Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Rapporten över prognosavvikelser behandlar den totalekonomiska prognos för 2015 som finansministeriet tog fram hösten 2014

Finansministeriet
19.5.2016 8.50
Pressmeddelande

Finansministeriet har publicerat en rapport över avvikelser från prognoserna. Rapporten utreder vilka faktorer som har bidragit till att den totalekonomiska prognos som togs fram hösten 2014 avviker från den faktiska utvecklingen 2015. Rapporten behandlar även prognosernas validitet på lång sikt, eftersom prognosen från hösten 2014 bedöms i förhållande till det.

Översynen täcker de mest centrala variablerna i prognosen, t.ex. de efterfrågekomponenter som påverkar den ekonomiska aktiviteten samt de offentliga finanserna, sysselsättningen, arbetslösheten och inflationen.

Statistikcentralen offentliggjorde i mars 2016 en första preliminär bedömning av 2015 års nationalräkenskaper. Siffrorna kommer ännu att preciseras, vilket å sin sida påverkar prognosernas validitet.

I den prognos som låg till grund för budgeten för 2015 förutsågs BNP öka med 1,2 procent under 2015. Om man ser till uppgifter från mars 2016 var den faktiska ökningen dock 0,5 procent, vilket innebär att den ekonomiska tillväxten förutsågs bli starkare än vad den i själva verket blev.

Avvikelser från prognoserna för den internationella ekonomin, utrikeshandeln och produktionen

Hösten 2014 förutsågs den globala BNP-tillväxten öka med 3,9 procent 2015, men enligt den färskaste IMF-bedömningen var den globala BNP-tillväxten 3,1 procent. Aktivitetsökningen, som inte nådde upp till prognosen, avspeglade sig också i världshandeln. Avmattningen i världshandeln, och framför allt recessionen i Ryssland, påverkade på motsvarande sätt Finlands utrikeshandel, vilket innebar att såväl export- som importutfallet var svagare än väntat. Den svaga exportefterfrågan påverkade också den industriella produktionen som minskade med 0,6 procent, medan den enligt prognosen skulle öka med 1,1 procent. Värdestegringen, dvs. produktionen, ökade å sin sida med 0,6 procent 2015 medan tjänsteproduktionen ökade med 0,9 procent.

Avvikelser från prognoserna för privat konsumtion och investeringar

I prognosen hösten 2014 väntades den privata konsumtionen öka med endast 0,3 procent. Förhandsinformation visar dock att den ökade med 1,4 procent i takt med att hushållens köpkraft ökade betydligt mer än vad man kunnat förutse. På motsvarande sätt utgör investeringarna en svårförutsedd post, för de reagerar snabbt på konjunkturer, och dessutom är variationen mellan enskilda år stor. I prognosen antogs investeringarna öka 2015, men de minskade ytterligare på grund av den försämrade internationella ekonomiska utvecklingen och nedgången i exporten.

Avvikelser från prognoserna för sysselsättning och inflation

Andelen sysselsatta beräknades öka med 0,3 procent, medan utfallet var -0,4 procent. Arbetslöshetsgraden förutsågs uppgå till 8,5 procent, medan utfallet var 9,4 procent. Prognosen för inflationen 2015 var 1,5 procent, medan utfallet slutligen landade på 0,2 procent. De viktigaste faktorerna som påverkade avvikelsen är att priset på råolja, andra råvaror och mat sjönk i högre grad än väntat.

Avvikelser från prognosen för de offentliga finanserna

År 2015 blev statens finansiella ställning ca 0,5 procentenheter svagare än vad som förutsågs hösten 2014. Detta har i hög grad sin förklaring i att realekonomin, och därmed skattebaserna, uppvisade en svagare utveckling än väntat. Å andra sidan visar förhandsinformationen att lokalförvaltningens finansiella ställning 2015 är 0,4 procentenheter starkare än vad man kunnat förutse. Prognosavvikelsen berodde bland annat på att skatteintäkterna var ca 240 miljoner euro större, och kommunernas avgifter på motsvarande sätt lägre, än beräknat. Arbetspensionsinrättningarnas överskott är ungefär på den nivå som förutsågs, medan socialskyddsfondernas finansiella ställning försvagades mer än väntat i och med att arbetslöshetsutgifterna ökade.

Mer information

Mika Kuismanen, finansråd, tfn 0295 530 021, [email protected]