Enhetliga principer föreslås i fråga om beskattningen av olika placeringsformer
Det har blivit allt vanligare att bedriva placeringsverksamhet, också internationellt. Ungefär 62 procent av finländarna har medel som de sparat eller placerat. De nuvarande bestämmelserna om inkomstskatt har dock utarbetats vid en tid då placeringsverksamheten i hög grad bedrevs inom landet och i betydligt mindre skala. I dag är man tvungen att gå till rättspraxisen för att hitta tolkningsregler för beskattningen av investeringsprodukter, och förutsägbarheten i beskattningen lider.
En arbetsgrupp har bedömt beskattningen av olika placeringsformer och granskat hur fungerande, aktuell, sporrande och neutral den är. Arbetsgruppen identifierade principer som kan göra att förfarandena för den inkomstskattemässiga behandlingen av olika investeringsprodukter närmar sig varandra. Den gav också rekommendationer inför den kommande lagberedningen.
Arbetsgruppen studerade indirekta placeringsformer, dvs. placeringsfonder, spar- och placeringsförsäkringar, kapitaliseringsavtal, pensioner med engångspremie, kapitalfonder i form av kommanditbolag och eventuella investeringssparkonton. Placeringsformerna är alla av olika karaktär och omfattas privaträttsligt också av olika reglering.
Investeringssparkonton är ett aktuellt ämne, och om sådana införs beräknas det ha betydande inverkan på skatteintäkterna. Beroende på hur investeringssparkontona genomförs kan de också påverka de skatteintäkter som uppstår i beskattningen av utdelning. Investeringssparkonton bidrar sannolikt också till ökad neutralitet mellan sektorerna, i och med att mängden tjänsteleverantörer som erbjuder indirekta placeringar ökar. I Finland finns det för närvarande inga bestämmelser om investeringssparkonton eller aktiesparkonton. Om sådana införs krävs det alltså omsorgsfull beredning.
Enligt finansminister Petteri Orpo har Norge och Sverige goda erfarenheter av investeringssparkonton. Där har det öppnats mer än två miljoner konton. Också i Finland äger över 800 000 privatpersoner börsaktier.
”Ett centralt mål i regeringens skattepolitik är att stödja inhemskt ägande. Jag tror att investeringsparkonton skulle kunna vara ett utmärkt placeringsredskap för finländska småinvesterare och att de också stöder aktiv placering i inhemska börsnoterade företag”, konstaterar finansminister Petteri Orpo.
”Vid finansministeriet inleder vi genast beredning som rör investeringssparkonton. Mitt mål är att investeringssparkonton ska införas också i Finland”, konstaterar ministern.
Det föreslås inga ändringar i principerna för hur placeringsfonder beskattas, men skattebestämmelserna bör trots allt preciseras i inkomstskattelagen och källskattelagen. De skattebestämmelser som gäller placeringsfonder är i dag snäva och bristfälliga i internationella sammanhang.
Beskattningen av spar- och placeringsförsäkringar bör ändras så att den del av de uttagna medlen som motsvarar den relativa andelen av avkastningen på de belopp som betalats in till försäkringen alltid betraktas som skattepliktig inkomst. Detta ändrar beskattningen så att den i hög grad närmar sig den skattemässiga behandlingen av tillväxtandelar i placeringsfonder.
Den skattemässiga behandlingen av kapitaliseringsavtal, dvs. placeringsavtal mellan försäkringsbolag och kunder, bör regleras på samma sätt som den skattemässiga behandlingen av spar- och placeringsförsäkringar. I dagens läge finns det inga särskilda bestämmelser om den skattemässiga behandlingen av kapitaliseringsavtal.
I fråga om pensionsförsäkringar med engångspremie bör den nuvarande skattesanktionen elimineras. Skattebestämmelserna har delvis medfört dubbelbeskattning, vilket i praktiken har förhindrat uppkomsten av en marknad för pensioner med engångspremie.
Bestämmelserna om beskattningen av kapitalfonder i form av kommanditbolag anses generellt vara uppdaterade och välfungerande. I skattebestämmelserna finns det dock vissa problem som berör allmännyttiga samfund och utländska kapitalfondsplacerare. En lösning kunde vara att i beskattningen av kapitalfonder i form av kommanditbolag helt och hållet övergå till en modell där inkomsterna från en kapitalfond direkt betraktas som inkomst för placeraren. Det är fråga om en betydande förändring jämfört med det nuvarande systemet, och detta kräver också fortsatt beredning.
Remisstiden går ut den 15 juni. Arbetsgruppens promemoria, begäran om utlåtande och de kommande utlåtandena publiceras på projektsidorna.
Ytterligare information
Jari Salokoski, finansråd, arbetsgruppens ordförande, tfn 02955 30437, jari.salokoski(at)vm.fi
Tarja Järvinen, lagstiftningsråd, arbetsgruppens vice ordförande, tfn 02955 30089, tarja.jarvinen(at)vm.fi