Nödvändigt att satsa i utvärderingen av lagstiftningsprojekt
Konsekvensutvärderingens betydelse bör betonas i samband med ministeriernas lagstiftningsprojekt i syfte att förbättra bedömningen av de ekonomiska verkningarna av lagstiftningsprojekt. Det konstateras i rapporten Bedömningen av ekonomiska konsekvenser ur kommunalekonomins perspektiv som gavs ut den 16 mars 2015 av en sektion som tillsatts av delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning. Rapporten publicerades i finansministeriets publikationsserie (VM 9/2015).
Ansvarsministeriernas egen utvärderingskompetens borde förstärkas förutom genom utbildning även genom rekryteringar. Detta skulle möjliggöra effektivare arbetsfördelning inom författningsberedningen och ett oavbrutet samarbete mellan den juridiska kompetensen och utvärderingen. Dessutom borde man vid planeringen och genomföringen av utvärderingarna utnyttja forskningsinrättningars, universitetens och ministeriernas bästa kompetens i större omfattning än i dagsläget. Detta förutsätter långsiktigt och systematiskt ledande av lagstiftningsarbetet på övergripande nivå inom statsrådet.
Enligt rapporten borde bedömningen av de kommunalekonomiska konsekvenserna utvecklas både för förhands- och för efterhandsutvärderingens del. För det första borde man reservera tillräckligt med tid och resurser för konsekvensutvärderingen. De preliminära konsekvensutvärderingarna borde också basera sig på systematiskare beräkningsgrunder än i dagsläget. Planen för utvärderingen av ett lagstiftningsprojekts ekonomiska konsekvenser borde också utarbetas i ett tidigare skede. Konsekvensbedömningarna kunde, beroende på fallet, baseras på försök som inletts redan några år tidigare, samt på deras konsekvensbedömningar. Dessutom borde en utomstående part delta i en årlig bedömning av de viktigaste lagstiftningsprojekten
Beräkningsmodell åt lagberedarna
Utvärderingssektionen har inlett beredningen av en beräkningsmodell som avsetts för författningsberedare. Modellen bearbetas i samarbete av Finlands kommunförbund och de centrala ministerierna. Kalkyleringsmodellen underlättar utförandet av preliminära bedömningar och förbättrar kongruensen hos olika parters bedömningar för bakgrundsuppgifternas och -antagandenas del.
VATT:s forskningsdirektör Antti Moisio har varit ordförande sektionen, och representanter från finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Finlands kommunförbund, Institutet för hälsa och välfärd, Tammerfors universitet samt Statistikcentralen har deltagit i sektionens arbete.
Rapporten Bedömningen av ekonomiska konsekvenser ur kommunalekonomins perspektiv (Finansministeriets publikationer 9/2015)
Ytterligare information:
Antti Moisio, forskningsdirektör, VATT, tfn 040 304 5547
Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 02955 30388
Jenni Kellokumpu, specialsakkunnig, finansministeriet, tfn 02955 30503