Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Regeringen enades om budgeten för 2017 – sysselsättning och företagsamhet prioriteras

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 1.9.2016 20.36
Typ:Pressmeddelande 354/2016

Regeringen har enats om budgetpropositionen för 2017. Regeringens proposition offentliggörs efter statsrådets behandling i september. Samtidigt offentliggörs finansministeriets nya makroekonomiska prognos. Budgetmanglingen fokuserade på sysselsättning och företagsamhet. Regeringen enades om nya sysselsättningsåtgärder, som också omfattar flera åtgärder som främjar byggande av bostäder. Dessutom fattade regeringen beslut om ett skattepaket som främjar tillväxt och företagsamhet.

Inkomster och utgifter i budgetpropositionen för 2017

Det föreslås att anslagen i budgetpropositionen ska vara 55,2 miljarder euro, vilket är 0,3 miljarder mer än 2016. År 2017 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,7 miljarder euro och skatteinkomster till 41,6 miljarder euro. Den långsamma ekonomiska tillväxten begränsar fortfarande en tillväxt av skattebasen 2017, och dessutom minskar ändringarna i skattegrunderna också skatteutfallet. Anslagsnivån höjs bl.a. av de nettoökningar som konkurrenskraftsavtalet medför och av de ökade satsningarna på spetsprojekt 2017. Anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet sänker däremot anslagsnivån.

Propositionen om statsbudgeten 2017 omfattar de sparåtgärder som regeringen tidigare har fattat beslut om i regeringsprogrammet och i samband med ramförhandlingarna våren 2016, men nya nedskärningar har inte gjorts.

BILAGA 1: Plock ur budgetpropositionen för 2017 (bilagan uppdaterad 2.9. kl. 16.50)

Statsskuld

Budgetpropositionen för 2017 uppvisar ett underskott på 5,5 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas vara cirka 111 miljarder euro i slutet av 2017, vilket är cirka 51 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Enligt finansministeriets prognos avstannar skuldsättningen av den offentliga ekonomin 2018.

Sysselsättningspaketet

Statsminister Juha Sipiläs regering har som mål att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad sysselsättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten. Vid budgetmanglingen sökte regeringen nya sätt att uppnå sysselsättningsmålet. Dessutom genomför regeringen åtgärder som främjar sysselsättningen och företagsamheten och som det redan tidigare har fattats beslut om.

Löntagarnas skattelättnader gör arbetet mer ekonomiskt lönsamt. Det nya företagaravdraget sporrar till att bedriva företagsverksamhet. Generationsväxlingar inom företag främjas genom lindring av beskattningen. Dessutom förbättras likviditeten för små företag genom övergången till att redovisa intäkter från mervärdesskatten enligt kontantprincipen.

  1. Att öka sysselsättningen och förkorta varaktigheten av arbetslöshet: dialog med arbetsmarknadsorganisationerna 

Som en del av budgetprocessen 2017 inleder regeringen med respekt för konkurrenskraftsavtalet i dialog med arbetsmarknadsorganisationerna beredningsarbete som syftar till att öka sysselsättningen och förkorta varaktigheten av arbetslöshet. Regeringen är redo att tillsätta en trepartsarbetsgrupp för beredningen och har föreslagit detta för arbetsmarknadsorganisationerna. 

Tidsfristen för trepartsarbetsgruppens förslag är utgången av september. De ändringar som görs med utgångspunkt i förslaget genomförs i form av budgetlagar eller i anslutning till dem. Utgångspunkten är att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2017. Målet är att utarbeta ett gemensamt förslag, som ökar sysselsättningen med minst 10 000 sysselsatta enligt finansministeriets beräkning och som består av följande fem helheter:

  • Det inkomstrelaterade utkomstskyddet förnyas så att det sporrar till snabbare sysselsättning, ökar antalet sysselsatta med 8 000 personer och får neutral effekt på statsfinanserna.
  • Ett pensionsstöd av engångsnatur för äldre.
  • Förtjänstdelen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet används som lönesubvention och startpeng.
  • Sysselsättningen bland unga som står utanför utbildning och arbetsliv främjas genom till exempel ett kompetensprogram för unga vuxna, uppsökande ungdomsarbete och ungdomsverkstäder.
  • En ny lönemodell som omfattas av arbetskollektivavtalet och ett lönekompletterande stöd för långtidsarbetslösa och personer med svag arbetshistorik.  
  1. Regeringens nya beslut som stöder sysselsättningen
  • Effektivisering av arbetskraftservicen som helhet och ökad användning av privata serviceproducenter
  • I fortsättningen försenar mottagande av arbete inte utbetalningen av arbetslöshetsförmåner
  • Användningen av arbetsprövning ökas
  • Utmätningsrelaterade flitfällor undanröjs för att främja sysselsättningen
  • Byggandet av bostäder främjas genom olika åtgärder. Korrekt riktande av ARA-stödda bostäder förbättras genom en inkomstgräns på 3 000 euro per månad
  • Ett produktionsincitament för den audiovisuella branschen tas i bruk. Syftet med incitamentet är att öka Finlands konkurrenskraft som plats där såväl inhemska som utländska produktioner görs.

