Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Ändringar vid årsskiftet inom FM:s förvaltningsområde

finansministeriet
Utgivningsdatum 20.12.2018 11.59 | Publicerad på svenska 20.12.2018 kl. 14.51
Typ:Pressmeddelande

Beskattningen av löntagare förblir nästan oförändrad nästa år. Beskattningen av alkohol- och läskedrycker skärps, men bil- och fordonsskatterna lättas.

Ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster

I grunderna för förvärvsinkomstbeskattningen görs på samtliga inkomstnivåer en indexjustering enligt ett inflationsantagande på 2,6 procent. Förutom indexjusteringen lättas beskattningen av förvärvsinkomster med sammanlagt 130 miljoner euro, med betoning på låginkomsttagare. Lättandet genomförs genom att höja grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs med 60 miljoner euro, arbetsinkomstavdraget med 40 miljoner euro samt pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen med sammanlagt 30 miljoner euro. Giltighetstiden för den nedre gränsen för solidaritetsskatten förlängs nästa år. 

Beskattningen av löntagarna kommer att förbli nästan oförändrad då man tar i beaktande förändringarna i löntagaravgifterna och den allmänna förhöjningen av lönenivån.

Statens progressiva inkomstskatteskala år 2019

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på inkomst som överskrider nedre gränsen, %
17 600–26 400 8 6
26 400–43 500 536 17,25
43 500–76 100 3 485,75 21,25
76 100– 10 413, 25 31,25

Maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen, arbetsinkomstavdraget samt pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen höjs

Maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från 3 100 euro till 3 305 euro. Det maximala beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 540 euro till 1 630 euro för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 33 000 euro. Arbetsinkomstavdrag beviljas inte längre om nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka 128 400 euro.

Koefficienten som används till att beräkna det fulla beloppet för pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen höjs från 3,81 till 3,867. Det fulla pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen är 11 590 euro nästa år. Koefficienten som används till att beräkna det fulla beloppet för pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från 1,393 till 1,395, och det fulla avdragsbeloppet är ca 9 050 euro nästa år.

Avdraget för bostad på arbetsorten höjs

Det maximala beloppet för avdraget för bostad på arbetsorten höjs från 250 euro till 450 euro för varje kalendermånad som den skattskyldige har haft två bostäder.

Maximala beloppet för resekostnadsersättning till frivilligarbetare höjs

Maximibeloppet av skattefria kilometerersättningar till frivilligarbetare höjs från nuvarande 2 000 euro till 3 000 euro per kalenderår. Tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta förutom allmännyttiga samfund även ersättningar från offentliga samfund.

Ränteavdraget på bostadslån sänks

Ränteavdraget på bostadslån sänks från 35 procent till 25 procent.

Ytterligare information:

Timo Annala, konsultativ tjänsteman tfn 02955 30318, timo.annala(at)vm.fi
Filip Kjellberg, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(at)vm.fi

Löneuppgifterna i inkomstregistret

Arbetsgivarna kan i fortsättningen anmäla personalens löneuppgifter på en gång till alla myndigheter och andra aktörer som har rätt att få informationen.

Varje löntagares alla betalningstransaktioner anmäls skilt. Uppgifterna skickas vanligtvis direkt ur arbetsgivarens lönebetalningssystem, men de kan också lämnas in via inkomstregistrets elektroniska ärendehanteringstjänst, eller om det finns särskilda skäl även på papper.

Informationen i inkomstregistret används från och med ingången av 2019 av Skatteförvaltningen, FPA, arbetspensionsbranschen och Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Vid ingången av 2020 kommer användarkretsen att utvidgas väsentligt. Uppgifterna i inkomstregistret är inte offentliga, och de överlämnas till informationsanvändarna endast med städ av lagstadgad rätt till information.

Medborgarna kan kontrollera sina inkomstuppgifter i inkomstregistret via registrets elektroniska ärendehanteringstjänst. Tjänsten visar även vilka uppgifter myndigheter och andra aktörer får från registret.

Ytterligare information:

Arto Leinonen, projektchef, tfn 040 769 1149, arto.leinonen(at)vm.fi
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239, jukka.vanhanen(at) vm.fi

Skatteavtalet med Portugal upphävs

Finland och Portugal befinner sig i ett avtalslöst tillstånd då det gamla avtalet upphävs utan att bli ersatt av ett nytt. Båda länderna beskattar pensioner som utbetalas till det andra landet enligt den interna skattelagstiftningen. Finland eliminerar dubbel beskattning endast för den statliga skatts del som betalas i Portugal.

