Arbetsgrupp föreslår nytt instrument för främjandet av finansieringssystemets stabilitet
Finland behöver enligt en expertarbetsgrupp ett nytt instrument för främjandet av finansieringssystemets stabilitet. Gruppen föreslår lagändringar som skulle ge Finansinspektionen möjlighet att ställa prövningsberoende buffertkrav för bankerna.
EU-lagstiftningen inkluderar en möjlighet till så kallade systemriskbuffertar, dvs. prövningsberoende extra buffertkrav för bankerna. Målet med denna buffert är att täcka eventuella risker som banksystemets struktur kan orsaka för hela finansieringssystemet och samhällsekonomins stabilitet.
Finland har tills vidare inte tagit i bruk systemriskbufferten. Internationella valutafonden (IMF), Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och industriländernas organisation OECD har upprepade gånger fäst uppmärksamhet vid att de finländska myndigheterna inte har tillräckligt med verktyg för att garantera finansieringssystemets strukturella stabilitet.
Finansinspektionen föreslås besluta om användningen
Expertarbetsgruppen föreslår att möjligheten till att använda systemriskbufferten skulle intas i lagstiftningen. Finansinspektionen skulle således få ett nytt verktyg med vars hjälp den enligt eget övervägande kunde främja finansieringssystemets stabilitet.
Om Finansinspektionen använder systemriskbufferten skulle minimibeloppet för bankernas kärnkapital höjas. De banker som är verksamma i Finland överskrider redan i dagsläget de minimikapitalkrav som ställts av myndigheterna.
Reformen motiveras enligt arbetsgruppen av att det finländska banksystemet är synnerligen koncentrerat, och av att bankerna spelar en betydande roll vid finansieringen av hushållen och företagen.
Större ägarrisk
En ökning av bankernas eget kapital innebär allmänt taget att ägarrisken för bankernas verksamhet blir större. Insättarnas, borgenärernas och skattebetalarnas risk för bankverksamheten minskar samtidigt.
Arbetsgruppens bedömningar om de ekonomiska konsekvenserna med reformen:
- Höjda kapitalkrav skulle förbättra bankernas risktolerans. Detta skulle minska på sannolikheten för bankkriser och minska på kostnaderna med eventuella kriser.
- Priserna på hushållens och företagens krediter skulle stiga på kortare sikt. Detta kan i princip bromsa upp tillväxten.
- På längre sikt skulle de höjda kapitalkraven förstärka det finländska banksystemets störningstolerans, vilket för sin del skulle främja ekonomisk stabilitet och utlåningsförmågan.
Sakkunnigarbetsgruppen hade representanter från finansministeriet, Finlands Bank och Finansinspektionen.
Ytterligare information:
Miki Kuusinen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30339, [email protected]
Miniseminaarin esitysmateriaali