Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt Media

Produktivitetsnämnden:
Finland behöver fler företag och arbetsplatser med hög produktivitet

Finansministeriet
29.9.2021 14.30
Pressmeddelande

Produktiviteten inom den finländska företagssektorn har halkat efter både jämfört med de viktigaste jämförbara länderna och ur globalt perspektiv. Enligt produktivitetsnämndens bedömning kan gapet till de främsta länderna inte minskas utan strukturella reformer, vilket bland annat avser främjande av konkurrens, innovationer och arbetskraftens rörlighet.

Produktivitetsnämnden som är verksam vid finansministeriet publicerade den 29 september en rapport som behandlar bland annat produktiviteten och matchningen av resurser. Den centrala orsaken till den låga genomsnittliga produktiviteten är enligt rapporten det alltför låga antalet företag med hög produktivitet. Inom industrin ligger produktiviteten, till skillnad från många servicebranscher, på en god internationell nivå. Finland har halkat efter jämförelseländerna i synnerhet inom de digitala servicebranscherna.

Enligt produktivitetsnämnden bestämmer samhällsekonomiska institutioner hur nära produktivitetstoppen ekonomin kommer. En bidragande orsak till den lägre produktiviteten och den sämre produktivitetsutvecklingen i Finland är att resurserna, dvs. kapitalet och arbetet, inte riktas lika effektivt till verksamhet med hög produktivitet: de mest produktiva företagen är för små med tanke på samhällsekonomin och arbetskraften har ur nettoperspektiv övergått från mycket produktiva arbeten till mindre produktiva arbeten. Försvagningen av resursallokeringen började i början av 2000-talet, men situationen har sedermera förbättrats något. 

Arbetets andel av nationalinkomsten har minskat. I företagen har dock arbetets andel av inkomsten allmänt taget ökat. Fenomenet förklaras av att arbetskraften riktats till olika företag: företag där arbetets andel av inkomsten har varit liten och lönsamheten god har ökat sina marknadsandelar.

I sin rapport tar nämnden särskilt upp tre frågor för de politiska beslutsfattarna: 

  • Hur får Finland fler företag med hög produktivitet?
  • Hur kan man främja bättre matchning av resurser och rörlighet från lågproduktiv verksamhet till högproduktiv verksamhet?
  • Hur kan produktiviteten inom servicebranscherna förbättras och hur kan man vända produktivitetsutvecklingen i en stigande riktning synnerhet inom de digitala servicebranscherna?

Hur påskyndar man produktivitetsökningen?

Enligt nämnden kan produktiviteten främjas genom att öka den offentliga finansieringen för forskning och utveckling samt genom åtgärder som ökar incitamenten för företag att investera i FoU. Tillgången till kompetent personal och kompetenta ledare kan förbättras genom utbildningspolitik och arbetsrelaterad invandring.

Främjande av konkurrens, marknadsinträde och investeringar skulle uppmuntra högproduktiva företag att öka sin produktion och skaffa sig en större andel av resurserna. Enligt nämnden borde regleringen av näringslivet och investeringarna övervägas också ur detta perspektiv.

En förbättring av arbetskraftens rörlighet och invandring av kunnig arbetskraft kan förbättra resursallokeringen och därmed produktiviteten. Regleringen av arbetsmarknaden bör övervägas även ur detta perspektiv.

God priskonkurrenskraft främjar export, sysselsättning inom den öppna sektorn och den också lockar investeringar. Priskonkurrenskraften påverkas främst av inhemska kostnader som bestäms på marknaden och vid förhandlingarna om anställningsvillkoren, arbetsproduktiviteten samt konkurrentländernas produktivitet och kostnader. Löner och andra arbetsvillkor bör enligt nämnden hållas inom ramarna för produktiviteten, de övriga kostnaderna och priserna i konkurrentländerna, för att den öppna sektorns förmåga att skapa välstånd ska bevaras.

Mer information:

Markku Stenborg, finansråd, tfn 02955 30124, markku.stenborg(at)gov.fi,

Produktivitetsnämnden har till uppgift att följa utvecklingen av produktiviteten och konkurrenskraften i den finländska ekonomin samt att regelbundet producera och publicera oavhängiga bedömningar. Nämnden utarbetar också ekonomiska utredningar och kalkyler över utvecklingen av inkomster och kostnader. Nämnden deltar dessutom  i diskussioner och informationsutbyte med produktivitetsnämnderna i andra EU-medlemsstater och EU:s kommitté för ekonomisk politik.