Undersökning: Den offentliga förvaltningshelheten som förändrades vid välfärdsområdesreformen är spänningsladdad

En färsk undersökning visar att välfärdsområdesreformen har förändrat och kommer att fortsätta att förändra den offentliga förvaltningshelheten i Finland. Reformen är endast i initialskedet, och problem har inte kunnat undvikas. Till exempel de olika målen på de olika förvaltningsnivåerna – kommunerna, välfärdsområdena och staten – ger upphov till spänningar mellan aktörerna, som dels är strukturella, dels hänför sig till verksamhetssätten och förändringarna.
En central faktor som orsakar spänningar hänför sig till välfärdsområdenas självstyre, som är begränsat och tydligt avviker från det kommunala självstyret. Effekterna av det begränsade självstyret avspeglas i stor utsträckning i välfärdsområdenas verksamhet och beslutsfattande, beslutsfattarnas, ledningens och invånarnas roll, välfärdsområdenas förhållande till övriga aktörer, välfärdsområdenas styrning och ekonomin.
I undersökningen konstateras att dialogen mellan välfärdsområdena och kommunerna har utvecklats i takt med att reformen har gått framåt, men att det fortfarande finns oklarheter i arbetsfördelningen, rollerna och verksamhetssätten. Man vill dock inte att arbetsuppgifter ska överföras mellan välfärdsområdena och kommunerna, utan man betonar behovet av arbetsro.
En förvaltning som fungerar på många nivåer kan öka flexibiliteten och effektiviteten, men för att den ska vara framgångsrik behöver rollerna förtydligas och funktionerna samordnas. I rapporten betonas behovet av att preciseras statens nya styrande roll – som berör två förvaltningsnivåer. Det är en genuin utmaning att hitta en välfungerande dynamik mellan flera förvaltningsnivåer, och detta är en viktig uppgift för den offentliga förvaltningen de kommande åren. Enligt rekommendationerna i rapporten bör statens styrande roll vara mer möjliggörande och delaktiggörande än för närvarande. Detta kommer att ge kommunerna och välfärdsområdena bättre möjligheter att eftersträva även sina egna strategiska mål.
Undersökningen är slutrapporten för projektet Hyvinvointialueiden ja kuntien välinen suhde, johtaminen ja ohjaus (HALKO) (Förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna och ledningen och styrningen av dem), som finansierats av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och genomförts av en forskningsgrupp vid Tammerfors universitet. Den grundar sig på ett mångsidigt intervju-, enkät- och dokumentmaterial som samlats in i projektet. Informanterna i undersökningen representerar såväl kommuner och välfärdsområden som statsförvaltningen. Resultat av undersökningen har publicerats tidigare även i projektets halvtidsrapport.
Mer information: Projektets huvudansvariga forskare: Henna Paananen, universitetslektor, Tammerfors universitet, tfn 050 318 2485, samt de ansvariga ledarna för undersökningen: Anni Jäntti, universitetslektor, Tammerfors universitet, tfn 050 437 7188 och Arto Haveri, professor, Tammerfors universitet, tfn 040 190 4020, e-postadresser [email protected]
Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv/
Policy Brief: Näkökulmia aluevaltuutetuille hyvinvointialueiden ja kuntien yhteistyöhön