En reform av kommunernas finansieringssystem löser inte de stora frågorna på kommunfältet

Framtidsarbetet för kommunpolitiken syftade till att hitta nya riktlinjer för kommunerna för tiden efter välfärdsområdesreformen. En förbättring av balansen mellan kommunernas uppgifter och finansieringen av kommunerna förutsätter olika åtgärder. Utvecklingen av kommunernas finansieringssystem är en av dem.

Kommunernas finansieringssystem består av statsandelssystemet, statsunderstöd och kommunala skatter. Statsandelssystemet förblir oförändrat till sin struktur även efter social- och hälsovårdsreformen, och det förändras endast till nödvändiga delar i samband med reformen. De kommunvisa ändringar som reformen föranleder jämnas dessutom ut genom förändringsbegränsningar som blir en bestående del av statsandelarna.  

I framtidsarbetet framkom att det efter stora reformen är viktigt att följa upp hur statsandelssystemet fungerar. Man bör också i lugn och ro bedöma hurdana förändringar statsandelssystemet för de nya kommunerna behöver på längre sikt. Utvecklandet av statsandelssystemet bör också stödjas med mer information. Det vore särskilt viktigt att inleda utredningar om bestämningsgrunderna, såsom till exempel hur inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål påverkar kostnadsskillnaderna.

Kommunernas skattesystem fungerar tämligen väl som helhet

Kommunerna får inkomster från kommunal-, samfunds- och fastighetsskatter. Kommunernas skattesystem ansågs vara en relativt välfungerande helhet i samband med framtidsarbetet för kommunpolitiken. Man noterade dock utvecklingsbehov i fråga om samtliga skatteslag:  

• Kommunalskattens effektivitet borde förbättras ytterligare genom att överföra avdrag till statsbeskattningen. 
• De bestämningsgrunder som används vid fördelningen av intäkterna från samfundsskatten till enskilda kommuner bör omarbetas. 
• Fastighetsskattens betydelse för kommunernas skattebas borde ökas på ett kontrollerat sätt och en utvidgning av skattebasen borde också utredas. 

Det skulle också vara nyttigt om kommunernas samtliga skatteinkomster åtminstone delvis skulle beaktas i utjämningen av skatteinkomsterna inom statsandelssystemet. 

Det har visat sig vara svårt att utvidga kommunernas skattebas

I framtidsarbetet för kommunpolitiken har man inte hittat någon lösning på frågan om att utvidga kommunernas skattebas. De nya skatterna borde ha betydande fördelar i förhållande till de nuvarande delarna av det finansiella systemet, eftersom de eventuella nya skatteintäkterna sannolikt kommer att dras av från andra inkomstformer. Så nyttiga skatter har man emellertid inte identifierat tills vidare. Kapitalinkomstskatten har till exempel fördelats ojämnt mellan kommunerna, vilket innebär att en ökning av kapitalinkomsterna till kommunernas skattebas bara skulle öka differentieringen av kommunerna. Mindre punktskatter kan vara till stor nytta för enskilda kommuner, även om de inte löser helheten.

Framtidsarbetet visade att statsunderstöden på kommunfältet ofta upplevs som en administrativt tung belastning som inte uppmuntrar till långsiktigt utvecklingsarbete. Det föreslås därför att statsunderstöd skulle göras föremål för prövning och långsiktigare perspektiv. Minskningen av den administrativa bördan och ökningen av effektiviteten kunde främjas om projekten skulle vara större och långvarigare än för närvarande. Projekt inom olika förvaltningsområden kunde också slås samman till större helheter. 

Kommunernas problem kräver mer än enbart en reform av finansieringssystemet

En reform av kommunernas finansieringssystem kan förbättra kommunernas verksamhetsbetingelser, men den löser inte ödesfrågor inom kommunfältet, såsom den differentierade befolkningsutvecklingen, den låga ekonomiska tillväxten och utmaningarna i fråga om tillgången på arbetskraft. Kommunerna är i många avseenden differentierade, och differentieringen fortsätter. Det är svårare än tidigare att lösa olika kommuners problem enbart med hjälp av ett gemensamt finansieringssystem. 

Utöver reformen av finansieringssystemet kan man i framtiden bli tvungen att överväga en reform av Finlands alltjämt splittrade kommunstruktur eller en differentiering av kommunernas uppgifter. Det kommunalekonomiska läget förbättras av såväl statens som kommunernas åtgärder, vilka förbättrar tillgången på arbetskraft och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. 

Mer information:
Tanja Rantanen, budgetråd, ordförande för den sektion som granskat finansieringen, tfn 02955 30338, tanja.rantanen(at) gov.fi 
Tom-Henrik Sirviö, finansexpert, sekreterare för den sektion som granskat finansieringen, tfn 02955 30154, Tom-Henrik. sirvio (at) gov.fi