Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii suomâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij lääʹddǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea eŋgelasgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii eŋgâlâskielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij eŋgglõsǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Dát siidu lea ruoŧagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruotâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõccǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Vállje giela:

Taat sijđo lii tavesämikielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij tâʹvvsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on inarinsaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Inari Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på enaresamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea anárašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Valjii kielâ:

Tät seidd lij aanarsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта инари-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sami inari. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Inari Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on koltansaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Skolt Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på skoltsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea nuortalašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii nuorttâlâškielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта скольт-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sámi skolt. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Skolt Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruošâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõššǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ranskakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij fraansk-ǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea duiskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii saksakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij saksslaǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Begäran om utlåtande
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Hur ska man lotsa Finland i ett osäkert världsläge? Ministeriernas framtidsöversikt ger beslutsfattarna vägledning

Utrikesministerietarbets- och näringsministerietfinansministerietförsvarsministerietinrikesministerietjord- och skogsbruksministerietjustitieministerietkommunikationsministerietmiljöministerietsocial- och hälsovårdsministerietstatsrådets kommunikationsavdelningundervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 12.9.2022 10.02 | Publicerad på svenska 12.9.2022 kl. 11.46
Typ:Pressmeddelande

Den utdragna covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och de tilltagande klimatförändringarna skapar osäkerhet om framtiden i Finland och världen över. I ett osäkert läge är det svårt att fatta beslut. Finland går till riksdagsval våren 2023, och det nya regeringsprogrammet ska fastställa riktlinjer för politiken under de närmaste åren.

För att hjälpa de kommande beslutsfattarna publicerar ministerierna en gemensam framtidsöversikt, som ger både en heltäckande bild av nuläget och insikter i hur problemen kan lösas. Översikten publiceras för första gången i form av en e-publikation som det är lätt att bläddra i utifrån olika teman eller med hjälp av en avancerad sökfunktion.

Under de kommande åren kommer vår omvärld att föra med sig många slags problem som vi måste kunna reagera på snabbt och med beaktande av konsekvenserna på lång sikt. Det internationella läget är politiskt och ekonomiskt instabilt och vår säkerhetspolitiska miljö genomgår en djupgående förändring. Rysslands invasion av Ukraina har ökat spänningarna mellan stormakterna och försvagat förutsättningarna för och effekterna av det regelbaserade internationella systemet och det multilaterala samarbetet. Samtidigt är det klart att de allt svårare globala problemen inte går att hantera utan ett starkt internationellt samarbete. Finlands viktigaste politiska och ekonomiska referensram är Europeiska unionen, och som medlem av unionen utövar vi effektivt inflytande även på våra yttre förbindelser.

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald har identifierats som de globalt sett mest betydande hoten som försvagar de grundläggande livsvillkoren. Effekterna av klimatförändringarna syns redan i Finland exempelvis i form av extrema väderfenomen och utarmning av den biologiska mångfalden. Effekterna berör alla sektorer och aktörer i samhället. Dessutom ökar de risken för problem med livsmedels- och vattenförsörjningen och för pandemier. Efterfrågan på naturresurser ökar samtidigt som vi överkonsumerar dem, försöker frigöra oss från kritiska importberoenden och priserna stiger. Därför accentueras behovet av att effektivisera den cirkulära ekonomin och användningen av råvaror, ersätta produkter och energiformer med förnybara och ta fram lösningar för den gröna omställningen.


De ekonomiska utsikterna för den närmaste framtiden har blivit dystrare efter Rysslands invasion av Ukraina. På grund av invasionen blev västländerna tvungna att införa ekonomiska sanktioner mot Ryssland, som landet har svarat på genom att införa egna sanktioner. Till följd av kriget har energi-, råvaru- och livsmedelspriserna börjat stiga kraftigt. Inom den närmaste framtiden behövs det lösningar som tryggar de offentliga finansernas hållbarhet, förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och välfärdssamhället.

På längre sikt baserar sig ekonomisk tillväxt och höjning av levnadsstandarden på att arbetsproduktiviteten ökar: jämfört med konkurrentländerna har produktivitetstillväxten i Finland varit svag under de senaste åren. Produktiviteten kan ökas bland annat genom satsningar på kunnande, högklassig forskning, utbildning och innovationsförmåga. Utbildningsnivån i Finland släpar emellertid efter jämfört med de viktigaste konkurrentländerna, och den relativa kompetensnivån har försämrats. Finlands FoU-utgifters andel av bruttonationalprodukten har hållits under tre procent även om målnivån är fyra procent.

