Hoppa till innehåll
Media

Coronaviruset påverkade finansministeriets prognos för 2020 – prognosavvikelsen var större än vanligt

finansministeriet
Utgivningsdatum 16.6.2021 11.00
Pressmeddelande

Finansministeriet publicerade i dag den 16 juni en prognosavvikelserapport. I rapporten bedöms hur väl finansministeriets ekonomiska prognos för 2020 motsvarade den faktiska ekonomiska utvecklingen. Bruttonationalprodukten beräknades öka med 1,0 procent, men enligt uppgifterna i mars 2021 uppgick den faktiska tillväxten till -2,8 procent.

I prognosavvikelserapporten behandlas finansministeriets ekonomiska prognos från föregående höst, som utgör grunden för följande års statsbudget. Den ekonomiska prognosen för 2020 gavs ut hösten 2019 och den användes som underlag för statsbudgeten 2020. 

I den aktuella prognosavvikelserapporten behandlas de viktigaste variablerna i prognosen, såsom efterfrågeposter som påverkar den ekonomiska aktiviteten, de offentliga finanserna, sysselsättningen, arbetslösheten och inflationen.

Statistikcentralen gav i mars 2021 sin preliminära uppskattning om nationalräkenskaperna för 2020. Dessa uppgifter kommer att preciseras senare, vilket har en betydande inverkan även på träffsäkerheten hos finansministeriets prognoser.

Stora prognosavvikelser under recessionsår

När man granskar prognosavvikelsen för 2020 måste man ta i beaktande att det uppstår stora prognosavvikelser till följd av överraskande och oförutsedda händelser, såsom coronaepidemin.

Finansministeriets prognos för den privata konsumtionen avvek mest från den faktiska. Coronaepidemin är framför allt en kris som påverkar hushållens konsumtion och konsumtionen av tjänster. Konsumtionen av tjänster och halvvaraktiga varor, såsom kläder, minskade på ett aldrig tidigare skådat sätt under andra kvartalet 2020, och hushållens besparingsgrad ökade mer än någonsin sedan 1990.

Prognosavvikelsen för utrikeshandeln är dubbelt så stor som vanligt. Coronaepidemin påverkade utbudet av turism och transporttjänster allra mest. Varuexporten utvecklades däremot gynnsamt efter våren 2020, eftersom världshandeln återhämtade sig snabbt. Importen av varor har upprätthållits tack vare förbrukningen av varaktiga konsumtionsvaror, såsom elektronik, som utvecklats gynnsamt i förhållande till omständigheterna.

Prognosavvikelsen för privata investeringar var genomsnittlig. Enligt prognosen hösten 2019 beräknas investeringarna i bostadsbyggande minska med 4,4 procent, men de minskade med 2 procent. De övriga investeringarna minskade däremot kraftigt till följd av epidemin, i motsats till vad som förutspåddes.

Regeringens betydande ekonomistödjande åtgärder ökade konsumtions- och investeringsutgifterna inom den offentliga sektorn mer än vad som förutspåddes. 

Saldot för de offentliga samfunden var också klart mindre än beräknat: avvikelsen var cirka 4,1 procentenheter i förhållande till BNP. Den ekonomiska recession som epidemin orsakade och de åtgärder som vidtagits på grund av epidemin försämrade de offentliga finanserna drastiskt, vilket syns som stora avvikelser i prognoserna.

Ytterligare information:

Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi

Finansministeriet utarbetat prognoser för makroekonomin till stöd för det finanspolitiska beslutsfattandet fyra gånger per år. Ministeriet utvärderar sina prognoser en gång per år i en prognosavvikelserapport. I prognosavvikelserapporten behandlas prognosen från föregående höst, som utgör grunden för följande års statsbudget. Också Statens revisionsverk bedömer regelbundet ministeriets prognoser för makroekonomin som en del av tillsynen över finanspolitiken. Revisionsverket har gjort dessa bedömningen med stöd av förordningen om en plan för de offentliga finanserna sedan år 2017.