Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Regeringens svar på interpellationen om regeringens regionalt diskriminerande politik

Utgivningsdatum 20.3.2024 14.19
Typ:Interpellationssvar
Alue- ja kuntaministeri Anna-Kaisa Ikonen

Kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen besvarade interpellationen om regeringens regionalt diskriminerande politik den 20 mars 2024.

Ärade talman,

Finland klarar sig när hela landet klarar sig.

Regeringen har som mål att styra in Finlands ekonomi på en hållbar väg så att vi kan trygga en högklassig utbildning, fungerande hälso- och sjukvårdstjänster och omsorg för dem som behöver den – i hela landet, också för kommande generationer.

Vi genomför reformer som förbättrar förutsättningarna för sysselsättning och företagande i Finland. Vi gör arbetsmarknaden flexiblare och förbättrar Finlands attraktionskraft som investeringsmiljö. Vi ser över den sociala tryggheten så att den stärker sysselsättningen.

Livskraften ökar för hela landet när det lönar sig för företagare att anställa personal och för arbetstagare att ta emot arbete. Företagande är den bästa regionalpolitiken. Ingen region kan på ett hållbart sätt bygga sin framgång på understöd, utan det krävs att regionen har sysselsättande företag. Regeringens reformer skapar förutsättningar för 100 000 nya arbetsplatser på olika håll i Finland.

Vi vidtar ett flertal åtgärder som stärker förutsättningarna för företagande. Till exempel en smidigare tillståndsprocess ökar investeringarna överallt i Finland.

Ärade talman,

vi klarar oss när de företag som är verksamma på olika håll i landet får kompetent arbetskraft. Detta skapar i sin tur tillväxt och allt fler nya arbetsplatser.

Grunden för kompetensen måste vara stabil för att det ska gå att bygga på den. Regeringens viktigaste framtidssatsning på utbildningen är ett tillägg på 200 miljoner euro till den grundläggande utbildningen.

Vi utökar antalet nybörjarplatser vid högskolorna. Nyligen har 15 yrkeshögskolor och sju universitet beviljats 41 miljoner euro för att de ska kunna utöka antalet nybörjarplatser med drygt 1 800 platser. För att Finlands internationella konkurrenskraft ska förbättras satsas det sammanlagt 250 miljoner euro på ett nytt pilotförsök med doktorandutbildning. Tilläggsfinansieringen riktas till utbildning av tusen doktorander runt om i Finland. Målet är att främja skapandet av innovationer och därigenom utöka antalet framgångsrika företag och förbättra livskraften i hela landet.

Även regeringens historiskt stora satsningar på forskning och utveckling stöder tillväxten i hela Finland. Som den sista av de nämnda satsningarna kan nämnas uppgraderingen av superdatorn LUMI i Kajana. Inom ramen för denna uppgradering har regeringen förbundit sig att satsa 250 miljoner euro på att utveckla forskningsinfrastruktur som gagnar hela landet.

Med tanke på tillgången på kompetent arbetskraft är också arbetskraftsinvandringen av stor betydelse. Regeringen främjar arbetskraftsinvandring bland annat genom att göra det lättare för personer som utexamineras från en finländsk högskola att få uppehållstillstånd.

Ärade talman,

Finlands historia har alltid byggt på och kommer också i framtiden att bygga på det faktum att framtiden i varje hörn av landet baserar sig på de egna styrkorna. Olikheterna mellan kommuner, städer och regioner är en resurs för det finländska samhället.

Regionalpolitiken och stadspolitiken står inte i strid med varandra, utan stöder varandra.

Vi förnyar på samma sätt som den förra regeringen MBT-avtalen med de sju största stadsregionerna, som omfattar de nio största städerna och deras omgivande regioner. Likaså förnyas avtalen om innovationsekosystem med ett tjugotal städer runt om i Finland.

Städerna är viktiga draglok för tillväxten i hela Finland. Centralstäderna är centrum för innovationer och nyskapande. Regionstäderna skapar tillväxt till exempel inom olika industrisektorer och garanterar livskraften i hela landet. Att trygga landsbygdens och skärgårdens livskraft är en förutsättning för att självförsörjningen och försörjningsberedskapen ska tryggas och för hela Finlands välfärd.

Regeringen har intensifierat samarbetet med de största städerna till exempel i frågor som gäller invandring och differentiering av regionerna.

Vi ger alla kommuner större frihet och ansvar. Som en del av reformen bedömer vi om kommunernas uppgiftsbörda kan lindras genom en avveckling av normer. Vi litar på den lokala kompetensen och på att effektiva och ansvarsfulla lösningar går att finna överallt i landet.

Under de närmaste veckorna kommer statsrådet att fatta beslut om prioriteringarna inom regionutvecklingen under denna regeringsperiod. Också här är utgångspunkten regional orientering, och de tre prioriteringarna i utvecklingen är hållbar livskraft och investeringar, en välmående befolkning och samhällen samt en attraktiv livsmiljö och natur.

I EU:s regional- och strukturpolitiska program Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 har de särskilda behoven i Östra och Norra Finlands regioner beaktats såväl i fördelningen av finansieringen som till innehållet. Av den finansiering på cirka 2,4 miljarder euro som ingår i det regionala beslutsfattandet riktas cirka 65 procent till Östra och Norra Finland. Östra och Norra Finlands andel av finansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning är nästan 70 procent.

Vi har inlett beredningen av regionprogrammen för Norra och Östra Finland. Dessa program utarbetas i samarbete med de regionala aktörerna. Utvecklingen av Norra Finland stöder för sin del Finlands ställning som föregångare inom nordisk kompetens.

Att sörja för Östra Finlands livskraft innebär att sörja för hela Finlands säkerhet. Vi har därför tillsammans med bland annat Polen och de baltiska länderna lyft fram situationen i gränsområdena mot Ryssland och behovet av stöd också på EU:s agenda.

Ärade talman,

regeringens investeringsprogram är en historisk satsning på att utveckla infrastrukturen överallt i landet. Vi satsar på såväl landsvägar, järnvägar som vattenvägar med tanke på hela landets bästa. 

Vi förbättrar spårförbindelserna i alla väderstreck. Vi inleder projektet Västbanan mot Åbo genom att bygga en ny järnväg från Esbo till Lojo. På så sätt kan också västra Nyland växa och utvecklas genom satsningarna på kollektivtrafiken.

Regeringen satsar på huvudbanan hela vägen från söder till norr. Huvudbanan iståndsätts genom en grundlig förbättring av förbindelsen Böle-Riihimäki, och ombyggnaden av bangården i Tammerfors stöder förmedlingskapaciteten inom spårtrafiken i hela Finland. Dubbelspåret på banavsnittet Limingo-Uleåborg ökar huvudbanans förmedlingskapacitet och elektrifieringen av banavsnittet Torneå-Kolari skapar förutsättningar för tillväxt i Lappland.

I öster genomför regeringen betydande satsningar på Karelenbanan. Savolaxbanan utvecklas mellan Kouvola och Kuopio. Savolax huvudled RV5 iståndsätts på sträckan Leppävirta-Kuopio, vilket är viktigt för livskraften i hela norra Savolax.

Nya vägar byggs på olika håll i Finland. Det görs historiska satsningar på det eftersatta underhållet av vägar genom ett program för att minska underhållsskulden, till vilket det i år riktas 250 miljoner euro. Satsningarna på till exempel reparationer av vägarna i sydöstra Finland har varit de största på flera år.

Ärade talman,

Vi är väl medvetna om landsbygdens behov.

Olika hinder för landsbygdsföretagande undanröjs och byråkratin minskas. En lönsam livsmedelsproduktion och försörjningsberedskap styr de val som regeringen gör inom lantbrukspolitiken. Regeringen fattar inga sådana beslut på nationell nivå som medför ökade kostnader för jordbruket.

Inom skogspolitiken är regeringens linje mycket tydlig. Skogsägares beslutanderätt i fråga om användningen av skog stärks. Egendomsskyddet respekteras. Vi behåller skogspolitiken i våra egna nationella händer.

Under denna regering behöver landsbygdsföretagarna inte vara osäkra på om regeringen arbetar för eller emot dem. Vi är entydigt på den finländska småföretagarens sida.

Regeringen bereder en landsbygdspolitisk redogörelse som ska ange målen för en förnyelse av landsbygds- och skärgårdsområdenas livskraft. Samtidigt bereds en långsiktig strategi och ett långsiktigt tillväxtprogram för livsmedelsproduktionen.

Ärade talman,

av den förra regeringen ärvde vi en ny regionförvaltningsmodell och de nyinrättade välfärdsområdena.

Denna regering vill se till att alla finländare, både nuvarande och kommande generationer, får god vård och omsorg. Det är därför viktigt att vi styr in Finlands ekonomi på en hållbar väg och att våra gemensamma resurser används effektivt.

Vi lyckas med detta endast genom reformer: genom att ta i bruk nya verksamhetssätt, genom att genomgripande reformera servicestrukturerna, genom att förbättra basservicen och genom att utnyttja de möjligheter som tekniken erbjuder.

I regeringsprogrammet ingår det många reformer som ger välfärdsområdena mer utrymme att fatta de lokalt sett bästa besluten.

Regeringen har också velat styra och uppmuntra välfärdsområdena att själva utveckla den egna verksamheten, inte överföra stela gamla verksamhetsmodeller som sådana till nya aktörer.

Det är värt att komma ihåg att den topp i servicebehovet som den åldrande befolkningen medför ännu är förestående. Därför har regeringen två särskilt viktiga mål: att förnya servicen och att trygga tillgången till tillräckliga resurser.

Ärade talman,                                   

i interpellationen försöker man skapa en konstgjord motsättning mellan de olika regionerna i Finland.

Regeringen arbetar för hela landets bästa och är starkt engagerad i hela Finlands sak.

Vi behöver en livskraftig landsbygd, starka regionstäder och framåtsträvande centralstäder.

Om vi nu är modiga nog att genomföra reformer blir den närmaste framtiden ljusare för finländarna och hela Finland.

Förvaltningspolitiken Hyvinvointialueet
ekonomi interpellationer regionalpolitik

Se även

Regeringens svar på interpellationen om regeringens rekordhöga skuldsättning

FM
Typ:Interpellationssvar Utgivningsdatum:4.6.2025 14.22

Finansminister Riikka Purra: De europeiska staterna måste än en gång förbinda sig till säkerheten

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:5.3.2025 14.04

EU:s finansministrar antog rekommendationer om medlemsstaternas medelfristiga planer och korrigering av alltför stora underskott

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:21.1.2025 14.42

Finansministrarna behandlar genomförandet av EU:s finanspolitiska regler

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:17.1.2025 14.09

Internationella valutafonden stöder regeringens finanspolitiska linje

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:8.11.2024 14.09

Vi kan inte låta extrem ondska, såsom antisemitism, frodas

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:6.11.2024 18.01
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
      • Ekonomisk översikt, hösten 2025
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation