Den femtioåriga diplomatkursen Kavaku hade en radikal start
I början på den förra århundradet, då världen inte var lika öppen som den är idag, omgavs diplomatyrket av ett visst skimmer. Tiderna förändrades och efter andra världskriget började många ifrågasätta meningen med elitdiplomatin. Diplomatin började också omvärderas på olika håll i världen som en följd av det ökade antalet stater, framväxten av internationella organisationer och den snabbare kommunikationen. Utrikesministeriets diplomtakurs, eller kursen i internationella ärenden (Kansainvälisten asioiden valmennuskurssi, Kavaku) med öppen antagning fyllde femtio år hösten 2020.
Kavaku-kursen 2018 bekantade sig med FN-organisationernas arbete under sin studieresa i Tanzania. Foto: Johannes PuukkiKavaku revolutionerade antagningen till diplomatyrket på 1970-talet
Vid utrikesministeriet lade man märke till de snabba förändringarna i det samhälleliga klimatet i skiftet mellan 1960- och 70-talet. I och med att utrikesförvaltningen blev mer mångsidig ville man också rekrytera tjänstemännen från en bredare bas genom en antagningsprocess som var öppen för alla. Tanken var att den nya diplomatkursen skulle locka sökande med olika social bakgrund och demokratisera möjligheten till en diplomatkarriär.
Det var en revolutionerande tanke. När den första diplomatkursen ordnades 1970 löpte inte mötet mellan olika generationer i den hierarkiska utrikesförvaltningen smärtfritt.
”Till kursen kom en mängd internationellt orienterade ungdomar som varit aktiva i 1960-talets studentpolitik, och för dem var det stela och hierarkiska utrikesministeriet något man ville utmana. I detta avseende var vi radikala. ’Nu gör ungarna uppror’ fnös man i Riddaregatans korridorer när kursdeltagarna vägrade utföra en uppgift som gick ut på att skriva ett utkast till svar av ministern på en fråga av riksdagen, som kritiserade kursen. Vi kallades ’upprorskursen’ då vi inte gick med på att anpassa oss till de givna formerna. På utrikesministeriet var man inte alls van vid denna typ av unga tjänstemän. Vid Kekkonens ministerium passade det sig inte att ifrågasätta auktoriteter”, minns Pertti Torstila, som deltog i den allra första Kavaku-kursen.
”Vi kom till UM under avspänningspolitikens årtionde. Under kursen informerades vi om att arbetet som attaché inte handlade om glamorös stormaktspolitik, utan snarare om att vara springpojke. Men sedan kastades vi direkt ut på den finska utrikespolitikens stora scen, konferensen om säkerhet och samarbete i Europa. När vi hade gått igenom det eldprovet var vi redo för allt.”
Kursens grundkoncept såg lika ut under hela 1970-talet. Tyngdpunkterna i utbildningen låg på internationell politik, internationell rätt, Finlands utrikeshandel, det finska samhället och språkstudier. I urvalsprocessen satsade man på mångsidig antagning och rättvis bedömning. Ministeriets ledningsgrupp kunde påverka kriterierna och poängsättningen.
Idag är hela Finland representerat
Redan på 1980- och 90-talet var över hälften av Kavaku-deltagarna kvinnor. Kvinnornas andel kulminerade 1983 då 12 av 16 attachéer var kvinnor. Då sammanträdde utrikesministeriets urvals- och utbildningskommitté för att diskuterade om männen borde få poäng för avklarad värnplikt, för att förbättra deras möjligheter, men idén förkastades.
Nu har kvinnorna redan länge varit i majoritet på Kavaku. Idag finns det i stort sett lika många manliga som kvinnliga ambassadörer.
Under 1990-talet uppnådde utrikesförvaltningen den mångfald man eftersträvat redan på 1960-talet. Hela Finland fanns representerat på kursen och de blivande diplomaterna hade vitt skilda familjebakgrund och utbildning.
Medelålders Kavaku följer med sin tid
Under de senaste åren har man försökt hitta nya sätt att förbereda nya tjänstemän vid utrikesministeriet. Lärande i arbetet är en av grundprinciperna för utbildningen. Kursen har så småningom övergått från fokus på föreläsningar till mer aktiverande övningar, diskussion och studiebesök. I stället för en lång kurs har vi idag tre kortare utbildningsperioder som varvas med praktik vid ministeriets olika avdelningar och i utrikesrepresentationen.
”Kavaku är inte bara en kurs utan ett helt utbildningsprogram”, framhåller Christian Lindholm, som är chef för utrikesministeriets enhet för personalens utveckling och välmående.
Utbildningsprogrammet har verkligen bevarat sig dragningskraft: 2020 sökte mer än 1 080 personer till Kavaku.
Det senaste exemplet på hur diplomatkursen anpassar sig till sin tid är att den 43:e Kavaku ordnas som distansundervisning på grund av coronapandemin.
Digitalt kliv och distansarbete
Laura Hassinen har börjat Kavaku under pågående coronaepidemi och hon är nöjd över att utbildningen satte igång trots de exceptionella förhållandena. Den första praktikperioden vid en av utrikesministeriets avdelningar har huvudsakligen skötts på distans.
Laura Hassinen åker på sin första utlandskommendering nästa sommar. ”Som mamma till tre små barn fattades beslutet om att flytta utomlands tillsammans med hela familjen. Jag är glad för att familjeperspektivet beaktas i allt högre grad.””Pandemins inverkan på arbetet har enligt min erfarenhet varit ganska stor. Allt det så att säga roliga har fallit bort då vi inte kan resa eller träffa utländska kolleger. Men vi har trots allt snabbt funnit nya sätt att jobba och knyta kontakter”, säger Hassinen.
”Det digitala klivet har varit stort och tröskeln att ordna till exempel internationella webbinarier eller mer informella möten över video har blivit betydligt lägre. Jag ser ändå mycket fram emot att få sätta igång på allvar nästa år.”
Utrikesministeriet rekryterar igen
Utrikesministeriets senaste rekrytering av nya tjänstemän utlystes den 4 december 2020. I september 2021 inleds en diplomatkurs och en kurs för administrativ personal med ca 10 deltagare var. Du kan ansöka till Kavaku och till kursen för administrativa ärenden (Halku) fram till den 21 december 2020 kl. 16.15 på webbplatsen Valtiolle.fi.
Vi söker personer med varierande utbildningsbakgrund och mångsidiga intressen. Arbetet passar den som är nyfiken, flexibel och villig att utvecklas. Vi söker dig som kan jobba självständigt, som inspireras av teamarbete och är bra på att kommunicera och samarbeta. För att bli antagen till kursen ska du ha både professionella och personliga förutsättningar samt ett starkt intresse för att representera Finland och betjäna finländare i världen.
En karriär vid utrikesministeriet omfattar varierande uppgifter vid ministeriets avdelningar i Helsingfors och inom Finlands globala utrikesrepresentation. Många av Finlands ambassader ligger utanför EU, i tillväxtländer och utvecklingsländer.