Ändringar vid årsskiftet

Inkomstbeskattningen

Skattegrunderna för inkomstbeskattningen lättas sammanlagt med 446 miljoner euro år 2011. Den skatteskärpande verkan som beror på höjningen av inkomstnivån och löntagaravgifterna kompenseras med ca 400 miljoner euro. Beskattningen av pensionsinkomster lättas med ca 30 miljoner euro så att skattegraden för pensionsinkomster kommer att vara högst på samma nivå som för motsvarande löneinkomster. Grundavdraget utökas med ca 16 miljoner euro i syfte att stöda låginkomsttagarnas köpkraft. De förändringar i kommunernas skatteunderlag som beror på ändringarna i skattegrunderna kompenseras fullt ut via statsandelssystemet.

Maximibeloppet för det i 125 § i inkomstskattelagen avsedda arbetsinkomstavdraget höjs med 90 euro, dvs. till 740 euro, och avdragsprocenten höjs från 5,2 till 5,9 procent. Pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen utökas genom att den koefficient som används vid beräkningen av fulla avdragsbeloppet höjs från 3,78 till 3,80 och genom att minskningsprocenten för avdraget sänks från 46 till 44.

Pensionsinkomstavdraget inom kommunalbeskattningen utökas genom att minskningsprocenten för avdraget sänks från 56 till 55 procent. Maximibeloppet för grundavdraget inom kommunalbeskattningen höjs med 50 euro till 2 250 euro.

Tiden för avdragandet av förlust för överlåtelse av egendomförlängs från tre till fem år. Giltighetstiden för det tidsbundna donationsavdraget förlängs, vilket betyder att fysiska personer och dödsbon fortfarande under 2011 får dra av från sin förvärvsinkomst en penningdonation på minst 850 euro och högst 250 000 euro som gjorts för att främja vetenskap eller konst till ett universitet eller en högskola.

Energibeskattningen

Energibeskattningen förnyas från och med ingången av 2011. Beskattningen av bränslen ska enligt miljöaspekten basera sig på bränslets energiinnehåll och de koldioxidutsläpp som uppstår vid förbränning. De skatter som tas ut som punktskatter ändras till energiinnehållsskatt och koldioxidskatt. Försörjningsberedskapsavgiften förblir likadan till nivån och grunderna. Den årliga drivkraftsskatten på fordon ska ändras i samband med reformen.

Energiskatteåterbäringarna inom lantbruket höjs för att kompensera lanthushållningen för de höjda skatterna. Återbäringsrätten gäller i framtiden även för punktskatt på biobrännolja.

På fossila och biobaserade flytande bränslen uttas energiinnehållsskatt i proportion till energiinnehållet, vilket minskar speciellt på etanolskatten. Beräkningsgrunden för koldioxidskatten höjs från den nuvarande nivån. I samband med koldioxidskatten beaktas den koldioxidminskning i förhållande till fossila bränslen som åstadkoms med hjälp av biobränslen, vilket gynnar koldioxideffektiva biobränslen. Biogas förblir skattefritt, men ändringen i skattestrukturen gäller även biobrännolja som i dagsläget är skattefritt.

Hälsofarliga lokala utsläpp som orsakas av bränslen tas i beaktande genom en kvalitetsgradering för bränslen. I fråga om trafikbränslen gäller kvalitetsgraderingen paraffinisk dieselolja och i fråga om uppvärmningsolja svavelfri lätt brännolja. Genom en sänkning av skatten på s.k. motorbensin som används bland annat i motorsågar och gräsklippare eftersträvas en minskning av hälsorelaterade olägenheter som förorsakas av avgasutsläpp från mindre arbetsmaskiner. I fråga om natur- och biogas del ska närutsläppsnyttan beaktas i form av en faktor som sänker nivån på drivkraftsskatten för personbilar.

