och räddningsväsende den 1 januari 2023 och som hyrts till välfärdsområdena för samma ändamål ska på vissa villkor befrias från överlåtelseskatt. 

Kommunernas bolagiseringsskyldighet beror på bestämmelser i kommunallagen, enligt vilka kommunen ska bolagisera den verksamhet som den bedriver i ett konkurrensläge på marknaden, vilket uthyrningsverksamheten i princip är när social- och hälsovården och räddningsväsendet har överförts till välfärdsområdena. Utan skattefriheten betalas för överföring av fastigheter och lokalaktier till det övertagande kommunbolaget i samband med bolagisering en överlåtelseskatt på 4,0 eller 2,0 procent. Skattefriheten gäller till utgången av 2030.

Bakom ändringen ligger ett uttalande som ingick i riksdagens svar på lagstiftningspaketet om social- och hälsovården.  

Mer information: 
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Ändringar i alkoholskatten

Det föreslås att alkoholskatten på vin och andra drycker som framställs genom jäsning och som innehåller mer än 5,5 volymprocent alkohol höjs med i genomsnitt cirka 8,3 procent. Skatten på mellanprodukter (t.ex. viner med tillsatt alkohol) höjs i genomsnitt med 12,7 procent. Skatten på sprit, andra starka drycker, long drink -drycker och andra dryckesblandningar baserade på etylalkohol ska höjas med i genomsnitt 8,8 procent. Skatten på etylalkoholbaserade alkoholdrycker som innehåller högst 2,8 volymprocent alkohol höjs inte. 

Skatten på öl sänks enligt förslaget med cirka 4,9 procent. Skatten på öl som innehåller mindre än 3,5 volymprocent alkohol sänks inte, eftersom skatten på öl med låg alkoholhalt redan för närvarande är lägre än punktskatten på läskedrycker.

Den genomsnittliga punktskatten på alkoholdrycker höjs med ca 2 procent. Priserna på alkoholdrycker beräknas stiga i genomsnitt med cirka en procent. 

Skatteändringarna ökar skatteinkomsterna med cirka 15 miljoner euro på årsnivå.

Mer information: 
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi
Veli Auvinen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 384, veli.auvinen(at)gov.fi

Rökfria nikotinprodukter ska omfattas av punktskatt för tobaksprodukter

Det föreslås att det till lagen om tobaksaccis fogas en ny produktgrupp för rökfria nikotinprodukter. Denna grupp omfattar så kallade nikotinpåsar som kommit in på marknaden. För dessa produkter införs både en punktskatt per enhet och en värderelaterad skatt som baserar sig på detaljhandelspriset. Dessutom fastställs en minimiskatt. Punktskatten blir cirka 2 euro per nikotinpåse på 12 gram. Ändringen beräknas öka skatteintäkterna med cirka 50 miljoner euro årligen.

Till förslaget har det efter remissbehandlingen fogats en övergångsbestämmelse. Enligt den ska punktskatt för tobaksprodukter från och med den 1 juli 2024 tillämpas också på rökfria nikotinprodukter som frisläppts för konsumtion under 2023 efter det att regeringens proposition har lämnats till riksdagen.

Mer information: 
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi
Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 577, jenni.oksanen(at)gov.fi

Fordonsskattens grundskatt sänks

Fordonsskattens grundskatt för person- och paketbilar lindras totalt med 50 miljoner euro. Sänkningen gäller fordon med medelstora och stora utsläpp samt äldre bilar för vilka det inte finns mätuppgifter att tillgå. Beskattningen av nyare fordon förblir oförändrad. Skattesänkningen gäller 2025 uppskattningsvis 1,8 miljoner fordon som används i trafiken, dvs. knappt 60 procent av det antal person- och paketbilar som används i trafiken. Den årliga fordonsskatten för bilar som omfattas av skattesänkningen sjunker med i genomsnitt ca 28 euro och högst med ca 52 euro per år.

Mer information: 
Markus Teräväinen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 719, markus.teravainen(at)gov.fi

Punktskatten på drivmedel sänks

Regeringen föreslår att punktskatten på flytande bränslen sänks. Punktskatten på bensin och ersättande produkter sjunker i genomsnitt med 3,9 cent per liter och på diesel och ersättande bränslen i genomsnitt med 3,8 cent per liter. Till skillnad från den proposition som var på remiss föreslås det nu att skattesänkningen genomförs så att sänkningen riktas till koldioxidkomponenten i punktskatten. Skattesänkningen kompenserar den beräknade genomsnittliga höjningen av pumppriserna till följd av den gradvisa höjningen av distributionsskyldigheten för förnybara drivmedel.

Skattesänkningen beräknas minska statens punktskatteintäkter med ca 168 miljoner euro på 2024 års nivå.

Mer information: 
Merja Sandell, regeringsråd, tfn 0295 530 191, merja.sandell(at)gov.fi
Jussi Kiviluoto, finansexpert, tfn 0295 530 331, jussi.kiviluoto(at)gov.fi

Beskattning
beskattning beslut inkomstskatt tobaksaccis

Se även

Det föreslås en höjning till skogsavdraget och ett nytt undantag till ränteavdragsbegränsningen

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:27.3.2025 7.42

Skattestödet för frivilligt pensionssparande slopas 2027

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:20.3.2025 13.55

Centrala ändringar som träder i kraft vid ingången av 2025 inom finansministeriets förvaltningsområde

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:20.12.2024 9.53

Budgetpropositionen för 2025: så här ändras beskattningen

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:23.9.2024 13.55

Punktskatten på tobak höjs i sex steg från och med november 2024

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:19.9.2024 13.33

Förslagen om ändring av inkomstbeskattningen på remiss

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:20.6.2024 16.14
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Delegationen för välfärdsområdenas ekonomi och förvaltning
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Digi i vardagen -delegationen
          • Digi i vardagen verksamhetsberättelse
            • Digitaliseringen får inte marginalisera
            • Digitala färdigheter nya medborgarfärdigheter
            • Alla gynnas av tillgänglighet
            • Problem med identifiering
            • Hur påverkar digitaliseringen människors vardag?
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Ansökan om finansiering
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • IKT-Kohtaamo
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation