Ekonomin i en brytningspunkt igen

Ekonomin minskar med 4,5 procent 2020, förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 5 oktober.

Finlands ekonomi har krympt under tre efterföljande kvartal. Coronapandemin har dock skadat Finlands ekonomi i mindre mån än största delen av de övriga europeiska ekonomierna i början av året. Pandemin avtog under sommaren, vilket aktiverade hushållen och ökade konsumtionen i flera länder, inklusive Finland. Ekonomin återhämtar sig dock långsamt till följd av de ekonomiska aktörernas svaga förtroende och den ökade osäkerheten. Den kraftiga ökningen av nya coronafall och de nya restriktionerna överskuggar återhämtningen fortfarande, och ekonomin befinner sig i en brytningspunkt igen. 

Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas öka med 2,6 procent 2021 och med 1,7 procent 2022. Ekonomin återhämtar sig stegvis från stoppet i början av året. Den privata konsumtionen återhämtar sig snabbast, men konsumtionen av privata tjänster ökar fortfarande svagt. Nedgången i bostadsbyggandet hämmar också återhämtningen inom investeringar. Exporten och industriproduktionen lider av den fortgående pandemin och de börjar öka först nästa år. 

Den offentliga skulden ökar kraftigt i år och nästa år. De offentliga finanserna visade ett underskott redan före recessionen och obalansen kommer inte att korrigeras efter att epidemin avtagit. Den offentliga skulden ser ut att öka i förhållande till bruttonationalprodukten under hela 2020-talet, eftersom staten och lokalförvaltningen uppvisar underskott, den förväntade ekonomiska tillväxten förblir svag och befolkningens stigande medelålder ökar de offentliga utgifterna.

””, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander. 

Världsekonomin återhämtar sig ojämnt

Coronapandemin ledde till en djup recession i världsekonomin, men många indikatorer tyder på att ekonomin återhämtar sig från och med det tredje kvartalet i år. Världsekonomin beräknas minska med över 6 procent i år och börja öka med 5,5 procent nästa år.

I juni började världshandeln dock återhämta sig. Varuhandeln växer under prognosperioden med stöd av ökad efterfrågan. Världshandeln minskar med över 10 procent i år, men ökar med 6,5 procent nästa år.

Både den korta marknadsräntan och statslåneräntan är historiskt låga. De korta räntorna har sjunkit sedan vårens tillfälliga uppgång. Räntorna kommer att stiga återhållsamt mot slutet av prognosperioden.

Slutet av året svårt för exporten och industrin

Pandemin skapar en osäkerhet som bromsar upp ökningen av utländsk efterfrågan inom många sektorer som är centrala för Finlands export, vilket leder till att exporten fortsätter att minska under detta år. Det försvagar även utsikterna för industrin i slutet av året. När det gäller tjänster är utsikterna för IKT-tjänster och företagstjänster bättre än inom de sektorer som lider direkt av restriktionerna och av att konsumenternas förtroende minskar.

Ökningen av de privata investeringarna är svagast under det tredje kvartalet och fortsätter att vara svag ännu i slutet av året. Byggandet har emellertid utvecklats positivare än väntat i början av året. Byggandet av nya bostäder minskar endast en aning år 2020. Flera tusen färre nya bostäder börjar byggas, vilket leder till en klar minskning av investeringarna i bostadsbyggnader.

Ökningen av privata investeringar kommer i det stora hela att vara svag under de närmaste åren. Mot slutet av prognosperioden kommer efterfrågan på maskiner och utrustning att öka både internationellt och i hemlandet. Forsknings- och utvecklingsutgifterna börjar öka tack vare statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet. De privata investeringarna minskar, vilket innebär att deras andel av BNP sjunker till cirka 19% år 2022.

De restriktioner i rörligheten och affärsverksamheten som inrättats på grund av epidemin har drabbat konsumtionen av tjänster mest. Konsumenternas försiktighet väntas påverka konsumtionen av tjänster ännu nästa år. Förbrukningen av konsumtionsvaror minskade återhållsamt i början av året och förbrukningen av livsmedel ökade rentav något jämfört med fjolåret. Förbrukningen av varor beräknas återgå till sin normala nivå i början av 2021. 

