Finlands nettoavgift till EU återgick till den normala nivån
Enligt statistik från EU-kommissionen var Finlands nettoavgift till EU 580 miljoner euro i fjol. Nettobetalningen steg avsevärt jämfört med 2017 då den låg på 275 miljoner euro. Nivån återgick emellertid till det som varit medeltalet under en längre tid efter ett par år med lägre avgift.
Nettoavgiften är skillnaden mellan de bidrag Finland får från EU och de avgifter Finland betalar till EU. Beloppet beaktar inte alla fördelar med EU-medlemskapet.
”Finland är ett rikt EU-land och en självklar nettobetalare. Enligt färska undersökningar gagnar emellertid EU-medlemskapet Finland på flera olika sätt: Det har bidragit till den ekonomiska tillväxten genom tusentals nya arbetstillfällen. Handeln har ökat tack vare den utvidgade inre marknaden, vilket möjliggjort specialisering, skapat konkurrens och förbättrat produktiviteten”, säger budgetrådet Panu Kukkonen med hänvisning bland annat till en utvärderingsrapport av Akava Works.
Nettoavgiften 105 euro per invånare
Finlands nettoavgift till EU var 105 euro per invånare 2018, medan motsvarande belopp 2017 var 50 euro. Nettoavgiften var 0,25 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,12 procent år 2017).
Att nettoavgiften varierat från år till år beror bland annat på att den förra budgetramens (2007–2013) program avslutats och att inledandet av program inom den nuvarande budgetramen (2014–2020) fördröjts, vilket avspeglas i siffrorna. Nettoavgifterna påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa kan variera betydligt från år till år.
”Ur EU-budgetens synvinkel är 2018 ett så kallat normalt år. Budgetnivån följer prognoserna, vilket visar att genomförandet av ramperiodens program nu har inletts på allvar. Finlands nettobetalningar har ökat märkbart från en exceptionellt låg nivå de senaste två åren till sin genomsnittliga nivå på lång sikt”, säger Kukkonen.
Finland en liten nettobetalare
De olika medlemsstaternas ställning som nettobetalare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland är rikare än EU-länderna i genomsnitt och har hört till EU-budgetens nettobetalare sedan 2001.
I fjol var Finland dock en av de minsta nettobetalarna. Bara Irland och Belgien var mindre nettobetalare än Finland i förhållande till sin bruttonationalinkomst. Irland var ännu för några år sedan en klar nettomottagare, men tack vare sin kraftiga ekonomiska tillväxt har landet etablerat sig som nettobetalare under de senaste två åren.
Kommissionens statistik omfattar inte EU:s administrativa utgifter. Med dessa inberäknade skulle Belgien vara nettomottagare på grund av alla EU-institutioner som finns i landet.
Finland är en klart mindre bidragsgivare än till exempel Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike, trots att dessa länders får betydande avdrag. Även Frankrike och Italien är större nettobetalare än Finland i förhållande till bruttonationalinkomsten. I förhållande till befolkningsmängden blir Frankrike och Italien mindre nettobetalare än Finland.
I fjol var Finlands proportionella andel av hela EU-budgeten 1,65 procent (jämfört med 1,68 procent 2017). Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,13 procent (1,34 procent året innan).
Bidragen till Finland minskade något
Finlands bidrag från EU minskade med 23 miljoner euro till 1 478 miljoner euro jämfört med 2017.
Finlands strukturpolitiska stöd sjönk med 46 miljoner euro. Stöden för landsbygdsutveckling ökade däremot med 33 miljoner euro. Bidragen genom programmet Horisont 2020 ökade också med 18 miljoner euro. Programmet stöder europeisk forskning och europeiska innovationer.
Intäkterna med anknytning till säkerhet och medborgarskap, till exempel invandring, ökade med 6 miljoner euro.
Finlands betalningar till EU steg
Finland betalade i fjol sammanlagt 2 018 miljoner euro till EU. Finlands bidrag till EU ökade med 424 miljoner euro jämfört med 2017. Bidraget på grundval av mervärdesskatt var 302 miljoner euro medan avgiften på basis av bruttonationalinkomst var 1 590 miljoner euro. Dessutom var Finlands andel av finansieringen av Storbritanniens sänkta avgifter 127 miljoner euro.
Finland tog i fjol ut tullar och sockeravgifter till ett belopp av 173 miljoner euro för EU:s räkning. Dessa redovisas direkt till EU. Av denna summa bokfördes 35 miljoner euro som uppbördsprovision i statsbudgeten.
Danmark den största nettobetalaren – Ungern den största nettomottagaren
De största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) var i fjol Danmark (0,39 procent), Tyskland (0,39 procent) och Österrike (0,35 procent). I förhållande till invånarantalet var ordningen i övrigt densamma, men Danmark var ensamt i topp med en nettoavgift på 207 euro per invånare. Detta är nästan dubbelt så mycket som Finland betalade per invånare (105 euro/invånare) (figur 2).
De största nettomottagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var i fjol Ungern (4,11 procent), Litauen (3,96 procent) och Lettland (3,31 procent). Beräknat per invånare förändras ordningen något: Litauen (609 euro per invånare), Ungern (533 euro) och Lettland (503 euro).
Tabell och figurer om EU-nettobidragen 2018
EU:s intäkter och utgifter 2000–2018 (kommissionens webbplats, på engelska)
Utvärderingsrapport om EU-medlemskapets betydelse för Finlands makroekonomi (Akava Works, på finska)
Ytterligare information:
Panu Kukkonen, budgetråd, tfn 02955 30134, panu.kukkonen(at)vm.fi
Jussi-Pekka Rantanen, specialsakkunnig, tfn 02955 30316, jussi-pekka.rantanen(at)vm.fi