Arbetsgrupp föreslår att offentliga samfunds skadeståndsansvar ses över
En arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet föreslår ändringar i lagstiftningen om offentliga samfunds skadeståndsansvar. Arbetsgruppen hade till uppgift att utreda hur man kunde förnya skyldigheten för staten och andra offentliga samfund samt andra aktörer som utövar offentlig makt att ersätta den skada som deras verksamhet orsakat. Arbetet är ett led i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.
Syftet med ändringsförslagen är att främja de grundläggande och mänskliga rättigheterna, förbättra den skadelidandes rättsskydd och säkerställa en så enhetlig rätts- och ersättningspraxis som möjligt. Ett ytterligare mål är att förbättra den skadelidandes rätt till ersättning för frihetsberövande och myndigheternas andra tvångsmedel.
Arbetsgruppen föreslår att offentliga samfunds ersättningsskyldighet utvidgas i situationer där skadan har orsakats vid utövande av offentlig makt. Den så kallade standardbestämmelsen som för närvarande begränsar detta ska strykas helt och hållet. Förbudet mot att väcka talan förhindrar å sin sida i princip att en skadeståndstalan prövas på basis av ett felaktigt beslut av statsrådet, en domstol eller en förvaltningsmyndighet. Arbetsgruppen föreslår dessutom att den bestämmelse som ålägger den skadelidande att söka ändring i myndighetens felaktiga beslut ska lindras.
Arbetsgruppens förslag syftar till att förbättra kundens ställning i den offentliga förvaltningen genom att det till skadeståndslagen fogas en bestämmelse på basis av vilken ett offentligt samfund är skyldigt att ersätta den ekonomiska skada som orsakats av felaktig information som samfundet har gett. Enligt arbetsgruppen bör det i skadeståndslagen också tas in bestämmelser om ersättning av skada som orsakats av kränkning av de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Dessutom ska ett offentligt samfund vara ersättningsskyldigt, om ett privat samfund som utövar offentlig makt inte kan ersätta skadan som den vållat.
Ändringar föreslås också i fråga om ersättande av skador som orsakats av frihetsberövande och andra tvångsåtgärder
Arbetsgruppen föreslår att det stiftas en separat lag om ersättande av skador som orsakats av tvångsåtgärder som visat sig vara obefogade. En sådan lag skulle utvidga statens ansvar för skador som orsakas av obefogade straff, frihetsberövande och andra straffrättsliga tvångsmedel samt av myndigheternas andra tvångsåtgärder.
En central reform är att en person som är misstänkt för brott ska ha möjlighet att få ersättning från staten för obefogad användning av tvångsmedel även när det inte är fråga om frihetsberövande eller begränsning av friheten. Sådana tvångsmedel är till exempel husrannsakan, kvarstad och teleövervakning. Utöver obefogade straffdomar ska man enligt arbetsgruppen också ha rätt till ersättning för till exempel obefogat näringsförbud, djurhållningsförbud eller jaktförbud. Skador som orsakats av myndigheternas tvångsåtgärder ska i fortsättningen kunna ersättas också till andra än de som är misstänkta för brott eller de som är föremål för åtgärder.
Tidsgränsen för när obefogat frihetsberövande eller obefogad begränsning av friheten leder till skyldighet att betala ersättning föreslås bli förkortad från ett dygn till tolv timmar. Förslaget innebär att också den som obefogat har gripits på grund av misstanke om brott har rätt till ersättning.
Enligt förslaget ska skadestånd i fortsättningen kunna tilldömas också för annat frihetsberövande eller andra begränsningar än sådana som grundar sig på brott, om de visar sig vara uppenbart obefogade. Detta ska gälla till exempel obefogade beslut om vård oberoende av patientens vilja inom social- och hälsovården.
Betänkandet har sänts på remiss och kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi till och med den 15 mars 2023.
Ytterligare information:
Riitta Haapasaari, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 139, [email protected]
Kalle Mäenpää, specialsakkunnig, tfn 0295 150 063, [email protected]
Offentliga samfunds skadeståndsansvar, arbetsgruppsbetänkande (på finska)