Ytterligare information:

Anders Colliander, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30289, anders.colliander(at)vm.fi

Beskattningen av alkohol- och läskedrycker skärps

Punktskatten på alkoholdrycker höjs jämnt för samtliga dryckesslag i proportion till alkoholhalten, dock så att skatten på vin höjs något mera än de övriga skatterna. Den genomsnittliga skatteförhöjningen är 2,5 procent. Detaljhandelspriserna på alkoholdrycker höjs i genomsnitt med ungefär en procent.

Höjningen av punktskatten på läskedrycker gäller alla läskedrycker, men dock så att höjningen fokuserar på drycker som innehåller socker. Punktskatten på läskedrycker som innehåller mer än 0,5 procent socker höjs från 22 cent till 27 cent per liter färdig dryck. Punktskatten på övriga läskedrycker höjs från 11 cent till 12 cent per liter. Punktskatten på dryckpulver som innehåller socker höjs från 140 cent till 172 cent per kilogram, och punktskatten på övriga dryckpulver från 95 cent till 104 cent per kilogram.

Ytterligare information:

Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman (alkoholbeskattningen), tfn 02955 30577, jenni.oksanen(at)vm.fi
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman (läskedrycksbeskattningen), tfn 02955 30183, pia.kivimies(at)vm.fi

Bilskatten sänks

Bilskatten sänks med lätt tonvikt på fordon med lägre utsläpp. Bilskatten anpassas dessutom till utsläppsnivåerna enligt den nya metoden för mätning av koldioxidutsläpp så att skattenivåerna i genomsnitt förblir oförändrade jämfört med läget innan. De nya skattenivåerna tillämpas på bilar som beskattas från och med den 3 december. På bilar som beställts före september 2018 och som beskattas efter den 3 december kan på den skattskyldiges begäran tillämpas skattetabellen enligt den gamla metoden för mätning av utsläpp.

Ytterligare information:

Merja Sandell, regeringsråd, tfn 02955 30191, merja.sandell(at)vm.fi

Fordonsskatten lättas

Fordonsskattens grundskatt lättas från och med ingången av 2020, och lättnaden ingår i skattebiljetter som skickas ut från och med januari 2019. Sänkningen har en lätt tonvikt på fordon med lägre utsläpp: den största skattesänkningen riktar sig mot bilar med nollutsläpp och sänkningen minskar stegvist i takt med att utsläppsnivån stiger. Skattelättnaden innebär en genomsnittlig minskning på ca 20 euro per år för de fordons del som beskattas på basis av koldioxidutsläppen. Fordonsskattens grundskatt anpassas dessutom till bilar som mätts enligt den nya mätmetoden från och med 2020, och detta syns i skattebiljetterna som skickas ut i januari 2019.

Ytterligare information:

Ella Luikku, skattesakkunnig, tfn 02955 30091, ella.luikku(at)vm.fi

Nya begränsningar av ränteavdragen i inkomstbeskattningen av företag

Begränsningen av ränteavdrag som tillämpas vid inkomstbeskattningen av företag utvidgas. Begränsningen gäller i fortsättningen även ränteutgifter för banklån. Den nuvarande begränsningen har endast gällt räntebetalningar mellan företag i intressegemenskap och  den har tillämpats enbart vid beskattningen av inkomst av näringsverksamhet. Begränsningen tillämpas i fortsättningen även på ränteutgifter i anslutning till personliga inkomstkällor och lantbruksinkomster, vilket betyder att begränsningen även gäller fastighetsbranschen.

Ytterligare information:

Anu Rajamäki, specialsakkunnig, tfn 02955 30398, anu.rajamaki(at)vm.fi

Mervärdesbeskattningen inom e-handel förenklas

Det blir lättare för småföretag att driva e-handel mellan EU-länder. Lagändringarna genomför EU-lagstiftningen om gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter.

Vid gränsöverskridande försäljning inom EU tar man i bruk en gräns på 10 000 euro för radio- och televisionssändningar, elektroniska tjänster och teletjänster. Försäljarens etableringsstat kan vara beskattningsplats ifall det totala värdet av försäljningen av dessa slags tjänster under ett kalenderår inte överstiger 10 000 euro. I dagsläget ska skatten betalas i köparens etableringsstat. Företagen får välja om de tillämpar bestämmelsen.

Krav på bevishandlingar för att identifiera kunder lättas också. Om ett företag säljer radio- och televisionssändningar, elektroniska tjänster och teletjänster inom EU för högst 100 000 euro, behöver det i fortsättningen bara en bevishandling för att fastställa köparens etableringsplats.

Om ett företag som är etablerat utanför EU registrerats i ett medlemsland, kan det tillämpa den särskilda ordning för elektroniska tjänster som avsetts för skattskyldiga som inte är etablerade inom gemenskapen.