Digitaliseringen erbjuder gott om möjligheter att öka produktiviteten och välfärden och främja den gröna omställningen. Tekniska genombrott och många sociala innovationer är beroende av att utvecklarna har tillgång till tillförlitliga öppna data som kan utnyttjas i bred omfattning. De möjligheter som digitaliseringen erbjuder kan utnyttjas på ett säkert och tillförlitligt sätt om lagstiftningen är uppdaterad och cybersäkerheten har tryggats.

Balansen i de offentliga finanserna har en stark koppling till vårt välfärdssamhälles framtid. En viktig fråga med tanke på detta är befolkningstillväxt, som både befolkningspolitiken och migrationspolitiken kan bidra till. Den relativa andelen personer i arbetsför ålder i Finland minskar i och med att befolkningen åldras och de unga åldersklasserna minskar. Bristen på kompetent arbetskraft utgör ett betydande hinder för tillväxt. I Finland behövs det allt mer arbetskraft från utlandet. Finland och Europa konkurrerar om de bästa experterna med resten av världen. Det finns en risk att ojämlikheten i fråga om inkomster, hälsa och utbildning ökar. Även den regionala differentieringen har ökat.

Ministeriernas prioriteringar i framtidsöversikten:

Social- och hälsovårdsministeriet

  • Den ökande ojämlikheten ska stoppas genom stöd till människornas välbefinnande och regionernas livskraft.
  • Verkningsfulla och jämlika social- och hälsovårdstjänster ska tryggas samtidigt som tillgången till social- och hälsovårdspersonal säkerställs.
  • Sysselsättningen och delaktigheten ska ökas genom en reform av systemet för social trygghet.
  • Konsekvenser för välbefinnandet och ekonomin, ekologisk hållbarhet och jämställdhet ska beaktas i allt beslutsfattande.

Undervisnings- och kulturministeriet

  • Det ska göras insatser för att stärka och förnya utbildningen, forskningen och kulturen i syfte att trygga en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt.
  • Utbildningsnivån höjs, satsningar görs på grundläggande färdigheter och kontinuiteten i utbildningen stärks. Hälften av ungdomarna ska vara högutbildade i början av 2030-talet. Examensutbildning för vuxna riktas till en höjning av utbildningsnivån. FoU-finansieringen höjs till fyra procent av bruttonationalprodukten.
  • Jämlika bildningstjänster tryggas. Strukturerna för anordnandet av bildningstjänster förnyas och den finansiering som beaktar skillnaderna i servicebehov utvidgas. Lagstiftningen om småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet revideras.

Miljöministeriet

  • Finland är klimatneutralt och har hejdat förlusten av biologisk mångfald och nedsmutsningen: Tidsperspektivet för beslut är begränsat.
  • Den gröna omställningen utgör grunden för tillväxt: En lösning på klimat- och naturkrisen kräver betydande investeringar i grön omställning och cirkulär ekonomi och en förändring i användningen av naturresurser. 
  • Livsmiljön och nya lösningar bidrar till en smidig vardag i alla livssituationer: Det finns tillräckligt med bostäder för olika befolkningsgrupper och de motsvarar invånarnas behov.
  • Det samhälleliga beslutsfattandet styr oss mot en grön omställning: Omställningen förutsätter att det samhälleliga beslutsfattandet är konsekvent. 
  • Jord- och skogsbruksministeriet    
  • Att trygga självförsörjningen och en livskraftig landsbygd är en viktig del av den övergripande säkerheten.
  • Hållbar tillväxt och välfärd uppnås genom att främja naturens bärkraft.
  • Geografisk information av hög kvalitet möjliggör digitalisering och ny affärsverksamhet.

Arbets- och näringsministeriet

  • Mångsidiga satsningar på forskning, utveckling och innovation: -    Den offentliga sektorns och företagens satsningar på forskning och utveckling ska höjas till fyra procent av bruttonationalprodukten före 2030.
  • En sysselsättningsgrad på 80 procent som mål – kunnande i fokus.
  • Försörjningsberedskapen och självförsörjningen i fråga om energi ska tryggas när världsekonomins värdekedjor är under stor förändring.

