Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomi svenskaLäs artikeln på svenska

Vuoden 2024 talousarvioesitys: näin verotus muuttuu

valtiovarainministeriö
Julkaisuajankohta 9.10.2023 14.13
Tyyppi:Tiedote

Hallitus esittää vuoden 2024 talousarvioesityksen yhteydessä muutoksia verotukseen.

Muutoksia tuloverotukseen

Hallitusohjelman mukaisesti työn verotusta kevennetään. Painotus on pieni- ja keskituloisten verotuksen keventämisessä. 

Ansiotuloveroperusteisiin ehdotetaan tehtäväksi indeksitarkistus kaikilla tulotasoilla, jotta verotus ei kiristyisi yleisen ansiotasokehityksen vuoksi. Indeksitarkistus on suuruudeltaan 2,8 prosenttia. Indeksitarkistuksen mitoituksessa otetaan huomioon hallituksen budjettiriihessä päätetty työttömyysvakuutusmaksun 0,2 %:n alenemista vastaava veronkiristys.

Indeksitarkistus tehdään korottamalla progressiivisen tuloveroasteikon kaikkia tulorajoja sekä kasvattamalla perusvähennyksen enimmäismäärää, työtulovähennyksen enimmäismäärää sekä tulorajoja. Tämän arvioidaan vähentävän ansiotuloveroja noin 581 miljoonalla eurolla.

Valtion progressiivinen tuloveroasteikko vuonna 2024

Valtion progressiiviseen tuloveroasteikkoon lisätään uusi ylin porras 150 000 euron tulotasolle. Lisäys perustuu hallitusohjelman kirjaukseen, jonka mukaan verotuksen ylintä progressioporrasta jatketaan vaalikauden loppuun saakka määräaikaisena 150 000 euron tasolla.

Valtion progressiivinen tuloveroasteikko vuonna 2024.

Verotettava ansiotulo, euroa Vero alarajan kohdalla, euroa Vero alarajan ylittävästä tulon osasta, %
0 0 12,64
20 500  2 591,20 19
30 500 4 491,20 30,25
50 400 10 510,95 34
88 200 23 362,95 42
150 000 49 318,95 44

Perusvähennyksen enimmäismäärä nousee

Perusvähennyksen enimmäismäärää korotetaan 3 870 eurosta 3 980 euroon. Perusvähennys tulee täysimääräisenä myönnettäväksi päivärahatuloa saavalla 3 980 euron vuosituloilla, palkkatuloa saavalla noin 8 000 euron vuosituloilla ja eläketuloa saavalla noin 13 600 euron vuosituloilla.

Perusvähennyksen vaikutus ulottuisi päivärahatulon saajalla noin 26 000 euron vuosituloille, palkkatulon saajalla noin 32 200 euron vuosituloille ja eläketulon saajalla noin 29 800 euron vuosituloille.

Työtulovähennyksen enimmäismäärää korotetaan

Työtulovähennyksen enimmäismäärää korotetaan 2 030 eurosta 2 140 euroon. Lisäksi vähennyksen poistumaprosenttien tulorajoja korotetaan. Kun puhdas ansiotulo on noin 168 400 euroa, työtulovähennystä ei enää myönnetä.

Työtulovähennyksen enimmäismäärän korotusta kohdennetaan uudelleen

Työtulovähennyksen enimmäismäärän ikäperusteista korotusta kohdennetaan uudelleen. Enimmäismäärän korotus kaksinkertaistetaan 65 vuotta täyttäneillä 600 eurosta 1 200 euroon. Samalla korotus poistetaan 60–64-vuotiailta. Muutoksella parannetaan yli 65-vuotiaiden työnteon kannustimia merkittävästi.

Muutoksen arvioidaan lisäävän verotuloja 37 miljoonalla eurolla.

Matkakulujen omavastuuta korotetaan

Matkakuluvähennyksen omavastuuta korotetaan 750 eurosta 900 euroon. Samalla muutetaan työttömänä tai perhevapaalla osan vuodesta olleiden matkakuluvähennyksen omavastuun alentamista koskevia säännöksiä vastaamaan omavastuuosuuden korotusta.

Muutoksen arvioidaan lisäävän verotuottoja noin 40 miljoonalla eurolla.