Avgifterna inom småbarnspedagogiken sänks. Som en del av de åtgärder som syftar till att sporra till arbete och undanröja flitfällor beslutade regeringen att inte höja avgifterna inom småbarnspedagogiken. I en regeringsproposition som överlämnats till riksdagen ingår sänkningar av avgifter för familjer som består av 2–3 personer och har små inkomster. Dessa sänkningar kommer att genomföras. Detta förbättrar särskilt ensamförsörjares förutsättningar att ta emot arbete. Avgifterna inom småbarnspedagogiken sänks totalt med uppskattningsvis 10 miljoner euro. På basis av detta bereder undervisnings- och kulturministeriet en ny regeringsproposition med förslag till lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken.

Dessutom påbörjar regeringen beredningen av mandattidens halvtidsöversyn för att undanröja flitfällor och främja arbetskraftens rörlighet.

  1. Regeringens sysselsättningsbeslut som slagits fast tidigare och som ska genomföras i budgetpropositionen
  • De kostnader som familjeledigheter för kvinnliga arbetstagare orsakar arbetsgivaren jämnas ut med hjälp av en engångsersättning på 2 500 euro
  • Den utvidgade användning av arbetslöshetsförmåner som det fattades beslut om på våren används för bland annat lönesubvention och startpeng
  • Skattelättnader med anknytning till konkurrenskraftsavtalet
  • Höjning av hushållsavdraget
  • Generationsväxlingar inom företag underlättas (arvs- och gåvoskatt)
  • Generationsväxlingar inom skogsbruket underlättas
  • Företagaravdrag
  • Mervärdesskatt enligt kontantprincipen
  • I enlighet med tidigare överenskommelser förkortas varaktigheten för inkomstrelaterat utkomstskydd med 100 dagar
  • Arbets- och näringsministeriets senaste vårs paket för företagsamhet och sysselsättning.

Pensionsstöd av engångsnatur för äldre

Regeringen genomför ett pensionsstöd av engångsnatur för över 60-åriga långtidsarbetslösa. Pensionsstödet omfattar över 60-åriga personer som varit fem år arbetslösa.

BILAGA 2: Regeringens beslut om åtgärder för att öka sysselsättningen

Konkurrenskraftsavtalet

Arbetsmarknadsorganisationerna undertecknade konkurrenskraftsavtalet i juni. Syftet med avtalet är att förbättra de finländska företagens priskonkurrenskraft och öka exporten och sysselsättningen. Avtalet förlänger den årliga arbetstiden med 24 timmar, skär ned semesterpengen inom den offentliga sektorn samt sänker arbetsgivarens socialskyddsavgifter och överför en del på löntagarna. Som en del av avtalet förlängs de gällande löneavtalen till 2017 utan höjningar.

Ett centralt mål för konkurrenskraftsavtalet är att öka den ekonomiska tillväxten och förbättra sysselsättningen. Även kommunalekonomin drar nytta av den allmänna ekonomiska tillväxten och den förbättrade sysselsättningen. Regeringen bedömer att effekterna av konkurrenskraftsavtalet är positiva för kommunalekonomin som helhet. Kommunalekonomin bedöms komma i balans i enlighet med det mål som regeringen uppställde (balansen är -0,5 procent i förhållanden till den totala produktionen år 2019). Om man avviker från utvecklingen enligt detta mål, har regeringen förbundit sig att vidta korrigeringsåtgärder i enlighet med planen för de offentliga finanserna. När regeringen bedömer hur kommunalekonomin kommer i balans, granskar regeringen särskilt effekterna av konkurrenskraftsavtalet och budgeten för 2017 på kommunalekonomin.

Beskattningen av arbete minskar

Beskattningen av löntagare minskar med 515 miljoner euro, eftersom konkurrenskraftsavtalets täckning är över 90 procent. Tack vare detta minskar beskattningen av löneinkomster i snitt med 0,6 procentenheter i nästa år. Beskattningen av pensionsinkomster minskas på motsvarande sätt med sammanlagt 135 miljoner euro. Regeringen enades också om att rikta 30 miljoner euro till löntagarna med de minsta inkomsterna för att vidta en åtgärd som kompenserar effekten av avgiftshöjningen enligt konkurrenskraftsavtalet. Modellen utarbetas i samband med den kompletterande budgetpropositionen.

Dessutom görs en konsumentprisindexenlig årlig justering av beskattningen av arbete, vilket minskar beskattningen av arbete med cirka 180 miljoner euro i nästa år.

Konkurrenskraftsavtalet påverkar också i stor utsträckning anslagen i budgetpropositionen. De ökas med ett nettobelopp på över 400 miljoner euro.

Ekonomin växer lite – den offentliga ekonomin uppvisar fortsatt underskott

Under innevarande och nästa år förutspås Finlands BNP växa med cirka 1 procent. Den måttliga tillväxten bygger främst på en gynnsam utveckling inom privat konsumtion och investeringar. Den privata konsumtionen stöds av att hushållens köpkraft ökar och sysselsättningen förbättras. År 2017 sjunker arbetslöshetsgraden.

