En arbetsgrupp har tillsatts för att utforska fler åtgärder som stärker den offentliga ekonomin

Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppdrag att utarbeta förslag till nya åtgärder för att stärka den offentliga ekonomin. Förslagen kan omfatta direkta sparåtgärder, ändringar i beskattningen och strukturella åtgärder för att främja sysselsättningen. Arbetsgruppen ska därtill ta fram ett förslag till en regelbunden process för kartläggning av utgifter och strukturer samt en plan för införande av processen, i syfte att stärka de offentliga finanserna.

Regering har som mål att stärka de offentliga finanserna med 6 miljarder euro beräknat för år 2027. Målet på lång sikt är att balansera upp de offentliga finanserna och vända skuldkvoten i en sjunkande riktning till samma nivå som i resten av Norden. Regeringens åtgärdshelhet omfattar reformer som ska främja tillväxten och andra nödvändiga åtgärder för att balansera de offentliga finanserna.

Sedan regeringens beslut i samband med budgetförhandlingarna har den offentliga ekonomin försämrats på flera områden. Uppskattningarna av välfärdsområdenas underskott 2023 har till exempel försvagats och den slutförda beskattningen har preciserat överföringskalkylen för social- och hälsovårdsreformen. Detta leder i sin tur till att statsandelarna till kommunerna måste minskas mer än beräknat under ramperioden. 

Det försvagade ekonomiska läget skapar press och orsakar risker i anslutning till den utgiftsram som regeringen fastslagit, och av den orsaken kan arbetsgruppen bli tvungen att bereda nya anpassningsåtgärder. Regeringen kan vid behov fatta beslut om nya åtgärder redan under ramförhandlingarna våren 2024 och vid halvtidsöversynen våren 2025. 

”De försämrade utsikterna för den offentliga ekonomin tvingar finansministeriet att vidta åtgärder. Den nya arbetsgruppen har en ansvarsfull och utmanande uppgift. I synnerhet måste vi få ett slut på statens hejdlösa skuldsättning. Det innebär att inga fiskala lösningar är uteslutna”, säger finansminister Riikka Purra.

En regelbunden process för att kartlägga utgifter och strukturer ska stödja målsättningarna för den offentliga ekonomin

I mars publicerade finansministeriet en kartläggning av utgifter och strukturer och en kartläggning av skatter. Syftet med kartläggningen av utgifter och strukturer var dels att skapa en uppfattning om hur offentliga medel används, dels att erbjuda en bred uppsättning metoder till stöd för den offentliga debatten och det politiska beslutsfattandet. Skattekartläggningen innehåller ett täckande informationspaket om skattesystemet och om olika skatter, intäkterna av dem, deras egenskaper samt om eventuella skattehöjningar. 

Under budgetförhandlingarna i september beslutade regeringen att införa en regelbunden process för att kartlägga utgifter och strukturer. Den nya arbetsgruppen ska fördjupa sig i relevanta jämförelseländers kartläggningsprocesser och utvärdera deras förfaranden. Arbetet grundar sig på ett projekt finansierat av Europeiska kommissionen som genomförs i samarbete med Estlands finansministerium.

Budgetchef Mika Niemelä har utnämnts till ordförande för arbetsgruppen och överdirektör Terhi Järvikare till vice ordförande. I arbetsgruppen finns också företrädare för finansministeriets budgetavdelning och skatteavdelning. 

Arbetsgruppens mandattid är 21.11.2023–30.4.2025. Regeringen fattar de nödvändiga politiska besluten på basis av arbetsgruppens arbete. 

Mer information:
Jussi Lindgren, finansministerns specialmedarbetare, tfn 050 576 4611, jussi.lindgren(at)gov.fi
Mika Niemelä, budgetchef, tfn 0295 530 525, mika.niemela(at)gov.fi