Gynnsam konjunkturbild för Finlands ekonomi

Finansministeriet 18.6.2018 11.01
Pressmeddelande

Konjunkturuppgången i den finländska ekonomin fortsätter år 2018. I den ekonomiska översikt som publicerades den 18 juni 2018 förutser finansministeriet att den ekonomiska tillväxten ökar till 2,9 procent detta år. Den ekonomiska tillväxten bedöms avta till under två procent de kommande åren.

Den finländska ekonomin växer med 1,8 procent år 2019 och med 1,7 procent år 2020. Investeringarna stöder fortsättningsvis den ekonomiska tillväxten, även om byggnadsinvesteringarna minskar nästa år. Exporttillväxten jämnar ut sig och närmar sig tillväxten inom världshandeln, och nettoexportens inverkan på Finlands ekonomiska tillväxt minskar. Hushållens konsumtionsefterfrågan begränsas av att de disponibla realinkomsterna inte växer i samma takt som tidigare.

Den goda konjunkturen minskar underskottet i de offentliga finanserna liksom även skuldkvoten. Också de åtgärder som regeringen fastställt och som ska dämpa utgiftsökningen stärker de offentliga finanserna. Saldot i de offentliga finanserna så gott som balanseras före 2020, och den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten hålls under 60 procent nästa år.

”Konjunkturbilden för Finland är gynnsam. I år växer ekonomin med god fart. Efter det avtar tillväxten. Störningarna i den internationella handeln är ett hot som, om det realiseras, slår hårt mot Finlands ekonomi. När konjunkturen är gynnsam borde vi skapa en buffert i de offentliga finanserna med tanke på sämre tider och tråkiga överraskningar”, konstaterar överdirektör Mikko Spolander.

Färre byggnadsinvesteringar bromsar upp den ekonomiska tillväxten

År 2018 kommer de privata investeringarna i maskiner och anordningar och investeringarna i bostadsbyggnader att öka snabbt. Orsaken till detta är bristande kapacitet, vilket syns i konjunkturenkäterna inom industri och byggande. Tillväxten när det gäller investeringar förväntas avmattas betydligt år 2019. Detta beror framför allt på att färre nya byggprojekt inleds. Dessutom har vissa investeringsbeslut som rör stora skogsindustriprojekt skjutits fram.

En ökad inkomstnivå och förbättrad sysselsättning stöder den privata konsumtionen. Ökningen i hushållens disponibla realinkomster kommer dock att avta när inflationen tilltar. Detta bromsar upp tillväxten i den privata konsumtionen.

Tillväxten inom exporten förväntas fortsätta. Exporten av maskiner och anordningar utvecklas gynnsamt, och de investeringar som gjorts i skogsindustrin syns i exporten. Varuimporten påskyndas under prognosperioden av importen av de mellanprodukter som exportindustrin använder.

Den starka ekonomiska tillväxten och den måttliga utvecklingen i reallönerna upprätthåller efterfrågan på arbetskraft. Antalet arbetslösa och personer som står utanför arbetskraften är fortfarande så stort att utbudet inte begränsar möjligheterna att öka sysselsättningen. Inom enskilda sektorer kan bristen på kompetent arbetskraft utgöra ett hinder för tillväxt. Sysselsättningsnivån stiger till 72 procent år 2019 och ytterligare till 72,6 procent år 2020.

Konsumtionspriserna stiger med 1,1 procent år 2018, och inflationen tilltar de kommande åren. Inflationstrycket är måttligt, även om efterfrågan på produktionsfaktorer har ökat mer än utbudet till följd av den ekonomiska tillväxten.

Den positiva utvecklingen inom världsekonomin fortsätter

Den globala BNP-tillväxten är som snabbast innevarande år. Högkonjunkturen håller i sig de kommande åren, men många ledande indikatorer visar att tillväxten i världsekonomin kommer att mattas av en aning.

Också tillväxten inom världshandeln är som snabbast innevarande år. Under de närmaste åren kommer tillväxten inom världshandeln att avta något, men är trots det relativt snabb. I synnerhet tillväxtekonomierna får en allt större betydelse. Förhållandet mellan tillväxten inom världshandeln och den ekonomiska tillväxten försämras något.

Den ekonomiska tillväxten stärker de offentliga finanserna

Den goda ekonomiska tillväxten och de av regeringen fastställda åtgärderna som ska dämpa utgiftsökningen stärker de offentliga finanserna. Underskottet i de offentliga finanserna minskar och skulden i förhållande till bruttonationalprodukten sjunker de närmaste åren. Skuldkvoten sjunker till 60 procent redan innevarande år och underskrider 60-procentsgränsen nästa år.

Av de sektorer som ingår i den offentliga ekonomin visar statsförvaltningen det största underskottet. Obalansen mellan statens inkomster och utgifter minskar de kommande åren i och med att statens utgifter ökar måttligt och skatteintäkterna ökar betydligt. Statsförvaltningen uppvisar trots det fortfarande det största underskottet år 2020.

Även om den ekonomiska tillväxten hjälper till att stärka de offentliga finanserna är de offentliga finanserna efter en lång period med svag ekonomisk utveckling fortfarande i betydligt mer sårbart tillstånd än under tiden före finanskrisen. Buffertarna med tanke på framtida utgiftstryck och recessioner är de kommande åren mycket små i och med att den ekonomiska tillväxten redan avmattas. Befolkningens åldrande skapar ett tryck på de offentliga finanserna nästa årtionde, i och med att speciellt utgifterna för vård och omsorg fortsätter att öka snabbt.

Ökad protektionism hämmar tillväxtmöjligheterna

Den ökade protektionismen kan i framtiden dämpa tillväxten inom världsekonomin. Handelsbegränsningarna försvårar företagens verksamhet och försvagar konsumenternas tilltro till ekonomisk utveckling.

De stål- och aluminiumtullar som Förenta staterna infört har en relativt liten inverkan på Finlands export, för Finlands export av stålprodukter till Förenta staterna är relativt liten.

Om handelshinder börjar införas i vidare utsträckning kan det dock leda till att ökningen i efterfrågan mattas av i hela världen. De indirekta verkningarna av en ökad protektionism avspeglar sig naturligtvis också på Finlands export.

Ekonomiska översikten sommaren 2018 (publiceras senaste 20.6.2018)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)vm.fi

Jukka Railavo, finansråd, tfn 0295 530 540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)

Marja Paavonen, finansråd, tfn 0295 530 187, marja.paavonen(at)vm.fi (de offentliga finanserna)