Åren 2016–2018 är den ekonomiska tillväxten som helhet mycket svag. Orsaken till den svaga tillväxten är att utvecklingen av exporten är obetydlig under hela granskningsperioden. Exporten växer fortfarande långsammare än världshandeln och förlusten av marknadsandelar i den internationella handeln fortgår.

Den offentliga ekonomin i Finland uppvisar ett underskott under de närmaste åren, även om omfattande anpassningsåtgärder genomförs inom den offentliga ekonomin. Den långsamma ekonomiska tillväxten ger inte tillräckligt med skatteinkomster för att finansiera de offentliga utgifterna. Dessutom medför befolkningens stigande medelålder att de offentliga utgifterna ökar.

Kommunalekonomins sammanlagda resultat för räkenskapsperioden förbättras nästa år. Kommunalekonomin förbättras särskilt av åtgärderna enligt bilaga 6 till regeringsprogrammet, men även av andra faktorer som pensionsreformen som träder i kraft 2017. 

Stöd till lantbruket

Regeringen fattade beslut om ett krispaket för lantbruket. Paketet innehåller totalt 50 miljoner euro för finansiering av olika krisåtgärder. Från krispaketet i budgetpropositionen för 2017 ska 10 miljoner euro läggas till det nationella lantbruksstödet. Stödet anvisas särskilt till de gårdar som gjort investeringar. Dessutom anvisas 1 miljon euro till lantbruksföretagarnas ork i arbetet samt 10 miljoner euro till avbytarverksamhet, så att bl.a. lantbrukarnas avgifter kan sänkas.

Dessutom stärks gårdarnas likviditet genom statsgaranti för lån och betalningslättnader samt tidigareläggning av stödutbetalningar. Även lantbrukets verksamhetsförutsättningar stärks genom att förlänga övergångstiden för förordningen om skydd av svin, att främja produktionen av biogas på gårdarna och användningen av ekologisk mjölk vid offentlig upphandling samt genom att påskynda användningen av ursprungsmärkning av kött- och mjölkprodukter.

Redan tidigare fattades det beslut om att öka det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen med 6,7 miljoner euro och att höja kompensationsersättningen med 20,3 miljoner euro. Likaså fattades tidigare beslut om att år 2017 kapitalisera Gårdsbrukets utvecklingsfond med 38 miljoner euro och att öppna nya exportmarknader för livsmedel med 1,5 miljoner euro inom ramen för spetsprojekten för bioekonomi.

Nyslott

Nedläggningen av Östra Finlands Universitets verksamhetsställe för lärarutbildning i Nyslott medför förluster för området. Regeringen bereder tillsammans med aktörer i området åtgärder för att trygga tillväxten och sysselsättningen inom den ekonomiska regionen i Nyslott. Satsningar inriktas på till exempel utbildning, forskning och produktutveckling, investering i näringsverksamhet, bioekonomi och utveckling av turismen.

Vindkraftverk

Det utreds hur gränsen på 10 megavoltampere som följts i fastighetsbeskattningen för kraftverk kunde sänkas med stöd av den sammanräknade effekten för flera kraftverk inom samma område. Vid utredningen ska fästas särskild uppmärksamhet vid energiformsneutralitet. Målet är att ändringen kan tas i bruk 2018.

Innovationspris för kvinnor

Med anledning av att kvinnorna har haft rösträtt i 110 år anvisas 110 000 euro för ett innovationspris för kvinnor.

Tutkibudjettia.fi

En ny finskspråkig interaktiv visualisering av budgeten lanseras den 22 september 2016 på tutkibujdettia.fi På webbplatsen kan medborgarna och beslutsfattarna undersöka hurdana inkomster och utgifter budgeten består av. Informationen presenteras visuellt, så att den är lätt att ta till sig.

Mer information: Riina Nevamäki, statsministerns specialmedarbetare, tfn 040 705 2593, Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 491 3842, Juha Halttunen, justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236 och Laura Åvall, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 361 7511, Mikko Kortelainen, finansministers specialmedarbetare, tfn 050 301 8334

Juha Sipilä Petteri Orpo Timo Soini regeringen
budgetpropositioner ekonomi entreprenörskap konkurrenskraft statsekonomi sysselsättning

Se även

Finansministeriet har offentliggjort förslaget till budgeten för 2026

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:8.8.2025 11.14

Finansminister Riikka Purras budgetförslag stabiliserar skuldkvoten, budgetunderskottet minskar till mindre än 10 miljarder euro

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:6.8.2025 18.24

Finansministeriet har inlett förhandlingarna om statsbudgeten för nästa år

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:6.8.2025 12.03

Nya sammanställda kalkyler ger en mer heltäckande bild av statsfinanserna än tidigare

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:10.10.2024 13.49

I stället för tillväxtmantra reformerar regeringen djärvt ekonomiska och samhälleliga strukturer

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:24.9.2024 12.10

Propositionen om statsbudgeten för 2025 har överlämnats till riksdagen

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:23.9.2024 13.55
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation