IMF rekommenderar att Finland minskar skuldkvoten inom de offentliga finanserna

Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin årliga bedömning av läget med utsikterna för Finlands ekonomi. Rapporten behandlar de ekonomiska utmaningarna och ger rekommendationer om Finlands finans-, struktur-, klimat- samt makrostabilitets- och finansmarknadspolitik. IMF betonar särskilt behovet av att minska skuldkvoten och stödja ekonomisk tillväxt genom strukturella reformer.

IMF:s bedömning är att Finlands ekonomi börjar återhämta sig snabbare och sysselsättningen förbättras 2025 som ett resultat av regeringens åtgärder. En risk för den ekonomiska tillväxten utgörs av en eskalering av Rysslands anfallskrig i Ukraina och ekonomisk splittring mellan olika områden. Utgifterna i anslutning till den åldrande befolkningen kommer att öka i fortsättningen, och av den orsaken rekommenderar fonden att den långsiktiga anpassningen av de offentliga finanserna fortsätter och att den offentliga skuldens andel av bruttonationalprodukten minskas. Finanssektorn i Finland bedöms vara hållbar, men också där anses det finnas behov av ytterligare åtgärder. 

Den ekonomiska tillväxten tilltar och åtföljs av risker

IMF anser att Finlands ekonomi har börjat återhämta sig men att återhämtningstakten saktas ner på grund av de små byggnadsinvesteringarna och den låga tillväxten i de länder som Finland är handelspartner med. På grund av de sjunkande energipriserna och den låga efterfrågan i Finland har inflationen tillfälligt sjunkit till under två procent. Enligt förväntningarna kommer den ekonomiska återhämtningen att ta fart under 2025, men en eventuell eskalering av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och splittringen i världsekonomin kastar en skugga över tillväxten.  

Enligt IMF:s prognos kommer ekonomin att växa med 1,5 procent under 2025 när de privata investeringarna och konsumtionen återhämtar sig i och med att räntorna sjunker och bostadspriserna stabiliseras. Den externa efterfrågan blir bättre, men dess effekter försvagas av den ökande importen. 

Finlands utsikter på medellång sikt försämras av strukturella utmaningar, såsom den ogynnsamma utvecklingen i befolkningsstrukturen och den låga produktiviteten. IMF:s tillväxtprognos för bruttonationalprodukten på medellång sikt är cirka 1,3 procent. Enligt förväntningarna stabiliseras inflationen vid två procent år 2025 i och med höjningarna av mervärdesskatten och den växande inhemska efterfrågan.

IMF anser att det behövs ytterligare åtgärder för att minska skuldkvoten

Enligt IMF:s uppskattning steg underskottet i de offentliga finanserna till 3,7 procent år 2024 på grund av konjunkturläget i Finland och de ökade utgifterna, särskilt försvarsutgifterna och skuldhanteringskostnaderna. Enligt prognosen kommer underskottet att vara nära två procent i förhållande till bruttonationalprodukten i slutet av decenniet. Enligt fondens prognos kommer skuldkvoten att stiga till nästan 90 procent vid slutet av prognosperioden. 

IMF anser att de anpassningsåtgärder som regeringen inlett går i rätt riktning, men rekommenderar att Finlands offentliga skuld minskas betydligt ännu under detta decennium. Anpassningen bör göras genom en kombination av åtgärder på utgifts-och inkomstsidan. IMF motiverar sina rekommendationer genom att jämföra Finland med andra motsvarande länder och visar att Finland på lång sikt har släpat efter i den ekonomiska tillväxten, medan landets skuldsättning har varit snabbare än i andra länder. 

IMF:s rekommendationer om målen för dimensioneringen av Finlands finanspolitik är i linje med den föregående artikel IV-rapporten. IMF uppskattar att de offentliga finansernas finansieringsställning bör förbättras med 0,5 procent av bruttonationalprodukten per år under perioden 2025–2029 för att vända skuldkvoten.

IMF rekommenderar att Finland

• vidtar åtgärder för att återställa de offentliga finanserna, öka inkomsterna och bromsa upp utgiftsökningen i de offentliga finanserna samt 
• vidtar strukturpolitiska åtgärder som stöder en ökning av arbetskraften, sysselsättningen och produktiviteten och effektiviserar användningen av samhällets resurser och samtidigt stärker de offentliga finanserna.