Efterfrågan på arbetskraft är mindre, och antalet sysselsatta minskar ytterligare under 2020. Den ekonomiska tillväxten börjar stegvis öka efterfrågan på arbetskraft 2021–2022. Arbetslöshetsgraden stiger som högst till 8,2 procent 2021. Sysselsättningsgraden stannar på 71,5 procent år 2022 trots att sysselsättningen ökar. 

Inkomstnivån ökar med ca 2 procent per år från och med nästa år. Höjningen av konsumentpriserna förblir måttlig i och med att konsumtionsökningen blir svag.

Den offentliga ekonomin går fortfarande med underskott

Underskottet i de offentliga finanserna ökar i år till 18 miljarder euro, dvs. 7,7 procent i förhållande till BNP. Den offentliga skulden i förhållande till BNP ökar också snabbt. Den offentliga ekonomin försvagas av den ekonomiska recession som följde efter att coronapandemin bröt ut samt av regeringens beslut om åtgärder som stöder företag, medborgare och ekonomisk tillväxt. Obalansen mellan de offentliga inkomsterna och utgifterna kommer att minska under de närmaste åren, men ligger fortfarande kring 7 miljarder euro, dvs. 2,7% av BNP 2024.

De offentliga finanserna hade ett strukturellt underskott redan innan coronaepidemin bröt ut. Befolkningsåldrandet har försvagat de offentliga finanserna avsevärt redan i tio års tid, emedan antalet äldre som använder offentliga tjänster och förmåner i stor omfattning har börjat öka snabbt. Befolkningen i arbetsför ålder, som genom sina skatter finansierar den offentliga servicen och den sociala tryggheten, har samtidigt börjat minska. 

Befolkningens stigande medelålder medför utgiftstryck på den offentliga ekonomin också i framtiden, i och med att i synnerhet antalet personer över 75 år som anlitar social- och hälsovårdstjänster ökar. Därför ser det ut som om den offentliga skuldkvoten ökar under hela 2020-talet. Stärkandet av de offentliga finanserna med 5 miljarder euro fram till 2026 stabiliserar skuldkvoten till 70–75 procent under 2020-talet. För att skuldkvoten ska kunna återställas till 2019 års nivå, dvs. till 60 procent under 2020-talet, krävs det att den offentliga ekonomin stärks med ca 10 miljarder euro. 

Osäkerheten i de ekonomiska utsikterna återspeglar osäkerheten i fråga om epidemins utveckling

Sjukdomssituationen i Finland har förblivit god och i prognosen antas det att så kommer att vara fallet även i framtiden. Konsumenternas förtroende och den ekonomiska funktionsförmågan kommer att vara svaga tills ett effektivt vaccin eller en effektiv behandling upptäckts. En klar uppgång i sjukdomssituationen under hösten skulle öka de ekonomiska aktörernas osäkerhet och försvaga den ekonomiska tillväxten utan egentliga nya restriktioner.

Ett nytt utbrott av coronaepidemin är den största risken i prognosen. Omfattningen av den andra vågens ekonomiska konsekvenser beror dels på de åtgärder som de offentliga myndigheterna vidtar för att hejda epidemin och stödja ekonomin, dels på hur dessa åtgärder påverkar de ekonomiska aktörernas beslut. Om ekonomin inte har hunnit återhämta sig helt före den andra vågen, kan den ekonomiska nedgången bli mindre än vad vi såg i våras. Det är dock sannolikt att den ekonomiska tillväxtpotentialen i detta fall minskar och krisens följder blir långvarigare.

EU har redan inlett och planerar kraftfulla åtgärder för att stimulera produktionen och efterfrågan. Genomförandet av dessa åtgärder, liksom också den ekonomiska återhämtningshelhet som Finlands regering beslutade om i juni, har en positiv inverkan på produktionen både hos oss och annanstans i år och nästa år.

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 0295 530 540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (den offentliga ekonomin)