Befolkningsregistercentralens utredning lyfter fram nya förslag till lösningar för att förbättra den elektroniska identifieringens tillgänglighet och täckning

Befolkningsregistercentralen konstaterar i sin utredning att de identifieringslösningar som används i nuläget inte betjänar alla grupper som uträttar ärenden inom den offentliga förvaltningen. I utredningen föreslås att staten ska producera ett nytt identifieringsverktyg som fungerar som en smarttelefonapplikation och som kan användas för att identifiera sig i tjänster inom den offentliga förvaltningen och för elektronisk inledande identifiering.

Enligt utredningen behöver den elektroniska identifieringen förnyas också på grund av att kostnaderna för identifieringen i takt med att det blir allt vanligare att uträtta ärenden på internet och antalet användare därmed ökar i den nuvarande modellen blir för höga för staten. I utredningen görs också upp ett utkast till hur man genom de nya identifieringslösningarna skulle kunna främja medborgarens rätt att hantera sina egna uppgifter samt utveckla nya digitala tjänster.

Staten måste garantera olika grupper lika rättigheter att uträtta ärenden digitalt

Då användningen av elektroniska tjänster har ökat måste likabehandlingen av medborgarna uppmärksammas mer än tidigare. Alla medborgare ska garanteras ett sätt att identifiera sig i offentliga tjänster som är säkert, kostnadsfri och enkelt att använda.

Särskild uppmärksamhet bör fästas vid utvecklandet av identifieringstjänstens tillgänglighet. Myndigheten ska se till att en person oberoende av funktionshinder på ett jämlikt sätt kan uträtta ärenden i den offentliga förvaltningens tjänster.

För närvarande utesluter många av den offentliga förvaltningens elektroniska tjänster dessutom minderåriga, finländare som bor utomlands, invandrare och utlänningar som uträttar ärenden hos finländska myndigheter. Viktiga tjänster för minderåriga är till exempel möjligheten att granska sina egna hälso- och studieuppgifter.

Invandrare samt utlänningar som uträttar ärenden hos finländska myndigheter kan sakna ett identifieringsverktyg som gör det möjligt att använda elektroniska tjänster eftersom de inte har en finländsk personbeteckning. Också finländare som bor utomlands kan, trots att de har en finsk personbeteckning, sakna ett finländskt verktyg för att identifiera sig i de elektroniska tjänsterna.

Staten skulle kunna erbjuda en digital basinfrastruktur – inledande identifiering och ett identifieringsverktyg för medborgarna

Befolkningsregistercentralen föreslår i sin utredning att staten som en del av den digitala basinfrastruktur som staten upprätthåller för samhället ska producera en avgiftsfri basservice för inledande identifiering för medborgarna. I den inledande identifieringen identifieras medborgarna på ett tillförlitligt sätt då de tar i bruk det nya elektroniska identifieringsverktyget. I samband med de intervjuer som gjorts för utredningen framkom att många aktörer såg ett behov av detta. Statens roll som anordnare av inledande identifiering skulle främja att stark autentisering utnyttjas även i mer omfattande utsträckning än endast inom den offentliga förvaltningens tjänster.

Polisens tillståndsförvaltning ska även i fortsättningen utgöra kärnan i nätverket av inledande identifiering. I utredningen föreslås att medborgaren i fortsättningen ska kunna få också ett elektroniskt identifieringsverktyg i samband med beviljandet av identitetsbevis. Det elektroniska identifieringsverktyg som staten erbjuder är i första hand en smarttelefonapplikation. Alternativet till den är en USB-identifieringssticka. Det medborgarcertifikat som finns i identitetskorten slopas.

Personer som har ett giltigt pass eller identitetskort ska automatiskt beviljas det nya identifieringsverktyget utan ett separat besök vid servicepunkten.

Den inledande identifiering som staten erbjuder gör det lättare för medborgarna att uträtta ärenden i elektroniska tjänster inom den privata sektorn. ”Medborgaren kan på ett tillförlitligt sätt identifieras på nätet utan att man måste be honom eller henne identifiera sig på tjänsteproducentens kontor, till exempel för att inleda ett kundförhållande", berättar Befolkningsregistercentralens överdirektör Janne Viskari.

Enligt Befolkningsregistercentralen skulle ”medborgarens identitetsplånbok” kunna vara en lösning på lång sikt med hjälp av vilken medborgarna själv skulle kunna kontrollera vilka uppgifter de ger till olika tjänster. En sådan omfattar utöver personlig identifiering även flera olika verifieringsdata och tillstånd, till exempel kör- eller vapentillstånd.

I Befolkningsregistercentralens utredning kartlades alternativ för stark autentisering av medborgare

I augusti 2018 bad finansministeriet Befolkningsregistercentralen att kartlägga om det finns skäl att förnya principerna för stark autentisering av medborgare. I utredningsarbetet kartlades alternativen för hur identifieringen i den offentliga förvaltningens elektroniska tjänster kan ordnas på det mest ändamålsenliga sättet.

Samtidigt ville man säkerställa att de framtida identifieringslösningarna är så tillgängliga och lätta att använda som möjligt för alla.

Konkurrens- och konsumentverket, kommunikationsministeriet och Traficom har lämnat in åsikter som avviker från de förslag som presenterats i Befolkningsregistercentralens utredning.

Befolkningsregistercentralens överdirektör Janne Viskari överlämnade utredningen till Tuomas Vanhanen den 8 mars 2019. Elektronisk kommunikation: Utredning om regleringens nuläge samt utvecklingsbehov och utvecklingsalternativ har publicerats i finansministeriets publikationsserie: 2019:20.

Ytterligare information:

Janne Viskari, överdirektör, Befolkningsregistercentralen, tfn 050 462 0570 [email protected]
Maria Nikkilä, informationsförvaltningsråd, chef för enheten, tfn 029 553 0514, [email protected]