Kommunikationsministeriet

  • Finland ska förbättra sin internationella tillgänglighet och sin logistiska ställning.
  • Utvecklingen av ett utsläppsfritt trafiksystem som möjliggör investeringar förutsätter att finansieringen och beskattningen av trafiken reformeras. Den parlamentariskt överenskomna kunskapsbaserade trafiksystemplaneringen (Trafik 12) ska stärkas ytterligare.
  • Det ska skapas en fungerande marknad för trafiktjänster, och basservicen inom trafiken ska tryggas.
  • Investeringarna i digitalisering, dataekonomi och cybersäkerhet ska utökas och utvecklingen av sektorsövergripande lednings- och verksamhetsmodeller fortsätta.

Finansministeriet

  • Stärkandet av de offentliga finanserna kräver bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt, val mellan utgiftsposter och tryggande av skatteutfallet.
  • En framgångsrik grön omställning kräver effektiv ekonomisk styrning. 
  • Ett fungerande och tryggt samhälle behöver en effektiv offentlig förvaltning som har förmåga att förnya sig och som genom öppenhet bidrar till förståelse för svåra beslut.
  • En människoorienterad digitalisering som skapas med hjälp av automatisering kräver betydande förändringar i samhällets verksamhetsmodeller och bättre utnyttjande av information.

Justitieministeriet

  • Rättsstaten i vardagen tryggas.
  • Förtroendet upprätthålls och samhällets förmåga att anpassa sig till förändringar stärks.
  • En fungerande straffprocesskedja och myndigheternas förmåga att hantera allt mångsidigare brottslighet säkerställs.
  • Marginalisering, brottslighet och överskuldsättning förebyggs.
  • En tydlig och uppdaterad grundläggande lagstiftning säkerställs.

Inrikesministeriet

  • Myndigheterna förutsätts stärka funktionsförmågan och resiliensen.
  • Finland ska bereda sig på övergripande påverkan.
  • Finland behöver en övergripande migrationspolitik.
  • Förtroendekapitalet ska stärkas.

Utrikesministeriet

  • Återgången till maktpolitik, Rysslands invasion av Ukraina och de ökade geopolitiska spänningarna innebär en utmaning för utrikespolitiken. Finland fastställer sin profil som medlem i Nato och stärker sin säkerhet genom internationella partnerskap.
  • Auktoritära aktörer som utmanar den västliga världsordningen är en central osäkerhetsfaktor. Relationerna till Kina och Ryssland sköts i en allt svårare situation.
  • Klimatförändringarna skapar konflikter och migrationstryck, men påskyndar samtidigt den gröna omställningen. Det gäller att ingripa i de bakomliggande orsakerna till konflikterna, utnyttja de möjligheter som den gröna omställningen erbjuder och stärka det finländska kunnandet när det gäller att främja hållbar utveckling.
  • Klyftan mellan västvärlden och det globala syd växer och skapar spänningar och tryck inom utvecklingspolitiken. Vid sidan av mångsidigare relationer gäller det att satsa på lösningar genom vilka privat kapital kan kanaliseras till investeringar i utvecklingsländernas hållbara utveckling. 
  • Den globala ekonomin innebär betydande stressfaktorer och risker med tanke på den öppna världshandeln. Det gäller att trygga Finlands handelsekonomiska intressen och satsa på exportfrämjande och stärkande av internationella normer.

Försvarsministeriet

  • Säkerhetsläget i Europa är allvarligt och riskfyllt: Rysslands invasion av Ukraina har en långvarig inverkan på säkerheten i Europa och Finland. 
  • En stark nationell försvarsförmåga utgör grunden för Finlands säkerhet i alla säkerhetspolitiska lösningar. Försvaret ska också i fortsättningen grunda sig på värnplikten, en utbildad reserv, försvar av hela landet, en hög försvarsvilja och materiell beredskap.
  • Försvarets verksamhetsbetingelser ska tryggas: försvaret utvecklas långsiktigt och som en helhet med parlamentariskt stöd. Förändringen i den militära omvärlden förutsätter att försvarsförmågan stärks och att nivån på försvarsanslagen höjs omedelbart och permanent.  
  • Finlands försvar integreras i Natos kollektiva försvar. En stark försvarsförmåga och Natomedlemskap utgör en trovärdig säkerhetslösning för Finland långt in i framtiden. 
  • Finlands försvar stärks genom internationellt försvarssamarbete. Finland fortsätter sitt intensiva bilaterala och multilaterala försvarssamarbete också som medlem i Nato. Natomedlemskapet ger en möjlighet att ytterligare fördjupa många befintliga samarbetsarrangemang.
  • Finlands säkerhet byggs upp tillsammans, vilket kräver övergripande nationella lösningar och utveckling av lagstiftningen, också vad gäller cyber-, rymd- och informationsmiljön.