På försäljningar som omfattas av särskilda ordningen för elektroniska tjänster tillämpas identifieringsmedlemsstatens faktureringsregler.

Ytterligare information:

Risto Sakki, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30294, risto.sakki(at)vm.fi

Mervärdesbeskattningen av vouchrar förtydligas

Mervärdesbeskattningen av kontantkort till mobiltelefoner samt andra vouchrar ändras vid årsskiftet. Mervärdesskatten på försäljning av nyttigheter som vouchern avser ska betalas antingen vid den tidpunkt då vouchern inlöses eller först då den används, beroende på om det är fråga om engångsvouchrar eller flerfunktionsvouchrar. Den viktigaste förändringen är att arvoden för utgivning och distribuering av vouchrar i regel omfattas av mervärdesbeskattningen, eftersom dessa tjänster inte längre betraktas som skattefria finansieringstjänster.

Ytterligare information:

Suvi Anttila, lagstiftningsråd, tfn 02955 30201, suvi.anttila(at)vm.fi

Ändringar i energibeskattningen

Koldioxidskatten på uppvärmningsbränslen och bränslen för arbetsmaskiner ändras så att man vid beskattningen beaktar de genomsnittliga växthusgasutsläppen under bränslets hela livscykel. Det nya förfarandet är likadant som för trafikbränslens del.

Ändringen ökar inte det genomsnittliga beloppet av koldioxidskatt på bränslen eftersom värdet på ett ton koldioxid, som utgör beräkningsgrunden för skatten, sänks.

Skatten på uppvärmningsbränslen och bränslen för arbetsmaskiner höjs å andra sidan, med tonvikt på koldioxidskatten. Energiskatten på torv höjs också.

Beskattningen av kombinerad produktion av el och värme förändras också. Halveringen av koldioxidskatten frångås, men å andra sidan sänks energiinnehållsskatten på de bränslen som använts i den kombinerade produktionen i motsvarande mån. 

Återbäringen till jordbruksidkarna av punktskatten på lätt brännolja höjs temporärt till 7,5 cent per liter. Den förhöjda återbäringen betalas enligt tidtabellen för de normala återbäringarna, i månadsskiftet september-oktober.

Ytterligare information:

Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30372, leo.parkkonen(at)vm.fi

Ändringar i statsandelen för kommunal basservice

Statsandelen för kommunal basservice är 8 492 miljoner euro år 2019. Det är ca 86 miljoner euro mindre än i ordinarie budgeten för 2018. Statsandelen minskas speciellt av följande faktorer:

  • årliga justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, 213 miljoner euro
  • de i regeringsprogrammet ingående minskningarna av kommunernas uppgifter och förpliktelser, ca 33 miljoner euro
  • överföringen till incitamentssystemet för digitalisering av kommunerna, 30 miljoner euro
  • ett på konkurrenskraftsavtalet baserat avdrag på 29 miljoner euro jämfört med 2018 års nivå.

Statsandelarna utökas däremot tack vare kompenseringen för förlusten av skatteintäkter med 224 miljoner euro och förändringen av kalkylmässiga faktorer med 25 miljoner euro.

Barnskyddet och hemhjälpen hos barnfamiljer anvisas i enlighet med regeringsprogrammet ytterligare 15 miljoner euro. Statsandelen för hemvården av äldre och till tjänster som tillhandahålls veteraner i hemmet utökas med en miljon euro.

10 miljoner euro av statsandelen riktas till det prövningsberoende höjandet av kommunernas statsandel.

Statsandelsprocenten för kommunal basservice är 25,37 procent år 2019.

Ytterligare information:

Arto Salmela, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30377, arto.salmela(at)vm.fi

Incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna tas i bruk

Incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna inleds 2019. Systemet genomförs stegvist. Incitamentsstöd riktas till en början för digitaliseringen av personal- och ekonomiförvaltningen. Finansministeriet bereder som bäst kriterier för projekt som kan understödas. Avsikten är att sökprocessen inleds i början av 2019. Finansieringen sköts med överföringar från statsandelen för basservice.

Ytterligare information:

Anne-Marie Välikangas, finansråd, tfn 02955 30020, anne-marie.valikangas(at)vm.fi

Möjlighet till sammanslagningsunderstöd för kommuner i en svag ekonomisk ställning

Bestämmelser om sammanslagningsunderstöd enligt prövning har fogats till kommunstrukturlagen. Understöd kan beviljas en ny kommun som bildas i samband med en kommunsammanslagning, om någon av de kommuner som går samman befinner sig i svår ekonomisk ställning.