IMF rekommenderar också att finans- och strukturpolitiken samordnas så att strukturreformerna stöder den ekonomiska tillväxten på lång sikt som motvikt till att de finanspolitiska åtgärderna eventuellt sänker sysselsättningen, den privata konsumtionen och den ekonomiska tillväxten på kort sikt.

Banksystemet är mycket resilient – trots det kan det förekomma sårbarhet vid kriser

IMF berömmer Finlands banksystem, eftersom bankerna har gott om kapital och en stark likviditet. Fonden bedömer att bankerna emellertid kan vara sårbara i situationer med betydande systemiska marknadsstörningar, eftersom de är beroende av kortfristig partimarknadsfinansiering. Bankerna har dessutom stora finansiella positioner, särskilt i de nordiska länderna och i synnerhet i den instabila byggnadssektorn. Även hushållens höga skuldsättning utgör en risk. 

Mot bakgrund av dessa risker rekommenderar fonden att den neutrala nivån på den kontracykliska kapitalbufferten höjs över noll och att verktygen för makrostabilitet kompletteras. 

IMF anser att myndigheterna har verkställt de rekommendationer som fonden gav vid den granskning som gjordes 2022. Fonden betonar emellertid att det krävs ytterligare ansträngningar både när det gäller krishantering och finansinstitut utanför banksektorn. Dessutom tackar IMF myndigheterna för deras arbete för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.  

Ökad produktivitet genom aktivare deltagande och ökad utbildning 

IMF berömmer Finland för att de betydande arbetsmarknadsreformerna fortsätter. Fonden anser emellertid att det behövs ytterligare åtgärder för att höja delaktigheten på arbetsmarknaden och för att utveckla kompetensen. Av de finländska tillväxtåtgärderna anser fonden att de åtgärder som hänför sig till utbildning är särskilt viktiga. Fonden nämner särskilt de åtgärder som syftar till att öka andelen högskoleutbildade i åldersgrupperna för unga vuxna till 50 procent.  Fonden ser det som en utmaning för förbättringen av produktiviteten att antalet arbetstimmar har slutat öka. Arbetstimmarna har minskat i synnerhet bland utbildade kvinnor. 

Finland befinner sig enligt fonden på en effektfull nivå när det gäller digitalisering, FoU-finansiering och riskfinansiering, vilket ger en stark grund för företagsverksamhet. Trots detta rekommenderar IMF att regeringen koncentrerar sig på strukturreformer, eftersom särskilt utvecklingen av så kallade ”gasellföretag” som växer snabbt är svag i Finland jämfört med många andra länder. Finland behöver vidta åtgärder för att minska hindren för marknadstillträde inom servicesektorn och fortsätta att fördjupa EU:s gemensamma marknad.

Fonden rekommenderar att kolsänkorna stärks

Enligt IMF:s uppskattningar uppnår Finland sannolikt inte sina mål för koldioxidneutralitet år 2035. Fonden anser att stärkandet av kolsänkornas roll är ett viktigt sätt att minska Finlands nettoutsläpp av koldioxid.

Utlåtandet är en del av landrapporterna

Rapporten baseras på ekonomiska analyser som gjorts av IMF:s experter samt på diskussioner som sakkunniga förde under sitt besök i Finland i november 2024 med myndigheter, forskningsinstitut, arbetsmarknadsparter och många andra aktörer.   

Den sakkunniggrupp från IMF som bedömde läget och utsikterna för Finlands ekonomi höll en presskonferens efter besöket och publicerade sitt utlåtande om Finland den 8 november 2024. IMF-besöken i medlemsländerna kallas för artikel IV-konsultationer eftersom de baseras på artikel IV i IMF-stadgan. Rapporten, och dess bilagor, om Finland finns nu i sin helhet tillgängliga på valutafondens webbplats. 

Mer information: 
Sari Sontag, finansråd, tfn 029 553 0181, sari.sontag(a)gov.fi; Jussi Lindgren, finansministerns specialmedarbetare, tfn 029 553 0514, jussi.lindgren(a)gov.fi