Statsrådets kansli

  • Under kommande regeringsperioder är det allt viktigare att prioritera och använda begränsade resurser klokt: här behövs till exempel framsyn och långsiktig utvärdering av de verksamhetspolitiska beslutens hållbarhet.
  • Det lönar sig för regeringen att genast i början av sin regeringsperiod fästa särskild vikt vid förutsättningarna för ledning och genomförande av viktiga strategiska helheter.

Ytterligare information: Seppo Määttä, avdelningschef, statsrådets kansli, tfn 0295 160 598, Jouni Varanka, enhetschef, statsrådets kansli, tfn 0295 160 177,  och Ulla Rosenström, ledande sakkunnig, statsrådets kansli, tfn 0295 160 188
Ytterligare information om de olika ministeriernas prioriteringar:
Finansministeriet: Lauri Kajanoja, finanspolitisk samordnare, tfn 0295 530 554, Lauri.Kajanoja(a)gov.fi
Justitieministeriet: Vava Lunabba, enhetschef, tfn 0295 150 120, Vava.Lunabba(a)gov.fi
Arbets- och näringsministeriet: Jussi Toppila, styrningsråd, tfn 0295 048 070, Jussi.Toppila(a)gov.fi
Jord- och skogsbruksministeriet: Elina Nikkola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 333, Elina.Nikkola(a)gov.fi
Miljöministeriet: Juho Korpi, utvecklingsdirektör, tfn 0295 250 136, Juho.Korpi(a)gov.fi
Undervisnings- och kulturministeriet: Aleksi Kalenius, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 330 291, Aleksi.Kalenius(a)gov.fi
Statsrådets kansli: Hanna Kivistö, ledande sakkunnig, tfn 0295 160 309, Hanna.Kivisto(a)gov.fi
Försvarsministeriet: Karoliina Honkanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 140 354, Karoliina.Honkanen(at)gov.fi
Social- och hälsovårdsministeriet: Pasi Pohjola, strategidirektör, tfn 0295 163 585, Pasi.Pohjola(a)gov.fi
Utrikesministeriet: Sini Paukkunen-Mykkänen, ambassadråd, tfn 0295 351 759, Sini.Paukkunen-Mykkanen(a)formin.fi
Inrikesministeriet: Harri Martikainen, utvecklingsdirektör, tfn 0295 488 512, Harri.Martikainen(a)govsec.fi
Kommunikationsministeriet: Johanna Särkijärvi, strategidirektör, tfn 0295 342 024, Johanna.Sarkijarvi(a)gov.fi
 

Ministeriernas framtidsöversikt 2022 | på finska
beslutsfattande framtid politik regeringsprogram

Se även

Ikonen bjöd in välfärdsområdesdirektörerna till ett rundabordssamtal om regionernas framtid

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:11.3.2026 17.00

Arbetsgrupp föreslår att små företag och föreningar ska få rätt till grundläggande banktjänster

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:23.1.2026 13.00

Bestämmelserna om bostadsfinansiering blir mer flexibla

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:11.12.2025 14.12

Arbetsgrupp utreder hur ministeriets konsekvensbedömning kunde utvecklas

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:10.11.2025 13.03

Regeringens svar på interpellationen om regeringens rekordhöga skuldsättning

FM
Typ:Interpellationssvar Utgivningsdatum:4.6.2025 14.22

Skogsavdragets maximibelopp höjs

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:8.5.2025 14.10
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Allmännyttiga tjänster
      • Offentlig upphandling
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Begäran om utlåtande
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Konsekvensbedömningar och prognoser
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
      • Vanliga frågor om ändringarna i finansieringslagen
    • Revision av statsandelssystemet för kommunal basservice
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
      • Ekonomisk översikt, hösten 2025
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation