Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Minister Stubb vid ambassadörsmötet: Öppen diskussion om eurons framtid behövs

finansministeriet
Utgivningsdatum 24.8.2015 15.20 | Publicerad på svenska 27.8.2015 kl. 15.43
Typ:Nyhet

Finansminister Stubb höll den 24 augusti ett tal vid ambassadörsmötet. Stubb gick igenom det ekonomiska läget i Finland och efterlyste en öppen diskussion om framtiden för euron. ”Det är fråga om finländarnas egna pengar, Finlands egna kommande ekonomiska utveckling och finländska arbetsplatser. Det är inte likgiltigt för oss hur euroområdet utvecklas. Finland kan resa sig enbart om euroområdet återhämtar sig. Det ligger alltså i Finlands intresse att vi i god tid vet vad vi vill och påverkar debatten.”

Finansminister Alexander Stubbs tal vid ambassadörsmötet 2015.

Värderade chefer för Finlands ambassader, bästa kollegor och vänner,

Detta är det åttonde året i följd då jag håller tal vid ambassadörsdagarna. Det är alltid trevligt att komma hit, att träffa gamla bekanta – att höra nyheter från olika delar av världen. Jag vill tacka er alla för samarbetet under det gångna året. Vi befinner oss i ett högkonjunkturläge inom den internationella politiken, och jag förstår väl hur krävande det varit för er alla. Ännu en gång ett varmt tack för er insats och det arbete ni utfört för Finland ute i världen. 

De budskap ni och personalen vid våra ambassader runtom i världen förmedlar oss är ytterst värdefulla. Vi har från flera håll fått, förutom nyttig information om länders ekonomi, även tips om möjligheterna som finns för finländska företag.

Ni, och hela utrikesministeriet har en viktig uppgift när det gäller att vända den finländska ekonomin i en växande riktning. Finland kan återhämta sig endast om vår export och våra investeringar ökar. Prioritera nu absolut de ekonomiska relationerna. Tänk på vad ni ännu kan göra för den finländska ekonomin och finländska företag. Och nu menar jag inte bara storföretagens stora affärer. Var måna även om de mindre företagen och helt nya branscher. 

Bästa vänner,

Under dessa gångna åtta år har jag hållit tal såväl som utrikesminister, europa- och utrikeshandelsminister som statsminister. Nu har jag ett nytt jobb igen. I egenskap av finansminister har jag fått en ännu djupare insikt i såväl den europeiska som i den finländska ekonomiska utvecklingen.

Idag tänkte jag dryfta teman som jag betraktar som ödesfrågor, både för Finland och för Europa. I mitt tal kommer jag att behandla utvecklandet av ekonomiska och monetära unionen och de val som är nödvändiga för Finlands ekonomiska utveckling.

Utvecklandet av EMU

Detta gäng om något förstår att Finland inte lever i något vakuum. Vi är en integrerad del av Norden, Europa och i allt större grad av hela den globala ekonomin.

Inledningsvis några ord om läget i euroområdet.

Grekland har efter mångahanda skeden äntligen hittat rätt spår igen. Nyval ingår egentligen i denna nya riktning. Det beklagliga är att man varit tvungna att ta så många omvägar och att köra in på så många återvändsgränder.

Omvägarna och återvändsgränderna har gjort ett stort anspråk på tillväxten och statskassan i Grekland.

Finlands strikta linje i fråga om stödet till Grekland har väckt frågor i era stationeringsländer. Ni kan lugnt besvara frågorna genom att konstatera att Finland nu följer samma linje som under hela krisens gång. Vi är beredda att hjälpa våra partners så länge som gemensamt överenskomna villkor uppfylls och hålls.

Nu bör Europa emellertid se framåt. Vi likaså – nu lämnar jag Grekland därhän. Låt oss heller betrakta läget på euroområdet i sin helhet.

Finland instämmer med de övriga medlemsländerna i att ekonomiska och monetära unionen måste utvecklas. Ingen kan väl vara av någon annan åsikt efter finanskrisen.

