Koordineringsgruppen för regionalisering avslutar sin mandatperiod
Finansministeriet tillsatte den 18 september 2015 en koordineringsgrupp för regionalisering för beredningen av frågor som gäller placeringen av statliga enheter och funktioner. Statssekreterare Jari Partanen var ordförande. Koordineringsgruppen, som hade 24 medlemmar, inkluderade en vice ordförande och en sekreterare från finansministeriet, ministeriemedlemmar från samtliga ministerier, tre specialmedarbetare, fyra landskapsdirektörer samt två företrädare för statens regionförvaltning. koordineringsgruppens mandatperiod upphör samtidigt med statsminister Juha Sipiläs regeringsperiod.
Målet med regionaliseringen är i enlighet med gällande lagstiftning att säkerställa effektiv skötsel av statens uppgifter och statens tillgång till arbetskraft, att främja regionalt balanserad utveckling samt att stödja sysselsättningen i olika delar av landet. Koordineringsgruppen för regionalisering ska föra en förteckning över ministeriernas meddelanden om att ärenden blivit anhängiga, utfärda utlåtanden om placeringsalternativen i en placeringsutredning samt om placeringsutredningar och om nedläggnings- eller nedskärningsplaner, eller godkänna förslag om att avstå från att genomföra dem, lägga fram initiativ till utveckling och genomföring av strategin för omplacering av statliga enheter och funktioner och begära framställningar från landskapsförbunden inom utsatt tid. Enligt tillsättningsbeslutet för den koordineringsgrupp som nu avslutar sitt arbete utnyttjas även möjligheterna för förflyttning och utjämning av arbete, specialisering i fråga om riksomfattande region- och lokalförvaltningsuppgifter samt koncentrering till samserviceställen för att uppnå målsättningarna med regionaliseringen.
Koordineringsgruppen har genomfört sina uppgifter i enlighet med sitt uppdrag och utvecklat sitt utlåtandeförfarande i riktning mot ett utvärderingsråd under sin mandatperiod. Koordineringsgruppen utgav den 24 februari 2017 också en förvaltningsområdes-, landskaps- och kommunspecifik jämförelseutredning över årsverken och antalet verksamhetsställen inom statens budgetekonomi under åren 2010 och 2015. De rekommendationer som koordineringsgruppen gett i samband med utredningen har föranlett flera utvecklingsåtgärder, av vilka utredarprojektet Regionstädernas livskraft och utredarprojektet Regionaliseringspolitiken och dess principer på 2020-talet kan nämnas som de viktigaste. Det senare projektet publicerade sin slutrapport och sina utvecklingsförslag den 12 februari 2019. Koordineringsgruppen instämmer till stora delar i utredarnas slutledningar och förslag.
Koordineringsgruppens råd för framtiden
Koordineringsgruppen vill avslutningsvis lyfta fram tre aspekter som kan anses vara centrala i framtiden, oberoende av hur regionaliseringen och koordineringen av den kommer att utvecklas under nästa valperiod.
Första aspekten gäller regionutvecklingen. Landskapens, regionernas och stadscentrens livskraft och framgång baserar sig på hållbar tillväxt och utveckling, ekonomi, arbete och företagsamhet samt kompetent arbetskraft, utbildning och forskning, information samt investeringar i framtiden, inkl. trafik- och datakommunikationsprojekt. Olika statliga enheter kan stödja positiv regionutveckling och kompetensklustertänkande i olika delar av landet genom sin verksamhet. Statliga arbetsplatser är betydelsefulla ur övergripande perspektiv, och de uppskattas högt ute i regionerna. Digitaliseringen, distansuppkopplingar, olika myndigheters gemensamma kundserviceställen samt platsoberoende och multilokalt arbete är i detta hänseende väsentliga framtidsfaktorer som skapar nya möjligheter.
Den andra aspekten gäller politisk vilja, processer och beslutsfattande. Den nya slags regionalisering som utredarna efterlyser förutsätter tydliga viljeyttringar i regeringsprogrammet, gott ledarskap, öppen kommunikation samt en gemensam uppfattning över en helhet som spänner över hela valperioden. Dessa underlättar både den interna och den ömsesidiga koordineringen mellan ministerier samt utfästelsen till beslutsfattandet och verkställandet av besluten.
Den tredje aspekten har ett samband med statens arbetsgivarimage och de förändringar i verksamhetsmiljön som kan utnyttjas vid regionaliseringen på 2020-talet. Som exempel kan nämnas digitaliseringen och distansuppkopplingar, multilokalt arbete och de anställdas möjlighet att välja arbetsort samt en positiv inställning, inklusive incitament, till olika myndigheters gemensamma kundtjänster, lokaler och ärendehanteringsställen.
Vi får inte ringakta betydelsen av statens arbetsgivarimage om vi vill upprätthålla en god och välfungerande förvaltning. Tid- och platsoberoende arbete, där man skapar flexibilitet bland annat med hjälp av distanspraxis och researbete, kan i fortsättningen vara en avgörande konkurrensfaktor. Konkurrensen om kompetent arbetskraft skärps och lönen är inte nödvändigtvis längre den viktigaste faktorn om man också kan erbjuda en helhet som inbegriper betydelsefullt arbete, moderna handlingssätt, karriärmöjligheter och gott ledarskap.
Ytterligare information:
Koordineringsgruppen för regionalisering:
Jari Partanen, statssekreterare, ordförande för koordineringsgruppen, tfn 040 591 1377, jari.partanen(at)lvm.fi
Hanna-Maria Paakkolanvaara, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, koordineringsgruppens sekreterare, tfn 02955 30240, hanna-maria.paakkolanvaara(at)vm.fi
Mer information på webben: Alueellistamisen koordinaatioryhmä vm.fi/alueellistaminen.