Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Finansministeriets tjänstemannainlägg: Offentliga ekonomin bör förstärkas ytterligare

finansministeriet
Utgivningsdatum 4.2.2019 9.00
Typ:Pressmeddelande

Finansministeriet utgav idag ett tjänstemannainlägg, ”Ett förnybart, stabilt och hållbart samhälle”, som behandlar utgångspunkterna för den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken under den kommande valperioden. Inlägget belyser den kommande valperiodens utvecklingsutsikter och debatterar våra största utmaningar och valen av politiska riktlinjer i fråga om dem.

Finland har varit en framgångssaga under de senaste hundra åren. Under de kommande åren och årtiondena står Finland dock inför många svåra problem, såsom klimatförändringen, den åldrande befolkningen, den tekniska omvälvningen och den höga strukturella arbetslösheten. Den offentliga ekonomins buffertar inför nästa recession är dessutom tunna samtidigt som hållbarhetsproblemet ännu inte lösts.

Samhällsstrukturerna kan reformeras genom politiska beslut så att samhällsresurserna fördelas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Dessutom bör vi utnyttja de möjligheter som den tekniska utvecklingen och digitaliseringen för med sig.

Hållbarheten och buffertarna inom den offentliga ekonomin bör förstärkas

Om vi tar förstärkandet av hållbarheten och buffertarna inom den offentliga ekonomin som utgångspunkt för den ekonomiska politiken, borde de offentliga finanserna gå med överskott under nästa regeringsperiod. Uppnåendet av ett överskott på ungefär en halv procent förutsätter att de offentliga finanserna stärks med snabbt verkande anpassningsåtgärder för sammanlagt minst 2 miljarder euro före 2023. Det är viktigt med åtgärder som snabbt stärker de offentliga finanserna så att vi hinner bygga upp buffertar inför nästa recession. Utan nya snabbt verkande beslut försvagas de offentliga finanserna när den åldrande befolkningen får utgifterna för pension, vård och omsorg att öka år för år.

Tryggandet av en hållbar offentlig ekonomi på längre sikt kräver att vi fortsätter att genomdriva strukturella reformer. Målet bör vara att de offentliga finanserna stärks med cirka 5 miljarder euro före slutet av 2020-talet med hjälp av strukturella reformer. Målet kan uppnås om man ser till att landskaps- och vårdreformen dämpar kostnadsökningen med 3 miljarder euro enligt målsättningarna och att man beslutar om åtgärder som kan höja sysselsättningsgraden till 75 procent före 2025.

Utgiftstrycket bör dämpas och skattestöd granskas kritiskt

Finansieringen av nya utgiftsbehov som uppstår under den kommande valperioden borde täckas med hjälp av omallokering av utgifter. Utgiftsminskningarna ska i mån av möjlighet fördelas så att de inte försämrar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. I jakten på metoder för att stärka de offentliga finanserna är det möjligt att skärpa beskattningen endast i väldigt begränsad utsträckning, utan att försämra den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. När eventuella skatteskärpningar övervägs ska den internationella skattekonkurrensen och beskattningens inverkan på arbetets och företagandets lönsamhet tas i beaktande. Det vore minst skadligt att rikta in skattehöjningarna på beskattningen av konsumtion och fastigheter. Skatteintäkterna kan också ökas genom att slopa ineffektiva skattestöd. Nettobeskattningen bör däremot inte lättas på grund av hållbarhetsgapet.

Incitamenten för arbete och matchningen mellan utbudet och efterfrågan på arbete kunde vara bättre

Sysselsättningen kan höjas genom att förnya den helhet som socialskyddet, beskattningen och servicesystemet bildar och som bland annat påverkar incitamenten att arbeta. Allt detta bör göras på ett sätt som är hållbart med tanke på de offentliga finanserna. Dessutom borde man bedöma hur de nuvarande arbetskraftspolitiska resurserna kunde fördelas på ett effektivare sätt. 