Syftet med det nya understödet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att gå samman frivilligt i de situationer där en så kallad kriskommun, eller en kommun vars ekonomi riskerar råka i kris, är part i sammanslagningen. Understödsbeloppet avgörs enligt statsrådets prövning och är bundet till de ekonomiska förpliktelser som en kommun som befinner sig i en svår ekonomisk ställning medför den nya kommunen.

Sammanslagningsunderstödet är tillgängligt för första gången vid kommunsammanslagningar som träder i kraft från och med ingången av 2020.

Ändringen av kommunstrukturlagen träder i kraft vid ingången av 2019.

Ytterligare information:

Erkki Papunen, specialsakkunnig, tfn 02955 30167, erkki.papunen(at)vm.fi
Anu Hernesmaa, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30027, anu.hernesmaa(at)vm.fi
Vesa Lappalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30389, vesa.lappalainen(at)vm.fi

Konsumentrådgivningsuppgifterna överförs från magistraterna till Konkurrens- och konsumentverket

Konsumentrådgivningen överförs från och med ingången av 2019 från magistraterna till Konkurrens- och konsumentverket. Överföringen påverkar inte konsumentrådgivningens uppgifter eller tjänsterna åt kunderna, utan de fortsätter som sådana. Konsumentrådgivningens viktigaste uppgift är att ge råd och att medla i enskilda tvistemål mellan konsumenter och näringsidkare. Avsikten är att hjälpa konsumenterna att agera självständigt genom att ge dem anvisningar och råd.

Ytterligare information:

Jaana Salmi, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 30003, jaana.salmi(at)vm.fi

Andra ändringar i magistraternas verksamhet och avgifter

Finansministeriet utfärdar förordningen om avgifterna till magistraterna år 2019. De nya avgifterna tas i bruk i ansökningsärenden som avses i lagen om för- och efternamn som träder i kraft vid ingången av året. Ansökningar som gäller ändring av förnamnet kostar 45 euro och ansökningar som gäller ändring av efternamnet kostar 45, 100 eller 120 euro, beroende på ansökningstyp. EU:s flerspråkiga standardiserade blanketter tas i bruk, och prestationen kostar 6 euro. De övriga avgifterna förblir i det stora hela oförändrade. Avgiftsförordningen gäller till utgången av 2019.

Ärenden som avses i lagen om för- och efternamn behandlas i riksomfattande utsträckning vid magistraterna från och med ingången av 2019. På så sätt säkerställer man enhetlig tillämpningspraxis då den nya lagen träder i kraft. Ärenden som gäller bekräftande av moderskap och faderskap koncentreras till magistraten i Sydvästra Finland.

Ytterligare information:

Assi Salminen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30192, assi.salminen(at)vm.fi

Regionförvaltningsverkens avgifter

Statsrådet har utfärdat förordningen om avgifterna till regionförvaltningsverken år 2019 och 2020. Avgifterna förblir huvudsakligen oförändrade. Avgifterna för näringstillsyn och miljötillstånd har justerats i begränsad mån på grund av ändringar i lagstiftningen, och avgiftsnivån inom näringstillsynen har höjts. Skilda avgifter kommer att fastställas för de nya registreringsprestationer som ingår i lagen om småbarnspedagogik. Förordningen gäller till utgången av 2020.

Ytterligare information:

Jaska Siikavirta, lagstiftningsråd, tfn 02955 30370, jaska.siikavirta(at)vm.fi

Hansel Ab:s kundkrets utvidgas

Från och med 2019 kan förutom de nuvarande kunderna även kommunerna, samkommunerna, evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkan och deras församlingar, samt Keva vara kunder hos Hansel Ab. Riksdagen gav i samband med lagändringen sitt medgivande till beredningen av en fusion mellan Hansel Ab och KL-kuntahankinnat Oy så att staten förblir majoritetsägare av det nya Hansel Ab.

Ytterligare information:

Hannu Koivurinta, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30117, hannu.koivurinta(at)vm.fi

Ändringarna i statstjänstemannalagen

Ändringarna i statstjänstemannalagen träder i kraft vid ingången av 2019.

Utnämning av en långtidsarbetslös till ett tjänsteförhållande för viss tid (statstjänstemannalagen 9 c §)
En långtidsarbetslös kan enligt nya 9 c § i statstjänstemannalagen utnämnas till ett tjänsteförhållande för viss tid utan grunder som föreskrivs i statstjänstemannalagen. Som långtidsarbetslös betraktas en person som varit arbetslös arbetssökande utan avbrott under de senaste 12 månaderna.