Mycket har redan gjorts. Euroområdet är betydligt starkare och robustare i dag jämfört med 2008, då den globala ekonomiska krisen svepte även över Europa. I efterhand kan man säga att konstruktionen visserligen svajade rejält.

Nu har vi starkare avtal om förnuftig ekonomisk politik – de s.k. two-pack och six-pack. Vi har även en effektivare europeisk banktillsyn och ett fungerande system för krishantering.

Räcker detta? Knappast. Vad borde vi göra ännu? Det vet vi inte, och därför bör vi nu uppmuntra till modig, öppen debatt.

Europeiska kommissionens, centralbankens, parlamentets, eurogruppens och Europeiska rådets ordföranden presenterade vid midsommaren sin egen färdplan för utvecklandet av EMU. En del av idéerna var gamla och bekanta – såsom det europeiska insättningsgarantin. En del var nya – såsom förslaget om ett europeiskt ”finansministerium”.

Liksom så ofta tidigare, så har institutionerna lagt fram ett förslag, egentligen en ”bruttouppräkning” från vilken medlemsländerna kan välja lämpliga element. Själv tror jag inte att presidenternas framställning antas i sin nuvarande form. Det är fortfarande oklart vilka teman som kommer att drivas vidare. Den finländska regeringen har ju heller inte slagit fast sin hållning.

Regeringsprogrammet innehåller riktlinjerna för allmänna principer. Vi har förbundit oss till att främja stabiliteten i euroområdet. Finlands målsättning är ett regelbaserat och välfungerande euroområde där varje medlemsland själv bär det primära ansvaret för sin egen finanspolitik och sina skulder. Vi har som mål att återställa trovärdigheten hos no bail out –regeln.

Ett element i bruttouppräkningen som kommer att framskrida är sannolikt den s.k. finansieringsunionen, dvs. bankunionen och kapitalmarknadsunionen. Vårt regeringsprogram förhåller sig positivt till utvecklandet av en bankunion som baserar sig på placeraransvar.

Välfungerande och pålitliga finansmarknader är en viktig förutsättning för tillväxten i Finland. Finansieringen är en utmaning framför allt för små och medelstora företag; just de företag där nya arbetsplatser mest sannolikt uppstår. Vi måste också lyckas med att främja små och medelstora företags internationalisering och export, vilket naturligtvis förutsätter smidig finansiering.

Stabilitetsproblemen på banksektorn och den trytande finansieringen har varit centrala tillspetsande faktorer i samtliga krisländer inom euroområdet. I vissa länder har problemen haft sitt ursprung i ansvarslösa banker och slapp tillsyn. I andra länder, såsom Grekland, fick bankerna lida av det svaga läget inom statsekonomin.

I fortsättningen måste vi uppnå ett läge där bankerna och staterna inte längre drar varandra under ytan. Om vi klarar av att separera bankernas och staternas problem, blir det mycket lättare och billigare att sköta dem kontrollerat. Detta är målet med bankunionen.

Den andra frågan som bör utvecklas är de gemensamma reglerna. En gemensam valuta förutsätter att gemensamma regler respekteras. Finland har pådrivit detta hela tiden, och kommer att göra så även i fortsättningen.

Man har efter hand skapat nya, ännu striktare regler. Ett problem är de komplicerade regler och den byråkratiskhet som försvårar tillämpandet.

Verkställandet kan också vara problematiskt. Hela systemets trovärdighet försvagas av att regler antingen nonchaleras eller åtminstone tolkas på olika sätt i olika situationer.

Den tredje, och kanske mest känsliga frågan gäller skuld. Finlands linje är klar: alla ska svara för sina egna skulder. Det betyder inte att Finland inte skulle vara redo att hjälpa vid nödfall. Makt och ansvar ska dock gå hand i hand. Det kan inte vara så att beslut om offentliga utgifter fattas nationellt men att ansvaret för skulder är gemensamt.

Det fjärde, och på längre sikt ett av de viktigaste utvecklingsobjekten är de strukturella ekonomiska reformerna. De flesta euroländerna – inklusive Finland– brottas med allvarliga ekonomiska strukturproblem.

Alla euroländer behöver inte förvandlas till Tyskland. Och det är väl knappast möjligt heller. Men varje medlemsland måste klara av reformer som möjliggör hållbar ekonomisk politik. Jag kommer att behandla Finlands linje i denna fråga lite utförligare senare.

Diskussionen om utvecklandet av EMU kommer med säkerhet att pågå ännu länge och väl. Själv ser jag det som väsentligt att vi har fungerande krishanteringsmekanismer som betonar fordringsägarnas ansvar och som skyddar skattebetalarna. Lika viktigt är att vi förstärker euroområdets förmåga att tåla finansmarknadsturbulens. Detta kräver i sin tur mera integrerade kapitalmarknader, flexiblare nationella arbetsmarknader och minskning av staternas bankrisker.

Ännu som ett allmänt inlägg i den inhemska debatten om euron och utvecklandet av penningunionen: man tänker alltför ofta att det är fråga om något som bara ”berör Bryssel”, men som vi på något sätt måste fixa. Det är dock fråga om finländarnas egna pengar, Finlands kommande ekonomiska utveckling och finländska arbetsplatser. Det är inte alls likgiltigt hur euroområdet utvecklas. Finland kan resa sig endast om euroområdet gör det. Det är alltså till Finlands gagn att vi i god tid vet vad vi vill, och att vi påverkar diskussionen på ett sätt som styr euroområdet i en riktning som vi önskar.

Den finländska ekonomin i vidare perspektiv och linjedragningar

Bästa kollegor,

som jag konstaterade, så lever Finland inte i något vakuum. Vi måste lära oss av andra, undvika misstag som andra redan begått, leva som vi lär och bära vårt eget ansvar för förbättrandet av euroområdets konkurrenskraft.

Det är i min nuvarande position särskilt – och t.o.m. smärtsamt lätt att se och förstå omfattningen av de ekonomiska problem som hela kontinenten brottas med. Det är ännu mera hjärtskärande att se att vi finländare i själva verket halkat efter så att vi nu platsar bland de sämsta i klassen. Jag säger det utan skönmålning: Finlands ekonomi är fasansfullt dålig och våra utsikter hör till de mest oroväckande i euroområdet.

Totalproduktionen har krympt tre år i följd, arbetslösheten har ökat, hushållens inkomster har minskat, bytesbalansen går med underskott och den offentliga ekonomin är klart negativ. Innevarande år kommer förmodligen att bli det fjärde året i följd med negativ tillväxt.

Läget är inte enbart ytterst allvarligt, utan även pinsamt för oss. Vi har av hävd vant oss med en världsförklaring att även om det går dåligt för de andra, så berör det inte oss. Underlandet Finland klarar sig nog trots att våra sydeuropeiska kompanjoner vacklar. Det är inte lätt att acceptera att vi i själva verket glider mot EU:s observationsklass – ett läge där den förra modelleleven blivit en av underpresterarna.

Vad nu? Vi måste iaktta samma krav på strikt ekonomisk disciplin som vi i första ledet varit med om att kräva för de andra krisdrabbade euroländerna.

Hur gick det så här?

Väldigt få finländare inser att Finlands reella BNP-nivå fortfarande är lägre än innan den internationella finanskrisen. Vi kan snart blicka tillbaka på ett förlorat årtionde när det gäller utökandet av välfärden. Våra viktigaste jämförelseländer Tyskland och Sverige har kört om oss för länge sedan.

Då finanskrisen slog till trodde vi att vi kan klara stormen med hjälp av konjunkturverktyg, dvs. stimulering och skuldtagning. Visst lyckades vi åtminstone för en kortare tid med att dämpa de största slagen mot sysselsättningen. Felet var att vi inte omedelbart började korrigera de ekonomiska strukturer som förvittrats under en längre tid. Det gick bra för Finland under Nokia-ruset. Vi blev kanske förbländade av denna framgång som nu i efterhand trots allt inte var hela Finlands, utan ett enskilt företags framgångssaga. Man borde inte ha räknat för mycket med detta.

Samtidigt med att Nokia började gå kräftgång överöstes vi med konsekvenserna från finanskrisen och därefter från skuldkrisen i euroområdet, vilka bara förvärrade de inhemska utmaningarna. En liten öppen ekonomi drabbas ofta värst i samband med förskjutningar inom den globala ekonomin. Vår konkurrenskraft försvagades ytterligare, och den strukturella omvälvningen slog även mot vår andra grundbult, pappersindustrin.

Historien lär oss att förvittringen av vår konkurrenskraft inte började till följd av finanskrisen, utan att Finland tappade mark speciellt i fråga om kostnadskonkurrenskraften i förhållande till kontrollgruppen redan sedan början av 2000-talet.

Utvecklingen inom den finländska ekonomin håller på att differentiera sig från utvecklingen i andra OECD-länder speciellt på grund av dessa inhemska strukturella utmaningar som förblivit oberörda i en lång tid.

Vi har inte lyckats förnya vår näringsstruktur i tillräcklig mån, vår befolkning åldras, vår offentliga sektor är exceptionellt trög, obalansen inom den offentliga ekonomin har blivit kronisk och bl.a. vår sysselsättningsgrad uppvisar stora gluggar även i fråga om finländare i bästa arbetsföra ålder. En beskrivande indikator är Eurostats färska statistik enligt vilken Finlands offentliga utgifter i förhållande till bruttonationalprodukten är de högsta, inte bara bland EU-länderna utan i hela världen.

Vad kan vi lära oss av det förgångna? Vad kan vi lära oss t.ex. av de europeiska krisländerna? Vad kan vi lära oss av den positiva utvecklingen i Tyskland? Det väsentliga är att inse att vi inte kan åtgärda denna enorma utmaning enbart genom budgetpolitik. Låt oss vara tydliga med detta: Finlands riktning kan inte ändras enbart med besparingar.

De är dessvärre nödvändiga i dagsläget för att hållbarheten hos finansieringen av välfärdssamhället ska kunna säkras. Men detta sparande tar aldrig slut om vi inte vidtar målmedvetna åtgärder för förbättrandet av konkurrenskraften och reformeringen av strukturer. Osthyvelpolitiken leder till långsam förtvining och utarmning, den varken förnyar eller leder Finland vidare i det långa loppet.

Värderade kollegor,

Man kan se ljus i slutet av tunneln, åtminstone ur europeiskt perspektiv. Både den europeiska ekonomin och världsekonomin uppvisar spirande tecken på återhämtning. Finland håller däremot på att halka efter ordentligt. Detta borde åtminstone öppna våra ögon och få oss att inse hur mycket vi måste göra för att åstadkomma framgång. Vi får problem med att hinna ta del av tillväxten inom världsekonomin eftersom vår kostnadsnivå är för hög och eftersom vår arbetsföra befolkning inte växer. Finland behöver större korrigeringar som än de som finns på regeringens agenda.

Jag vill föra fram några centrala helheter som jag anser vara alldeles nödvändiga med tanke på vändningen av utvecklingstrenden för Finland. Dessa beslut behövs snabbt. Vi har inte längre råd med att vänta flera år. Varje år vi väntar medför tyvärr en ny, nedskärande budget.

