Regeringen beslutade om en fortsättning av social- och hälsovårdsreformen och om självstyrande områden
Regeringen berättade den 9 november närmare om sina riktlinjer som gäller social- och hälsovårdsreformen och grunderna för områdesindelningen. Det inrättas 18 självstyrande områden, av vilka 15 själva ordnar social- och hälsovårdstjänsterna inom området. Tre andra självstyrande områden ordnar sina hälso- och sjukvårdstjänster enligt lagen med stöd av ett annat självstyrande område. Till de självstyrande områdena samlas förutom social- och hälsovården även andra uppgifter.
I fortsättningen ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer. Dessa är staten, det självstyrande området och kommunen. Detta minskar betydligt antalet olika organisationer som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och kommunernas gemensamma lagstadgade organisationer när uppgifterna överförs från närmare 190 olika ansvariga myndigheter till 18 självstyrande områden. De självstyrande områdena bildas utifrån landskapsindelningen. Ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna överförs från kommunerna och samkommunerna till de självstyrande områdena 1.1.2019. Om ett självstyrande område gör bedömningen att dess bärkraft är otillräcklig för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna, kan det hos statsrådet ansöka om möjlighet att ordna tjänsterna genom att ingå ett avtal om dessa med ett annat självstyrande område.
Regeringen ökar serviceutbudet inom produktionen av offentlig social- och hälsovård. Det självstyrande området producerar de behövliga social- och hälsovårdstjänsterna själv eller tillsammans med andra självstyrande områden eller kan anlita privata eller tredje sektorns tjänster. De självstyrande områdenas egen produktion leds av professionella chefer separerade från beslutsfattandet som gäller ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.
Ett självstyrande område ska bedöma den egna tjänsteproduktionens ändamålsenlighet jämfört med privata och tredje sektorns produktion samt samarbetet med övriga områden. Kvalitets- och kostnadsuppgifter om den egna tjänsteproduktionen och tjänster som köps av privata aktörer ska kunna jämföras offentligt på samma sätt. Vid beredningen skapas förfaranden som säkerställer möjligheterna för nya aktörer samt små och medelstora företag att erbjuda tjänster.
I fortsättningen finns 12 sjukhus med enheter som tillhandahåller omfattande jour dygnet runt. Övriga nuvarande centralsjukhus erbjuder en mer begränsad jourverksamhet och tillhandahåller specialiserade tjänster. På det sättet finns det tillgång till jourhjälp dygnet runt också i framtiden i olika delar av landet.
Valfrihet för klienten ger snabbare tillgång till vård
Flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården förenklas och individens valfrihet ökas. Beredningen inleds i november 2015.
Som en del av reformen behövs lagstiftning om valfrihet. Tack vare detta kan användaren själv välja en producent inom offentlig, privat eller tredje sektor. Valfrihet är i fortsättningen huvudregeln på basnivå och används i tillämpliga delar inom social- och hälsovårdstjänsterna på specialnivå. Avsikten är att lagstiftning som förenklar flerkanalsfinansieringen och ökar valfriheten träder i kraft 1.1.2019. Syftet med valfriheten är att stärka särskilt servicen på basnivå och att säkerställa en snabbare tillgång till vård. Möjligheten för en klient att välja säkerställs med enhetliga kvalitetskriterier för tjänster och offentlig information till stöd för valet.
Regeringens riktlinjer utgör underlag för beredningen av en lag om ordnandet av social- och hälsovården och en lag om självstyrande områden. Efter remissbehandlingen våren 2016 beslutar regeringen om sin detaljerade ståndpunkt om lagarna. Syftet med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för en reform av servicesystemet och att minska hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna med 3 miljarder euro. Ett annat mål är också likvärdig kvalitet i och tillgång till tjänster i enlighet med grundlagen.
Den statliga styrningen ska stärkas
I och med reformen fattar statsrådet bland annat ett beslut om ordnandet av social- och hälsovården på basis av förslagen från de självstyrande områdena och de förhandlingar som förs med dem. I beslutet fastställs ett offentligt servicelöfte och strategiska utvecklingsmål. Dessutom beslutar statsrådet om uppgifterna och arbetsfördelningen för de riksomfattande och regionala specialenheterna, universitetssjukhusen och övriga kompetenscentrum. Statsrådet styr också stora investeringar och produktionsstruktur samt säkerställer att valfriheten förverkligas.
Genom kompatibla informationssystem skapas förutsättningar för samarbete mellan och en effektiv verksamhet inom de självstyrande områdena. Dessutom inrättas en riksomfattande enhet för gemensam upphandling som ägs av de självstyrande områdena och gemensamma riksomfattande stödtjänster.
Inrättande av sektorsövergripande självstyrande områden
Ett fullmäktige som valts genom direkt val använder den högsta beslutandemakten inom det självstyrande området. Utöver social- och hälsovården ges de självstyrande områdena från och med 1.1.2019 följande uppgifter: räddningsväsendets uppgifter, landskapsförbundens uppgifter och närings-, trafik och miljöcentralernas uppgifter i anslutning till regionutvecklingen och dessutom eventuellt miljö- och hälsoskydd. Regeringen beslutar i januari 2016 om beredningen av regionförvaltningsreformen och de uppgifter som ska överföras till de självstyrande områdena. Därutöver beslutas om eventuell överföring av vissa regionala uppgifter till kommunerna.
Inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet samt miljöministeriet bedömer vart för sig vilka uppgifter som ska överföras till de självstyrande områdena och hur dessa genomförs. Finansministeriet och projektchefen för reformen samordnar dessa utredningar för regeringens beslutsfattande.
Regeringens riktlinjer
Frågor och svar gällande regeringens regionala riktlinjer
Alla blagor på finska (en del av bilagorna publiceras senare på svenska)
Ytterligare information
familje- och omsorgsminister Juha Rehula (social- och hälsovårdsreform), tfn 0295 163108
kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (regionförvaltningsreform), tfn 050 572 2639
understatssekreterare Tuomas Pöysti, tfn 0295 163012
minister Rehulas specialmedarbetare Hanna-Maija Kause (social- och hälsovårdsreform), tfn 050 566 7949
minister Vehviläinens specialmedarbetare Sami Miettinen (regionförvaltningsreform), tfn 046 923 4695