En långtidsarbetslös kan utnämnas till ett tjänsteförhållande för viss tid i högst ett års tid. Kortare visstidsanställningar är också möjliga högst tre gånger, förutsatt att den sammanräknade totala längden för tjänsteförhållandena för viss tid inte överskrider ett år.

Prövotid (statstjänstemannalagen 10 §)
Prövotidsparagrafen ändras så att myndigheten har rätt att förlänga prövotiden om tjänstemannen varit borta från arbetet under prövotidens gång på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet. Prövotiden kan förlängas med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut skriftligen underrätta tjänstemannen om att prövotiden förlängs. En ny bestämmelse är att prövotiden kan vara högst hälften av det tidsbundna tjänsteförhållandet om tjänsteförhållandet är mindre än ett år.

Återanställningsskyldighet (statstjänstemannalagen 32 §)
Statstjänstemannalagen ändras i fråga om tiden för återanställningsskyldigheten. Tjänstemannalagens återanställningsskyldighet på 24 månader förkortas till 12 månader. Denna tid tillämpas på tjänsteförhållanden som upphör efter den 1 januari 2019.

Tjänsteöverföring (statstjänstemannalagen 5 §)
5 § i statstjänstemannalagen som gäller överföring av tjänster förändras så att tjänster som specificeras i statsbudgeten överförs till en annan enhet vid samma ämbetsverk genom beslut av det ministerium som saken gäller. Övriga tjänster överförs till ett ämbetsverk inom ett annat ministeriums förvaltningsområde genom beslut av det ministerium från vars förvaltningsområde tjänsterna överförs. Finansministeriet ska underrättas om besluten.

Förlängning av tjänsteförhållande efter uppnådd avgångsålder (statstjänstemannalagen 35 §)
En statlig tjänstemans tjänsteförhållande kan med tjänstemannens samtycke förlängas med högst två år trots att tjänstemannen uppnått avgångsåldern. Förlängningen av ett tjänsteförhållande ska i regel basera sig på myndighetens initiativ. En tjänstemans avgångsålder är antingen 68, 69 eller 70 år och den bestäms på basis av personens födelseår.

Ytterligare information:

Anna Gau, regeringssekreterare, tfn 02955 30321, anna.gau(at)vm.fi

Upphävande av besvärsförbudet över utnämningsbeslut

Den som söker en tjänst kan i fortsättningen söka ändring i utnämningsbeslut genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen, bortsett från undantagen i statstjänstemannalagen. Ändringarna träder i kraft vid ingången av 2019. Ändringarna gäller utnämningsbeslut som fattas efter att lagen trätt i kraft.

Begränsningar:

Utnämningsbeslut kan emellertid inte överklagas om

  1. det är republikens president eller, vid utnämning av en tjänsteman enligt 26 § 3 och 4 punkten i statstjänstemannalagen, statsrådets allmänna sammanträde som har utnämningsbehörighet
  2. beslutet gäller en utnämning för viss tid, högst två år
  3. tjänsten eller tjänsteförhållandet med stöd av lag tillsätts utan att tjänsten eller tjänsteförhållandet ledigförklaras
  4. beslutet gäller en militär tjänst inom försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet som med stöd av lag får tillsättas utan att den ledigförklaras.

Domstolslagen innehåller dessutom bestämmelser om ändringssökande i fråga om vissa tjänster och tjänsteförhållanden vid domstolar.

Utnämningsbeslut kan verkställas redan innan de vunnit laga kraft, och de kan delges genom vanlig delgivning.

Ytterligare information:

Miska Lautiainen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30212, miska.lautiainen(at)vm.fi

Anna Gau, regeringssekreterare, tfn 02955 30321, anna.gau(at)vm.fi

Beskattning Kommunärenden Offentliga förvaltningens ICT
basservice beskattning digitalisering fordonsskatt mervärdesskatt penningöverföring statsandelar

Se även

Företagens skattebetalning förenklas

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:30.4.2025 13.37

Lagändringarna gör betalningen av företagens skatter smidigare

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:27.2.2025 16.00

Arbetsgrupp hittade utvecklingsobjekt inom tjänster i anslutning till pensionering

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:25.2.2025 13.47

Centrala ändringar som träder i kraft vid ingången av 2025 inom finansministeriets förvaltningsområde

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:20.12.2024 9.53

Ny skattegottgörelse för att påskynda stora investeringar i en ren omställning – Minister Purra: ”Möjlighet till investeringar i miljardklass i Finland”

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:19.12.2024 14.50

Finansministrarna behandlar mervärdesbeskattningen i den digitala tidsåldern och stödet till Ukraina

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:1.11.2024 10.43
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
      • Ekonomisk översikt, hösten 2025
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation