Den ekonomiska tillväxten fortsätter på en moderat nivå

Finansministeriet 17.6.2019 11.00
Pressmeddelande

Under de kommande åren är den ekonomiska tillväxten mer måttfull än under de senaste åren. Den finländska ekonomin växer med 1,6 procent 2019 förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades den 17 juni.

I översikten presenteras prognosen för den ekonomiska utvecklingen under 2019–2021. Utöver de ekonomiska utsikterna på kort sikt förutspås utvecklingen på medellång sikt fram till 2023.

Under prognosperioden ökar tillväxten inom världshandeln långsammare än hittills, vilket också avspeglar sig på exporttillväxten i Finland. Utsikterna på Finlands viktigaste exportmarknader har försämrats fastän exportefterfrågan börjar tillta igen från och med nästa år. År 2020 avtar den ekonomiska tillväxten till 1,2 procent, och 2021 avtar den ytterligare till 1,1 procent. På medellång sikt, under 2022–2023, kommer den ekonomiska tillväxten att mattas av till mindre än 1 procent.

Saldot i de offentliga finanserna stärks nästa år, men börjar därefter gradvis försämras. Även den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten börjar öka på nytt i början på 2020-talet.

”Den finländska ekonomins tillväxt håller på att avta. En snabbare tillväxt och högre sysselsättning skulle kräva en kraftig efterfrågan i världsekonomin och att kostnadsökningen i Finland hålls på en moderat nivå. Dessutom krävs det effektiva åtgärder för att förbättra matchningen av utbud och efterfrågan på arbete, sänka den strukturella arbetslösheten och aktivera dem som står utanför arbetsmarknaden att söka arbete”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

Finansministeriets makroekonomiska prognos för sommaren innehåller inte de ekonomisk-politiska åtgärder för 2020–2023 som anges i regeringsprogrammet för statsminister Rinnes regering. Åtgärderna i regeringsprogrammet beaktas i prognosen i den takt som besluten gällande dem preciseras och effekterna av dem aktualiseras.

Utsikterna för utrikeshandeln försämras

År 2019 ökar exportvolymen med 2,9 procent främst till följd av tidpunkten för vissa fartygsleveranser. Inom andra industrisektorer är tillväxten anspråkslös. Utsikterna inom exportmarknaden och världsekonomin försvagas, och tillväxttakten inom exporten avtar mot slutet av prognosperioden. 

Under slutet av prognosperioden ökar överskottet i handelsbalansen till inemot 1,5 miljarder euro, men tjänstebalansen uppvisar fortsättningsvis ett underskott på över 2,5 miljarder euro. Bytesbalansen uppvisar fortfarande ett underskott i och med att underskottet i saldot för produktionsfaktorsersättningar och inkomstöverföringar inte minskar.

De privata investeringarna förväntas börja minska under 2019, men de offentliga investeringarna fortsätter att öka. Särskilt de offentliga investeringarna bidrar till tillväxten inom annat husbyggande än byggande av bostäder liksom även till tillväxten inom mark- och vattenbyggnad. Trots den anspråkslösa tillväxten i år är tillväxtutsikterna för de produktiva investeringarna tämligen ljusa, eftersom flera omfattande investeringsprojekt i miljardklass är under beredning i Finland. 

Den privata konsumtionen ökar fortsättningsvis stabilt. Såväl höjningen av inkomstnivån som den förbättrade sysselsättningen bidrar till tillväxten i konsumtionen. Hushållens disponibla inkomster ökar fortsättningsvis snabbt.

En avtagande ekonomisk tillväxt och en ökning av de nominella lönerna börjar gradvis dämpa ökningen av antalet sysselsatta. Då arbetslöshetsgraden sjunker till samma nivå som under konjunkturtoppen före finanskrisen försämras det ansträngda läget på arbetsmarknaden. Detta leder i sin tur till ett större tryck på löneförhöjningar, vilket skapar flaskhalsar i ekonomin, dvs. branscher, sektorer och yrkesgrupper som lider av brist på arbetskraft eller arbete.