Möjligheterna till kontinuerligt lärande under arbetskarriären bör främjas och bostadsmarknadens funktion förbättras. Dessutom borde man minska antalet personer som bara har grundskoleutbildning. Äldre personers sysselsättning kunde höjas ytterligare genom att stöda kvarståendet i arbetet och att begränsa tidig avgång från arbetslivet.

Gynnsamma ramar för investeringar och kunnande främjar produktivitetsutvecklingen

Produktivitetsutvecklingen kan i första hand främjas genom att se till att Finland är en attraktiv investeringsmiljö. Om företag som är verksamma internationellt skulle ha mer omfattande verksamhet i Finland skulle spridningen av kunskap och god praxis i Finland främjas. Det är också viktigt att se till att det finns sund konkurrens mellan företagen så att nya företag att komma ut på marknaden och att olönsamma företag upphör med sin verksamhet. Tillväxthindren för stadsmässiga miljöer bör avlägsnas eftersom en tät stadsmiljö leder till att kompetensen inom olika branscher växelverkar med varandra, vilket i sin tur ger upphov till nya tillväxtkällor.

Skattestrukturen bör ändras i en tillväxtstödjande riktning

Skattestrukturen kan ändras i en tillväxt- och sysselsättningsstödjande riktning genom att flytta tyngdpunkten för beskattningen från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion. Konsumtionsskatter kan betonas mera till exempel genom att höja de sänkta mervärdesskattesatserna. Sänkningen av den relativt höga marginalskatten på arbete kunde uppmuntra till att inhämta kompetens samt avlägsna incitamenten att omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster. Företagsbeskattningens internationella konkurrenskraft måste garanteras och skattebasen säkerställas. Dividendbeskattningen borde också förnyas så att problemen i anslutning till den kan åtgärdas.

Den offentliga förvaltningen bör utvecklas på ett övergripande sätt

Vi bör se till att arbetsfördelningen mellan statsförvaltningen, de nya landskapen och kommunerna verkställs effektivt: någon överlappande förvaltning får inte skapas. Statsrådets förmåga att fungera som en enhetlig helhet borde samtidigt förstärkas. Regeringen och ministerierna bör göra en gemensam tolkning av regeringsprogrammet och fatta tydliga beslut om ansvar, resursfördelning och arbetsmetoder genast i början av regeringsperioden. Svåra tväradministrativa problem kan lösas och omfattande reformprojekt genomdrivas endast genom målmedveten gemensam styrning av ministerierna och genom fördelning av kunskap och resurser.

Förstärkningen av förtroendet måste vara ett väsentligt mål inom utvecklandet av förvaltningen. Förtroendet uppstår genom etiskt hållbar verksamhet, öppenhet och alla aktörers delaktighet. Den offentliga förvaltningens öppenhet och informationens begriplighet måste förbättras för att förtroendet ska kunna förbättras.

Digitaliseringen och utnyttjandet av ny teknik måste främjas målmedvetet för att vi ska kunna förnya den offentliga förvaltningens verksamhet och tjänster på ett övergripande sätt. Myndigheterna ska erbjuda medborgare och företag tillgängliga digitala tjänster som håller hög kvalitet. Smidigare informationsutbyte mellan olika aktörer samt mellan dataarkiv och register måste stödas med nya servicehelheter, genom lagstiftning och med hjälp av högklassig information.

Genomförandet av landskaps- och vårdreformen bör säkerställas

Verkställandet av och kontinuiteten hos landskaps- och vårdreformen borde tryggas under nästa regeringsperiod så att ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna som ökar på grund av försämringen av åldersstrukturen överförs till serviceproducenter som är starkare än kommunerna. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna garantera jämlik service. Reformen borde omfatta en budgetram som håller tillbaka kostnadsökningen med 3 miljarder euro, oberoende av vilken modell man tillämpar. 

Det snabba befolkningsåldrandet och flyttningsrörelsen resulterar i differentierade kommuner, vilket ger upphov till en övergripande lägesuppskattning av kommunerna. Den kunde utgöra grunden till konsekventa regeringsperiodsöverskridande policybeslut som beretts parlamentariskt. Behoven av att utveckla kommunstrukturen, finansieringen av kommunerna samt möjligheterna att differentiera kommunernas uppgifter kunde sedan utredas inom ramarna för lägesbilden.

Euroländerna ska ansvara för konsekvenserna av sin egen finanspolitik

Finlands mål för utvecklandet av Ekonomiska och monetära unionen EMU är en monetär union som är både ekonomiskt och politiskt stabil. Koordineringen av EU:s finanspolitik är viktig, men den ska respektera den nationella självbestämmanderätten i fråga om finanspolitiken och den demokratiska ansvarsfördelningen. EMU:s strukturer bör utvecklas så att andra länder inte ska behöva bära ansvaret för en medlemsstats finanspolitiska misstag.

Vi bör också vara bättre förberedda på olika ekonomiska och samhälleliga risker och hot

Klimatförändringen utgör ett allvarligt hot mot kommande generationers välfärd. Finland måste stå i främsta ledet och kräva internationella åtgärder för att motverka klimatförändringen. Kostnadseffektiviteten måste lyftas upp som en central princip inom den nationella klimatpolitiken så att ekonomiska resurser räcker till för annat också.

De finländska hushållens skuldsättning samt statsborgen och -garantier har ökat synnerligen snabbt under de senaste åren. Om denna utveckling fortsätter innebär det en risk när följande recession slår till. Det borde vid behov vara möjligt att begränsa hushållen från att skuldsätta sig alltför mycket. Statens ökande borgens- och garantiansvar kräver utveckling av riskhanteringen.

Finland har inte till alla delar tillräcklig nationell kompetens att säkerställa kontinuiteten av funktioner som är livsviktiga för samhället under allvarliga störningssituationer och undantagstillstånd. I synnerhet borde kontinuiteten av de livsviktiga tjänsterna på finansmarknaden tryggas nationellt.

Bekanta dig med tjänstemannainlägget: Ett förnybart, stabilt och hållbart samhälle (på finska)
Ett förnybart, stabilt och hållbart samhälle – sammanfattning på svenska

Ytterligare information:

Ekonomisk politik: Sami Yläoutinen, överdirektör, finanspolitisk samordnare, tfn 02955 30320, sami.ylaoutinen(at)vm.fi
Förvaltningspolitik: Päivi Nerg, understatssekreterare, tfn 02955 30149, paivi.nerg(at)vm.fi
EU-ärenden: Tuomas Saarenheimo, understatssekreterare, tfn 02955 30350, tuomas.saarenheimo(at)vm.fi

Beskattning Ekonomiska utsikter Finansmarknaderna Finanspolitiken Förvaltningspolitiken Kommunärenden Ministeriet Offentliga förvaltningens ICT Staten som arbetsgivare
beskattning ekonomi ekonomisk politik förvaltning förvaltning förvaltningspolitik offentlig förvaltning politik samhällspolitik samhällspolitik skatter

Se även

Riksdagen antog regeringens proposition om en reform av statens regionförvaltning

ANM FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:19.6.2025 8.20

Höstens nationella dialoger bjuder in till diskussion om sisu – ordna ditt eget evenemang

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:17.6.2025 15.29

Reviderat koncept styr skapandet av statens gemensamma arbetsmiljöer och effektiviserar samarbetet mellan ämbetsverken

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:19.3.2025 10.02

Tjänstemannaetiken 2024: Tjänstemän inom statsförvaltningen har utfäst sig till etiska principer

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:14.3.2025 12.02

Regeringen reformerar statens regionförvaltning - målet är smidigare tillståndsprocesser och enhetligare tillsyn över social- och hälsovården

ANM FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:13.3.2025 13.30

Nationella dialoger: Medborgarnas otrygghet och osäkerhet har ökat

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:27.9.2024 10.33
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation