Lagen om fastighetsfonder och lagen om placeringsfonder revideras
Målet med revideringen av Lagen om fastighetsfonder och lagen om placeringsfonder är att främja kollektiva investeringar i fastigheter. Lagen om placeringsfonder kompletteras med bestämmelser om specialplaceringsfonder som investerar sina tillgångar huvudsakligen i fastigheter och fastighetsvärdepapper. Avsikten är att republikens president stadfäster lagändringarna den 30 mars. Lagarna träder i kraft den 1 maj 2005.
Den nuvarande lagen om fastighetsfonder som stiftats 1997, gäller fortfarande för publika aktiebolag som gör kollektiva investeringar i fastigheter, men den kompletteras med bestämmelser om kommanditbolag vilkas andelar kan erbjudas allmänheten och är sådana värdepapper som avses i värdepappersmarknadslagen.
Den i lagen om placeringsfonder angivna fondbolags rätt att i ett och samma aktiebolag investera sådana placeringsfonders tillgångar som de förvaltar utökas från fem till tio procent av aktiebolagets aktier. Om en placeringsfond som förvaltas av ett fondbolag har över fem procent av aktiebolagets röstetal, skall fondbolaget offentliggöra målsättningen för ägarutövandet i aktiebolaget, till den del som den avviker från den målsättning för ägarutövandet som har uppgivits i fondprospektet.
I lagen om fastighetsfonder och i lagen om placeringsfonder har också, på grund av erfarenheter från lagens tillämpningspraxis och ändringarna i annan lagstiftning, gjorts vissa ändringar av närmast teknisk karaktär. Ärenden som gäller fastställelse av stadgarna för fastighetsfonder samt tillstånd till undantag och övriga ansökningsärenden överförs till Finansinspektionen.
Mera placeringsalternativ
Syftet med lagändringarna är att öka på placeringsalternativen. Kommanditbolag och placeringsfonder enkelbeskattas på delägarnivån och lämpar sig därför särskilt väl för de största inhemska institutionella investerarna. Indirekta, icke börsnoterade placeringsformer används i sådana fall då ett direkt ägande inte är ändamålsenligt t.ex. på grund av en fastighets storlek eller på grund av det specialkunnande som förvaltningen förutsätter. Dessutom har skuldsättningsgraden begränsats för vissa institutionella investerares placeringsverksamhet.
Marknadsaktörerna har visat intresse speciellt för fastighetsfonder som i egenskap av placeringsfonder investerar i hyresbostäder. En fungerande, fritt finansierad hyresbostadsmarknad skulle i större utsträckning styra kapital till fastighetsmarknaden, vilket skulle minska den offentligt subventionerade produktionen.
Ytterligare information: lagstiftningsråd Ilkka Harju, tfn (09) 160 330 82