Sysselsättningsgraden stiger till 73,5 procent före 2021 medan befolkningen i arbetsför ålder fortsätter att minska. Samtidigt sjunker arbetslöshetsgraden till 6,2 procent.

I och med att arbetslöshetsgraden sjunker och flaskhalsarna på arbetsmarknaden ökar uppskattas höjningen av inkomstnivån under de närmaste åren närma sig den genomsnittliga årliga tillväxttakten på cirka tre procent under 2000-talet.

Inflationen förutspås som helhet öka bara något. Höjningen av inkomstnivån förväntas så småningom i högre grad avspeglas i priserna och konsumtionsefterfrågan förväntas öka stadigt.

Långsammare tillväxt i världsekonomin

Tillväxten i världsekonomin avtar i år avsevärt jämfört med fjolåret. Den avtagande tillväxten beror i hög grad på handelskonflikten mellan Förenta staterna och Kina, vilket även bromsat upp tillväxten i världshandeln.

Utsikterna i euroområdet försämrades i fjol. Under det första kvartalet 2019 var den ekonomiska tillväxten likväl snabbare än väntat inom många europeiska ekonomier. Den inhemska efterfrågan upprätthåller tillväxten i de centrala ekonomierna, fastän exportutsikterna är anspråkslösa. Förenta staternas ekonomiska tillväxt var bättre än väntat under det första kvartalet i år efter den svaga utvecklingen i slutet av fjolåret. Jämfört med i fjol avtar tillväxten dock i genomsnitt till följd av att effekterna av den privata konsumtionen försvagats.

Den offentliga ekonomin försvagas utan nya sysselsättningsfrämjande åtgärder

Den goda konjunkturen under de tre senaste åren har förbättrat tillståndet för de offentliga finanserna. Saldot i de offentliga finanserna stärks ännu 2020, men börjar därefter gradvis försämras. Den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten börjar också så småningom igen öka. De offentliga finanserna försvagas av ökade utgifter till följd av den åldrande befolkningen.

Underskottet i de offentliga finanserna kommer att öka till ca 2 miljarder euro före 2023. Av de sektorer som ingår i den offentliga ekonomin uppvisar arbetspensionsanstalterna ett överskott, medan utgifterna överstiger inkomsterna inom både statsförvaltningen och lokalförvaltningen. Det sammanräknade underskottet för statsförvaltningen och lokalförvaltningen kommer att öka till inemot 5 miljarder euro före 2023.

Den ekonomiska översikten innehåller en kalkyl över regeringsprogrammets åtgärder och mål. Ett av de centrala finanspolitiska målen i regeringsprogrammet är att de offentliga finanserna är i balans under normala förhållanden för den globala ekonomin senast 2023. För att målet ska kunna uppnås krävs det att det i regeringsprogrammet uppställda målet på en sysselsättningsgrad på 75 procent nås under regeringsperioden. En stärkt sysselsättningsgrad kräver i sin tur betydande strukturella reformer som ökar både utbudet av och efterfrågan på arbetskraft.

En eskalering av handelskonflikten kan leda till försvagad ekonomisk tillväxt

Svårigheterna med att förutse Förenta staternas handelspolitik betonar risken för att världshandeln avtar avsevärt. Om Storbritannien lämnar Europeiska unionen utan ett utträdesavtal, försämrar detta utsikterna för Europa. De risker som hänför sig till Italiens finanspolitik kan komma att konkretiseras inom euroområdet. En tillspetsning av de geopolitiska spänningarna skulle höja priset på råolja.

Bland de inhemska riskerna på längre sikt betonas stora projekt och den betydelse dessa har med tanke på investeringar. Om besluten om stora projekt uteblir, kommer ökningen i investeringar att vara betydligt mindre. Däremot är investeringsprognosen underdimensionerad om merparten av projekten genomförs.

Ekonomiska översikten, sommaren 2019

Presentationsmaterial från pressmötet (på finska)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)vm.fi

Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)

Marja Paavonen, finansråd, tfn 0295 530 187, marja.paavonen(at)vm.fi (de offentliga finanserna)