Kotitalousvähennyksen määräaikaisia korotuksia jatketaan

Vuosina 2022 ja 2023 voimassa ollutta korotusta kotitalousvähennyksen enimmäismäärään ja vähennettävään prosenttiosuuteen kustannuksista jatketaan vuodelle 2024. Korotus koskee kotitalous-, hoiva- tai hoitotyön perusteella myönnettävää kotitalousvähennystä. Näiden töiden perusteella myönnettävän kotitalousvähennyksen enimmäismäärää korotetaan 2 250 eurosta 3 500 euroon. Vähennettävää prosenttiosuutta kustannuksista korotetaan työkorvausten osalta 40 prosentista 60 prosenttiin ja palkkojen osalta 15 prosentista 30 prosenttiin. Muiden kotitalousvähennykseen oikeuttavien töiden osalta kotitalousvähennys säilyy ennallaan.

Korotuksen jatkamisen arvioidaan vähentävän verotuloja noin 39 miljoonalla eurolla.

Kotitalousvähennys laajenee fysioterapia- ja toimintaterapiapalveluihin

Laillistetun fysioterapeutin antama fysioterapia ja laillistetun toimintaterapeutin antama toimintaterapia säädetään kotitalousvähennykseen oikeuttaviksi töiksi. Vähennyksen voi saada verovelvollisen kotona annetusta fysioterapiasta tai toimintaterapiasta.

Kotitalousvähennyksen laajentamisen fysioterapia- ja toimintaterapiapalveluihin arvioidaan vähentävän verotuloja noin 4 miljoonalla eurolla.

Määräaikaista rahastopoikkeusta jatketaan

Tuloverolakiin lisätään kahden vuoden ajan voimassa oleva määräaikainen säännös, jossa säädetään määrättyihin rahastoihin sovellettavasta poikkeuksesta tuloverolain yhteisöjä koskevasta yleisestä verovelvollisuudesta tosiasiallisen johtopaikan perusteella. 

Muutoksella ei arvioida olevan merkittäviä fiskaalisia vaikutuksia.

Perintöveron maksuongelmiin helpotusta

Maksamatonta perintöveroa ei haeta ulosottoon tai sen perusteella ei haeta verovelvollista konkurssiin ennen kuin kymmenen vuotta on kulunut veron ensimmäisestä eräpäivästä. Aikaisemmin määräaika oli kaksi vuotta. Lisäksi maksamatta olevalle perintöverolle laskettavaa viivästyskorkoa alennetaan. Viivästyskoron suuruus on korkolain mukainen viitekorko lisättynä 3,5 prosenttiyksiköllä. Vuonna 2024 viivästyskoron suuruus on 7,5 prosenttia.
Muutosten arvioidaan vähentävän verotuloja noin 3 miljoonalla eurolla vuodessa.

Lisätietoja: 
Neuvotteleva virkamies Pertti Nieminen, puh. 0295 530 461, pertti.nieminen(at)gov.fi
Neuvotteleva virkamies Timo Annala, puh. 0295 530 318, timo.annala(at)gov.fi (kotitalousvähennystä koskevan ehdotuksen osalta)
Neuvotteleva virkamies Minna Upola, puh. 0295 530 172, minna.upola(at)gov.fi (Rahastopoikkeusta ja perintöveroa koskevien ehdotusten osalta)

Avainhenkilöiden lähdeverotuksen alaista työskentelyaikaa pidennetään

Ulkomaisten erityisasiantuntijoiden eli avainhenkilöiden Suomesta saaman palkkatulon lähdeverotuksen alaista työskentelyaikaa pidennetään hallitusohjelman mukaisesti kolmella vuodella. Lähdeverotuksen piiriin tulevien avainhenkilöiden Suomesta saamasta palkkatulosta peritään lähdeveroa jatkossa enintään 84 kuukauden ajan nykyisen 48 kuukauden sijaan. Palkkatulon lähdevero on tällä hetkellä 32 prosenttia. 
Muutoksella ei arvioida olevan merkittäviä fiskaalisia vaikutuksia.