Den strukturella förändring som baserar sig på energiinnehållet samt koldioxid- och närutsläppen ska genomföras antingen genom beskattning av bränslen eller en kombination av bränslebeskattning och drivkraftsskatt. Därför ska drivkraftsskatten på dieselbilar samt gas- och eldrivna bilar graderas i enlighet med de olika drivkrafternas miljöverkningar.

Ändringen av bränslebeskattningen av trafikbränslen har genomförts så avkastningsneutralt som möjligt. Skattenivån för bensin kommer inte att ändras, och den skattehöjning för dieselolja som verkställs vid ingången av 2012 ska tas i beaktande så att den allmänna nivån för drivkraftsskatten på person- och lastbilar sänks.

Punktskatterna på lätt och tung brännolja, stenkol och naturgas samt el höjs i samband med den miljöbaserade strukturförändringen med 730 miljoner euro netto för att kompensera för den förlust av skatteavkastning som beror på slopandet av arbetsgivarens folkpensionsavgift. Höjningen av skatten på naturgas genomförs stegvist före 2015.

Koldioxidskatten på fossila bränslen om används inom kombinerad el- och värmeproduktion ska sänkas med 50 procent i syfte att minska på överlappande koldioxidstyrning och för att lindra de effekter skattehöjningarna har för kombinerad produktion och industri. De gränsvärden som tillämpas i samband med återbäring till energiintensiv industri kommer inte att ändras.

Torv ska få en låg, stegvist stigande energiskatt som inte baserar sig på energiinnehållet eller koldioxidutsläppen. Småskalig användning av torv ska begränsas utanför skatten. Ifall torv används mera än för 5 000 MWh i året för värmeproduktion, ska all torvanvändning beskattas. Den energiskatt som tas ut som punktskatt för tallolja höjs i en utsträckning som motsvarar tung brännolja.

Förfarandet för beskattningen av naturgas harmoniseras med övrig punktskatt. Den nuvarande importbeskattningen ersätts med att naturgasen beskattas när gasen överlåts från distributionsnätet för konsumtion. Så kallade mikrokraftverk befrias helt från skyldigheten att betala elskatt.

Punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker

Sötsaker och glass kommer att få en punktskatt från och med 2011. Skatten är 75 cent per kilogram. Skatten kommer att omfatta sötsaker, sötsaksliknande produkter, choklad, produkter som innehåller kakao, samt glass och saftglass och andra liknande frysta produkter samt blandningar som används för att tillverka mjukglass. Punktskatten på läskedrycker höjs från nuvarande 4,5 cent till 7,5 cent per liter färdigt dryck. Läskedrycksskatt ska tas ut på safter, lemonader och olika slags förpackade vatten. Från och med ingången av 2011 ska skatten dessutom omfatta naturliga mineralvatten samt kaffedrycker som innehåller mjölk.

Punktskatt tas inte ut på produkter som används som råmaterial för skattefria livsmedel eller på specialdietprodukter. Småskalig produktion av sötsaker, glass eller läskedrycker lämnas också utanför skattens tillämpningsområde.

Det krävs tillstånd för att tillverka och lagra sötsaker, glass och läskedrycker skattefritt. Punktskatt tas ut då produkterna överlämnas till konsumtion ur ett skattefritt lager eller då de tas emot från ett annat medlemsland eller utanför EU. Tillverkare, grossister och importörer är skattepliktiga. Produkter kan levereras skattefritt till export från skattefria lager.

Närmare information om beskattningen ges av tulldistrikten. Tullens kundanvisningar finns på:

http://www.tulli.fi/suomen tulli/julkaisut ja esitteet/asiakasohjeet/valmisteverotus/index.jsp

Avfallsskatten

Begreppet avstjälpningsplats som omfattas av avfallsskatten utvidgas från och med ingången av 2011 att omfatta förutom allmänna avstjälpningsplatser även privata avstjälpningsplatser. På samma sätt som för närvarande betraktas mellanlagringsområden för avfall, jordtippar, komposteringsområden och områden för återvinning av avfall inte som avstjälpningsplatser som berörs av avfallsskatten. Skatt ska inte heller betalas för avfall som återvinns på avstjälpningsplatsen. Problemavfall ställs utanför lagens tillämpningsområde.