  • För det första måste vi snabbt hitta en lösning på förbättringen av vår priskonkurrenskraft. Man kunde sammanfatta det med att lösningen på Finlands utmaningar är arbete, arbete och arbete. Det finländska arbetet får inte prissättas för högt. Investeringar i Finland, arbetandet och företagande måste vara mera lockande än i dagsläget. Efter att samhällsavtalsförhandlingarna bröt samman måste regeringen fatta de nödvändiga besluten med hjälp av de medel som är tillgängliga. Vi har förbundit oss till att minska på enhetsarbetskostnaderna med åtminstone fem procent. Detta görs enbart så att vi ska kunna knappa in på våra konkurrenters försprång, och för att vi ska skapa en verksamhetsomgivning och en atmosfär i Finland som får sysselsättningen att öka.
  • Vi måste också genomföra reformer som gör arbetsmarknaderna flexiblare och som utökar utbudet av arbete. Regeringsprogrammet innehåller goda riktlinjer bl.a. om främjandet av lokalt avtalande och förnyandet av inkomstskyddet. Dessa är stora reformer som på ett betydande sätt kan påverka finländarnas delaktighet på arbetsmarknaden och företagens förmåga att utöka utbudet av arbete.
  • Regleringsbördan, normerna och de offentliga uppgifterna bör också lättas. Detta skulle ge rörelseutrymme åt företagen och människorna, och även lätta på belastningen av den offentliga förvaltningen. I stället för övervakning och sanktioner borde vi bygga förtroende, i stället för nedslående uppmuntran, samhället bör ge rum för individuellt ansvar och var och ens ansvar för varandra.
  • Reformeringen av beskattningsstrukturen hör också till de viktigaste medlen med vilka Finland kan styras i rätt riktning. Regeringen har i sitt program förbundit sig till att inte höja den totala skattegraden. Denna linje är korrekt. Tung belastning åtstramar tillväxt och sysselsättning. Finland borde gå in för att lätta på beskattningen. Regeringsprogrammet utgår från att de skatter som är allra skadligast med tanke på arbete och företagande lättas, och att de mindre skadliga skatterna skärps. Detta betyder att beskattningen av arbete och företagande förflyttas mot beskattning av konsumtion. Denna linje stödjer arbete och sysselsättning.

Denna regeringsperiod kommer till sist att bedömas med tanke på hur vi lyckats med att reformera den finländska ekonomin, och hur väl vi lyckats förbättra sysselsättningen. Min uppgift i egenskap av finansminister är viktig i denna helhet, och jag åtar mig uppdraget med största möjliga allvar.

Jag har två prioriteringar som står över alla andra.

Den första är att försvara hållbarheten hos Finlands offentliga ekonomi och förtroendet till skötseln av den. För att företagen ska våga investera och hushållen konsumera måste vi med hjälp av förutsägbar, ansvarsfull och konsekvent ekonomisk politik skapa en positiv trend. Den nordiska välfärdsstaten är beroende av strikt budgetdisciplin och i detta hänseende har vi redan gjort avkall på den nordiska standarden – åtminstone om och när vi trots allt önskar bevara välfärdssamhället och de omfattande och högklassiga tjänsterna även för de kommande generationerna. Detta arbete bör utföras såväl inom den europeiska som inom den inhemska ekonomin.

För det andra lovar jag att göra allt jag kan för att förstärka tillväxten och sysselsättningen i Finland, och att prioritera arbetande i samband med varje beslut. Detta förutsätter i första hand strukturella reformer – igen såväl hos oss som annanstans i Europa.

Finland står inför ett flertal utmaningar. Dessa bör beskådas öga mot öga. Många av grundbultarna är trots allt i gott skick. Allting är fortfarande möjligt för Finland. En ny blomstring kräver hårt arbete, och prioritering av arbetandet, precis som den gjort för de tidigare generationernas del.

Bästa vänner,

Ni har äran att representera ett av världens bästa länder. Detta bör inte glömmas ens i dessa prövande tider. Finland kommer att klara sig om vi alla drar åt samma håll och bidrar med vår egen insats. Representera Finland vid varje tillställning som om det var den viktigaste under hela er karriär.

Lycka till och ha framgång i detta uppdrag som är gemensamt för oss alla!

Ytterligare information:

Suvi Aherto, specialmedarbetare, tfn 050 349 6121, [email protected]

Alexander Stubb
EMU EU ekonomi ekonomisk politik ekonomiska fenomen statsförbund

Se även

Finansminister Purra om utvärderingsrådets rapport: Finland behöver en attitydförändring

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:28.1.2025 13.20

EU:s finansministrar antog rekommendationer om medlemsstaternas medelfristiga planer och korrigering av alltför stora underskott

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:21.1.2025 14.42

IMF rekommenderar att Finland minskar skuldkvoten inom de offentliga finanserna

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:21.1.2025 10.11

Finansminister Purra: Beskattningen av arbete kan lindras villkorligt

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:18.11.2024 11.33

Internationella valutafonden stöder regeringens finanspolitiska linje

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:8.11.2024 14.09

Finansminister Purra vid Centralhandelskammarens skattedagar: Inga nya skatteförhöjningar

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:26.9.2024 9.10
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation