Grunden för en framgångsrik metropol är fungerande förvaltningsstrukturer

Kommunreformen, social- och hälsovårdens strukturer samt alternativen för en metropolförvaltning var temat för ett diskussionsmöte den 17 april på Finlandiahuset, som sammankallats av tre ministrar – Krista Kiuru, Henna Virkkunen och Maria Guzenina-Richardson.

Under mötet diskuterades tidtabellerna för de samtidiga stora reformerna och slutsatserna av förutredningen om metropolområdet. Förtroendepersoner från de fjorton kommunerna i metropolområdet, kommundirektörerna och utredarna samt ministrarna för de tre ansvariga ministerierna dryftade tillsammans frågan om hur man bäst uppnår det gemensamma målet i de samtidiga reformprojekten, så att vi kan få ett fungerande och internationellt konkurrenskraftigt metropolområde i Finland. Omkring 250 kommunala beslutsfattare hade anmält sig till mötet.

Klarar sig vårt metropolområde i en internationell konkurrens?

Fungerande förvaltningsstrukturer har i flera utredningar visat sig vara den faktor som påverkar konkurrensförmågan hos ett metropolområde. Metropolområdenas utmaningar är enligt undersökningar ganska lika i olika länder. Problemen i bostadsproduktionen och den ökande segregationen samt utmaningarna i att upprätthålla konkurrensförmågan är typiska i många västerländska metropoler.

- I Helsingforsregionen ligger utmaningarna särskilt i markanvändningen, som för sin del bromsar upp en bostadsproduktion till rimliga priser. För det här och för att exempelvis öka bostadstomtreserven och en inte alltför dyr bostadsproduktion måste vi snabbt hitta gemensamma lösningar inom metropolområdet. Ett sätt att få mer tomtmark är att exempelvis förvandla Malms flygfält till bostadsområde, konstaterar bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru, som ansvarar för metropolärenden.

I olika länder tillämpas olika modeller för metropolförvaltningen. Den spridda förvaltningsstrukturen som är typisk för metropolområdena försvårar ett gränsöverskridande samarbete som sammanjämkar markanvändningen, trafiken och boendet. Vi förspiller ofta helt i onödan möjligheterna att utnyttja regionens gemensamma tillgångar. Nu när kommun- och förvaltningsstrukturerna i Helsingforsregionen diskuteras är nyckelfrågorna: Hur kan vi se till att medborgarnas dagliga liv löper smidigt? Klarar sig vårt metropolområde i en internationell konkurrens?

Kommunerna ger sitt utlåtande om metropolområdet senast den 22 maj

Förutredningen som finansministeriet och miljöministeriet initierade blev färdig i mars. Där undersöktes olika alternativa modeller för att förnya kommunstrukturerna i Helsingforsregionen och alternativa modeller för att ordna metropolförvaltningen presenterades också. Förutredningen ”En metropol för oss alla” är som bäst på remiss i kommunerna och hos andra instanser. Remisstiden löper ut den 22 maj 2013. Regeringens proposition om en kommunstrukturlag gavs till riksdagen i början av april.

- Nu bör vi hitta en gemensam vilja hos kommunerna att i rask takt föra utredningarna om sammanslagningar enligt kommunstrukturlagen vidare. Kommunstrukturlösningarnas betydelse understryks i metropolområdet med tanke på den nationella konkurrenskraften och tillväxtpotentialen, påpekar förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen.

- I metropolområdet har kommunerna sedan länge utfört ett gemensamt utvecklingsarbete och kommungränserna har öppnats för att underlätta tillgången till service. Det är klart att mycket arbete återstår när det gäller att främja välfärden och hälsan och se till att samspelet mellan primärhälsovården, specialsjukvården och den sociala servicen löper smidigt. Inom metropolområdet görs mycket högklassig forskning i hälsovetenskap, toppexperter utbildas och tjänster inom den mest krävande specialsjukvården produceras här för hela landets behov. De här förutsättningarna måste garanteras också i framtiden, säger omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson.

* Metropoli meille kaikille (En metropol för oss alla, slutrapport från förutredningen)
* Förutställningmaterial

Mer information:

Miljöministeriet

minister Kiurus specialmedarbetare Jouni Parkkonen, tfn 040 176 1304
byggnadsrådet Matti Vatilo, tfn 040 506 1168
specialsakkunnig Olli Maijala, tfn 040 585 8792
[email protected]

Finansministeriet
minister Virkkunens specialmedarbetare Laura Rissanen, tfn 041 540 4505
Inga Nyholm, konsultativ tjänsteman, tfn 040 760 5524
[email protected]

Social- och hälsovårdsministeriet
minister Guzenina-Richardsons specialmedarbetare Ismo Kainulainen, tfn 0295 163 110
avdelningschef Kirsi Paasikoski, tfn 0295 163 338
[email protected]