Avfallsskatten gäller avfall som det tekniskt och av miljöskäl vore möjligt att utnyttja. De kvantitativt största skattepliktiga avfallssorterna är förutom kommunalt avfall aska och slagg från kraftverk samt järn- och stålindustri, avfall från avfallshanteringsanläggningar, avfall från skogsindustrin samt byggavfall, exklusive jordmaterial, jordmaterial som grävts från förorenade områden, stenmaterial och muddringsmassa.Skatten gäller inte för avfall som inte har något tekniskt användnings- eller behandlingsalternativ till avstjälpningsplatsplacering, eller som saknar miljömässigt hållbara alternativ för utnyttjande eller processering, såsom mineralavfall, avfall från icke organiska kemiska processer eller jordmaterial.

Nivån för avfallsskatten höjs så att skatten är 40 euro per ton för avfall som förs till en avstjälpningsplats under 2011 och 2012. Från och med ingången av 2013 är skatten 50 euro per ton avfall.

Definitionerna av tobaksprodukter och strukturen för minimiskatterna ska motsvara Europeiska unionens bestämmelser

Definitionerna för cigarretter, cigarrer och cigariller samt pip- och cigarrettobak har justerats så att de motsvarar Europeiska unionens förändrade bestämmelser. Minimiskatten på cigarretter och finskuren tobak som ska rullas till cigarretter ska inte längre fastställas som en andel av tobaksaccisen på produkter inom den mest efterfrågade prisklassen, utan som en skatt per enhet. I lagen föreskrivs dessutom om accisskyldigas plikt att lämna uppgifter till tullmyndigheten till grund för fastställande av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset samt sådana statistiska uppgifter som ska sändas till Europeiska kommissionen. Tullstyrelsen fastställer årligen det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för cigarretter och finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter.

Lotteriskatten

Lotteriskattegraden för andra lotterier än totospel som ordnats med ensamrätt höjs från 9,5 procent till 10 procent. Lotteriskatten på totospel höjs från 8,25 procent till 9,5 procent.

Bekämpning av grå ekonomi

En enhet för utredning av grå ekonomi ska inrättas vid Skatteförvaltningen. Enheten har till uppgift att främja bekämpning av den grå ekonomin genom att producera och sprida information.

Det blir i fortsättningen möjligt att göra s.k. jämförande inspektioner även vid kreditinstitut. Avsikten är att effektivisera skattetillsynen i syfte att bekämpa grå ekonomi. Ändringen effektiviserar speciellt skattetillsyn i samband med internationell placeringsverksamhet.

Insättningsgarantin höjs till 100 000 euro

Maximigränsen för insättningsgarantin höjs från början av 2011 till 100 000 euro från nuvarande 50 000 euro. Ändringen beror på ett EU-direktiv genom vilket man inför samma maximigräns för insättningsgarantin i alla medlemsländer. I lagen bevaras dock ett undantag, enligt vilket medel som erhållits från försäljning av en bostad som varit i eget bruk, och som ska användas till att skaffa en ny bostad, omfattas av insättningsgarantin till fulla beloppet. Dessutom förkortas den tid under vilken insättningsgarantifonden ska betala ersättning åt en insättare ifall banken konstaterats vara insolvent. Tidsfristen förkortas i enlighet med direktivet från nuvarande tre månader till 20 arbetsdagar.

Statens affärsverk producerar tjänster endast åt statsförvaltningen

I framtiden kan statliga affärsverk endast verka som anknutna enheter (i s.k. in house-ställning) och således producera tjänster enbart åt statsförvaltningen. Dessutom kan de producera service åt sådana samfund vilkas verksamhet i huvudsak finansieras med anslag som tagits in i statsbudgeten.

Statliga affärsverk kan inte längre vara verksamma på marknaden i ett öppet konkurrensläge. Affärsverkens verksamhet ska dock basera sig på företagsekonomiska principer så att priset på och kvaliteten hos deras service ska kunna jämföras med priset på och kvaliteten hos tjänster som produceras av företag som verkar på marknadsvillkor i ett öppet konkurrensläge. Varken statliga ämbetsverk eller inrättningar, eller andra eventuella kunder hos affärsverken är förpliktade att skaffa de tjänster de behöver hos affärsverken.

Från och med början av 2011 kommer endast Senatfastigheter att vara ett sådant statligt affärsverk som avses i den nya lagen. Den upphävda lagen om statliga affärsverk ska tillämpas på Forsstyrelsen tills något annat bestäms. Den upphävda lagen ska tillämpas på Lotsverket ända tills utgången av 2013.

Flexibilitet till flyttanmälningar

De regionala begränsningarna till magistraternas behörighet när anteckningar om hemkommun görs slopas. Registeranteckning i befolkningsdatasystemet om flyttningsanmälan och anmälan om flyttning till utlandet får göras av vilken magistrat som helst oberoende var personen som gjort anmälan är bosatt eller har varit bosatt. Ändringen av bestämmelserna i lagen om hemkommun utvidgar möjligheterna att fördela och utjämna arbetsmängden mellan magistraterna. Noggrannare bestämmelser om fördelningen av uppgifterna ska ges genom finansministeriets förordning.

Handläggningen av pensionsärenden från Statskontoret till Keva

Handläggningen av pensionsärenden som gäller Statskontorets privatkunder samt de ca 145 årsverken som hänför sig till verkställandet av statens pensionsskydd flyttas i början av året till Kommunernas pensionsförsäkring, vars namn ändras till Keva.

De ca 145 personer som arbetar med verkställandet av statens pensionsskydd vid Statskontoret ska övergå i Kommunernas pensionsförsäkrings tjänst från och med den 1 januari 2011. Målet med reformen är att åstadkomma kostnadsbesparingar inom utvecklandet och underhållet av datasystem som förutsätts av pensionssystemet.

336 kommuner vid ingången av 2011

Vid årsskiftet verkställs 6 kommunsammanslagningar, varefter det finns 336 kommuner i Finland. Karttula kommun ansluts till Kuopio stad, Kuhmalahti kommun ansluts till Kangasala kommun, Kylmäkoski kommun ansluts till Akaa stad, Artsjö kommun ansluts till Orimattila stad och Varpaisjärvi kommun ansluts till Lappträsk kommun. Kommunerna Oravais och Vörå-Maxmo slås ihop och en ny kommun Oravais grundas.

Dessutom verkställs partiella sammanslagningar mellan kommunerna Villmanstrand och Imatra, Masko och Nådendal, Vihanti och Siikajoki, Virdois och Etseri, Asikkala och Mäntyharju samt Pälkäne och Kuhmalax (Kangasala då beslutet träder i kraft).

Statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs till 34,11 procent

Riksdagen har antagit lagen om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice. Ändringarna betyder att statsandelen för kommunal basservice höjs till 34,11 procent med stöd av statsandelsuppgifternas omfattning och ändringen av deras art. Finansieringen av utvecklingskostnaderna för statens och kommunernas gemensamma informationssystem fortsätts under 2011-2014 så att statsandelen för kommunal basservice minskas årligen med 1,8 euro per invånare. Dessutom ska det kommunalskattebortfall som beror på ändringarna i skattegrunderna kompenseras genom att statsandelen för kommunal basservice höjs med 24,23 euro per invånare. Ändringarna ska tillämpas för första gången då man beslutar om statsandelen för kommunal basservice för 2011.

Utvärderingsförfarandet i fråga om sådana kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning görs dessutom permanent genom lagändringen. Lagändringen preciserar regionförvaltningsverkens rätt att beordra en kommun eller en mottagare av hemkommunersättning att genom vite fullfölja sina lagstadgade förpliktelser.

Lagändringen träder i kraft vid ingången av 2011 och den nya lagen ska tillämpas för första gången då man beslutar om statsandelen för kommunal basservice för 2011.

Fastställandet av fjärrortstillägget preciseras

Definieringen av den beräkningsgrund som har samband med fjärrortstillägget i statsandelen för kommunal basservice preciseras från och med ingången av 2011. Begreppet kommuncentrum slopas och det ersätts med begreppet kommunens kalkylmässiga befolkningstyngdpunkt. Kommunens kalkylmässiga befolkningstyngdpunkt beräknas med hjälp av rutor motsvarande en kvadratkilometer så att man som tyngdvariabel använder befolkningsantalet inom var sin ruta och som platsvariabel koordinaterna för rutans mittpunkt. Ändringen av förordningen gör att beräkningspunkten motsvarar det beräkningssätt som är i bruk. De grundpriser som utgör grunden för beräkningen av statsandelarna 2011 kommer också att bestämmas genom förordning.

Statsandelen för kommunal basservice

Finansministeriets kommunavdelning fattar besluten om statsandelen för kommunal basservice, den skatteinkomstbaserade utjämningen av statsandelen samt om grunddelarna i hemkommunersättningen före slutet av december 2010. Beräkningsgrunderna för statsandelen för kommunal basservice utgörs av de kalkylmässiga kostnaderna för social- och hälsovården, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt de kalkylmässiga grunderna för grundläggande utbildning inom konst och det allmänna kulturväsendet. Statsandelen för kommunal basservice inkluderar dessutom en allmän del, en tilläggsdel för särskilt gles bebyggelse, för skärgårdskaraktär och för samernas hembygdsområde, avdrag och tillägg som görs till statsandelen samt utjämningen av statsandelssystemsförändringen år 2010.

Betalningen av statsandelen för kommunal basservice, hemkommunersättningen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt av statsandelar som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet sköts koncentrerat av servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning före den 11 varje månad. År 2011 beviljas 320 kommuner och 102 andra tillhandahållare av grundläggande utbildning statsandel för kommunal basservice samt hemkommunersättning.

Utredningsförfarande för stadsregioner

Lagen om ett utredningsförfarande i syfte att främja samarbete inom vissa stadsregioner träder i kraft vid ingången av 2011. Lagen skapar ett ramverk för ett förfarande där en av finansministeriet tillsatt utredare, dvs. en stadsregionutredare tillsammans med kommunerna inom regionen utreder behoven att utveckla markanvändningen, boendet, trafiken och serviceanvändningen. Målet med förfarandet är att stöda och förstärka samarbetet mellan kommunerna inom stadsregionen samt att trygga stadsregionens livskraft och konkurrenskraft.

Målet med förfarandet är att skapa sådana gemensamma långsiktiga samarbetsformer för regionerna och kommunerna inom regionen som tryggar regionens livskraft, konkurrenskraft och handlingsförmåga även med tanke på kommuninvånarnas vardag. Förfarandet ska tillämpas inom sådana stadsregioner där det finns ett behov av och där det på basis av ett hearingförfarande förmodligen kan uppnås resultat som stöder samarbete som främjar regionens samhällsstruktur och en balanserad utveckling av tjänsterna.

Reseersättningar 2011

Statliga tjänstemäns och arbetstagares dagpenningar, måltidsersättningar, kilometerersättningar samt maximibeloppen för logi- och hotellersättningarna för 2011 har överenskommits genom ett preciserande tjänste- och arbetskollektivavtal som undertecknats den 29 november 2010. Maximibeloppen för reseersättningarna för inrikes- och utlandsresor finns i Statens resereglemente 2011: www.vm.fi/julkaisut, Valtio työnantajana.

Statens resereglemente 2011 (ges ut på svenska inom kort):