Lisätietoja: 
Erityisasiantuntija Antti Kurikka, puh. 0295 530 535, antti.kurikka(at)gov.fi

Maapohjan kiinteistöverotus kiristyy

Hallitusohjelman mukaisesti maapohjan veroprosentin alaraja korotettaisiin nykyisestä 0,93:sta 1,30:aan. Maapohjan veroprosentti eriytettäisiin yleisestä kiinteistöveroprosentista, jonka vaihteluväli säilyisi nykyisenä 0,93–2,00 prosenttina. Maapohjan veroprosentin ylärajana olisi samoin 2,00. 

Toimenpiteellä vahvistettaisiin julkista taloutta ja kasvatettaisiin kuntien kiinteistöverotuloja 108 miljoonalla eurolla. Kiinteistöverotulojen kasvu painottuisi erityisesti pääkaupunkiseudulle ja suurempiin kasvukeskuksiin. Yhteensä 245 kuntaa joutuisi korottamaan nykyistä kiinteistöveroprosenttiaan. Maapohjan vero nousisi enimmillään 40 prosenttia niissä 42 kunnassa, joissa yleinen kiinteistöveroprosentti on tällä hetkellä alarajalla 0,93 prosentissa.

Lisätietoja: 
Lainsäädäntöneuvos Jukka Vanhanen, puh. 0295 530 239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Kuntien sote-kiinteistöjen yhtiöittämiset verovapaiksi

Kuntien ja kuntayhtymien järjestämän sote- ja pelastustoimen käytössä 1.1.2023 olleiden, hyvinvointialueille kyseiseen käyttöön vuokrattujen kiinteistöjen yhtiöittäminen säädettäisiin tietyin ehdoin varainsiirtoverosta verovapaaksi. 

Yhtiöittämisvelvollisuus johtuu kuntalain säännöksistä, joiden mukaan kunnan on yhtiöitettävä kilpailutilanteessa markkinoilla harjoittamansa toiminta, jollaista vuokraustoiminta lähtökohtaisesti on sote- ja pelastustoimen siirryttyä hyvinvointialueiden tehtäväksi. Yhtiöittämisen yhteydessä tapahtuvista kiinteistöjen ja toimitilaosakkeiden siirroista vastaanottavaan kuntayhtiöön olisi ilman verovapautta suoritettava 4,0 tai 2,0 prosentin varainsiirtovero. Verovapaus olisi voimassa vuoden 2030 loppuun.

Muutoksen taustalla on eduskunnan sote-uudistusta koskevaan lainsäädäntöpakettiin antamassa vastauksessa sisältyvä lausuma.  

Lisätietoja: 
Lainsäädäntöneuvos Jukka Vanhanen, puh. 0295 530 239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Alkoholiveroon muutoksia

Yli 5,5 tilavuusprosenttia alkoholia sisältävien viinien ja muiden käymisteitse valmistettujen juomien alkoholiveroa ehdotetaan korotettavaksi keskimäärin noin 8,3 prosentilla. Välituotteiden (esimerkiksi väkevöidyt viinit) veroa korotettaisiin keskimäärin noin 12,7 prosentilla. Viinojen, muiden väkevien juomien, long drink -juomien ja muiden etyylialkoholipohjaisten juomasekoitusten veroa korotettaisiin keskimäärin 8,8 prosentilla. Enintään 2,8 tilavuusprosenttia alkoholia sisältävien etyylialkoholipohjaisten juomien veroa ei korotettaisi. 

Oluen veroa ehdotetaan alennettavaksi noin 4,9 prosentilla. Alle 3,5 tilavuusprosenttia alkoholia sisältävän oluen veroa ei alennettaisi, sillä vähäalkoholisimpien oluiden vero on jo nykyisellään matalampi kuin alkoholittomista juomista kannettava virvoitusjuomavero.

Keskimäärin alkoholijuomien valmisteverotus kiristyisi noin 2 prosentilla. Veromuutosten seurauksena alkoholijuomien hintojen arvioidaan nousevan kokonaisuudessaan keskimäärin noin prosentin. 

Veromuutokset lisäisivät verotuloja vuositasolla noin 15 miljoonalla eurolla.

Lisätietoja: 
Neuvotteleva virkamies Pia Kivimies, puh. 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi
Neuvotteleva virkamies Veli Auvinen, puh. 0295 530 384, veli.auvinen(at)gov.fi

Savuttomat nikotiinituotteet tupakkaveron piiriin

Tupakkaverosta annettuun lakiin ehdotetaan lisättäväksi uusi savuttomien nikotiinituotteiden tuoteryhmä. Tämä ryhmä kattaisi markkinoilla olevat niin sanotut nikotiinipussit. Näille tuotteille asetettaisiin sekä yksikkövero että vähittäismyyntihintaan perustuvaa arvovero. Lisäksi säädettäisiin vähimmäisverosta. Tupakkaveron määrä olisi esimerkiksi 12 gramman nikotiinipussirasialta noin 2 euroa. Ehdotetun muutoksen arvioidaan kasvattavan verotuloja vuosittain noin 50 miljoonalla eurolla.

Esitykseen on lisätty lausuntokierroksen jälkeen siirtymäsäännös. Siirtymäsäännöksen mukaan tupakkaveroa olisi maksettava 1.7.2024 alkaen myös hallituksen esityksen antamisen jälkeen vuoden 2023 puolella kulutukseen luovutetuista savuttomista nikotiinituotteista.

Lisätietoja: 
Neuvotteleva virkamies Pia Kivimies, puh. 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi
Neuvotteleva virkamies Jenni Oksanen, puh. 0295 530 577, jenni.oksanen(at)gov.fi

Ajoneuvoveron perusveroa alennetaan

Henkilö- ja pakettiautojen ajoneuvoveron perusveroa kevennetään yhteensä 50 miljoonalla eurolla. Kevennys kohdistuu keski- ja suuripäästöisiin autoihin sekä niihin vanhimpiin autoihin, joista ei ole saatavilla päästömittaustietoa. Uudempien autojen verotus säilyy ennallaan, eikä siihen tule muutoksia. Veronkevennys koskee vuonna 2025 arviolta keskimäärin 1,8 miljoonaa liikennekäytössä olevaa autoa eli vajaata 60 prosenttia liikennekäytössä olevasta henkilö- ja pakettiautokannasta. Veronalennuksen kohteena olevien autojen vuosittainen ajoneuvovero kevenee keskimäärin noin 28 euroa, suurimmillaan veronalennus on noin 52 euroa vuodessa.

Lisätietoja: 
Lainsäädäntöneuvos Markus Teräväinen, puh. 0295 530 719, markus.teravainen(at)gov.fi

Liikennepolttoaineiden valmisteveroa lasketaan

Nestemäisten polttoaineiden valmisteveroa ehdotetaan alennettavaksi. Bensiinin ja sitä korvaavien tuotteiden valmistevero laskisi keskimäärin 3,9 senttiä litralta ja dieselin ja sitä korvaavien polttoaineiden valmistevero laskisi keskimäärin 3,8 senttiä litralta. Lausuntokierroksella olleesta esityksestä poiketen veronalennus ehdotetaan toteutettavaksi kohdistamalla alennus valmisteveron hiilidioksidikomponenttiin. Veronalennuksella kompensoitaisiin uusiutuvien polttoaineiden jakeluvelvoitteen tason asteittaisesta noususta arvioitu keskimääräinen pumppuhintojen nousu.

Veronalennuksen arvioidaan vähentävän valtion valmisteverotuloja vuoden 2024 tasolla noin 168 miljoonaa euroa.

Lisätietoja: 
Hallitusneuvos Merja Sandell, puh. 0295 530 191, merja.sandell(at)gov.fi
Finanssiasiantuntija Jussi Kiviluoto, puh. 0295 530 331, jussi.kiviluoto(at)gov.fi

Verotus
päätökset tulovero tupakkavero verotus

Se även

Regeringen föreslår höjningar av tobaks- och alkoholskatten

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:1.7.2025 15.45

Ändringar föreslås i inkomstbeskattningen

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:26.6.2025 8.11

Skattestödet för frivilligt pensionssparande slopas 2027

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:20.3.2025 13.55

Centrala ändringar som träder i kraft vid ingången av 2025 inom finansministeriets förvaltningsområde

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:20.12.2024 9.53

Budgetpropositionen för 2025: så här ändras beskattningen

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:23.9.2024 13.55

Punktskatten på tobak höjs i sex steg från och med november 2024

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:19.9.2024 13.33
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation