Economin återhämtar sig långsamt – skuldkvoten stabiliseras tillfälligtvis

Finlands ekonomi återhämtar sig långsamt från recessionen emedan hushållen fortfarande är försiktiga på grund av det svaga sysselsättningsläget och osäkerheten. Den offentliga skuldkvoten kommer enligt finansministeriets prognos av den 22 september att stabiliseras tillfälligtvis men inte på ett varaktigt sätt i slutet av valperioden.

Finlands ekonomi har återhämtat sig långsamt men tecken på en snabbare tillväxt kan skönjas. Inflationen har klart avtagit och räntorna har sjunkit, vilket har förbättrat hushållens köpkraft. Den ekonomiska osäkerheten har dock tills vidare inneburit att extra inkomster kanaliserats till sparande i stället för konsumtion. Investeringarna förutspås öka snabbare, eftersom projekt som hänför sig till energiomställningen och försvaret ökar dem avsevärt under prognosperioden 2025–2027. 

I år ökar bruttonationalprodukten (BNP) med 1,0 procent, nästa år med 1,4 procent och år 2027 med 1,7 procent 

”Finlands ekonomi återhämtar sig från en utdragen recession men den offentliga ekonomins djupa nedgång åtgärdas långsamt. Ett samförstånd om målen för den offentliga ekonomin och en minskning av den offentliga skulden till en hållbar nivå skulle vara en gemensam nationell prestation som de kommande generationerna skulle tacka oss för”, säger överdirektören, avdelningschef Mikko Spolander.  

Osäkerheten och tullarna bromsar upp den globala ekonomins återhämtning 

Osäkerheten inom världsekonomin har minskat i någon mån i och med de preliminära tullavtalen. Uppgifterna om världsekonomin har också varit något positivare än förväntat i början av året. Osäkerheten är trots allt fortfarande betydande. Ökningen av realinkomsterna och investeringarna bromsas upp av osäkerheten och av att de amerikanska tullarna är klart högre än tidigare. 

I Finland försvagas exporttillväxten avsevärt av Förenta staternas handelspolitik och av att euron stärkts, men den stöds å andra sidan av att euroområdet återhämtar sig. Importen ökar snabbare än exporten eftersom ökningen av efterfrågan i Finland baserar sig på investeringar som kräver betydande importinsatser. 

Hushållens konsumtion följer ökningen av köpkraften 

Inflationen har avtagit klart och prisstegringen förblir måttlig. Inflationen har avtagit framför allt på grund av att priserna på energi och ägarboende har sjunkit. Enligt konsumentprisindexet skulle prisstegringen redan så gott som ha stannat av. Detta beror dock på att räntorna på bostadskrediter sjunkit. Den underliggande inflationen ligger på över två procent och överskrider första gången på länge genomsnittet i euroområdet.

Realinkomsterna har börjat öka i och med att inflationen avtar och lönerna höjs. Ökningen av hushållens genomsnittliga realinkomster dämpas dock i år av det svaga sysselsättningsläget, nedskärningarna i de sociala förmånerna och skattehöjningarna. Nästa år ökar de disponibla realinkomsterna snabbare i och med att sysselsättningsläget förbättras och beskattningen av förvärvsinkomster lättas. Trots den ökade köpkraften har konsumtionen inte ökat. Det svaga sysselsättningsläget, osäkerheten och det anspråkslösa förtroendet för ekonomin har gjort att hushållen sparar i stället för att konsumera. 

Många investeringar under de närmaste åren 

Investeringarna ökar klart i år efter två år av nedgång. Inom byggandet är situationen emellertid fortfarande svag. Bostadsbyggandet återhämtar sig synnerligen långsamt eftersom bostadsmarknaden tills vidare inte återhämtat sig till den normala nivån trots att antalet köp har ökat. Bostadsbyggandet ligger för närvarande klart under det långsiktiga behovet. När byggandet börjar återhämta sig under de kommande åren skapar det ekonomisk tillväxt. 

Investeringar som har ett samband med energiomställningen och ibruktagandet av ny teknik ökar däremot hastigt. Investeringarna ökar också på grund av försvarsupphandlingarna vilka i år ökar tydligt i och med och med jaktplanen, och deras nivå förblir hög också under de kommande åren. 

Sysselsättningen börjar öka 

Sysselsättningen har inte förbättrats under början av året. Sysselsättningsläget förväntas dock förbättras från och med nästa år i och med den ökade produktionen. På årsnivå finns det lite färre sysselsatta i år jämfört med i fjol men klart fler arbetslösa, omkring 9,4 procent av arbetskraften. Antalet sysselsatta kommer att öka nästa år och arbetslösheten sjunker till 9,0 procent. Sysselsättningsökningen fortsätter även 2027 och sysselsättningsgraden (20–64-åringar) stiger till 77,3 procent. 

Arbetskraften har ökat avsevärt under de senaste åren trots det svaga sysselsättningsläget, och i början av året har arbetskraften börjat öka klart igen. Det finns gott om utrymme för ökad sysselsättning på arbetsmarknaden. Arbetskraften ökar både på grund av regeringens sysselsättningsåtgärder och på grund av invandringen. Den svaga efterfrågan har emellertid tills vidare lett till att ökningen av arbetskraften framför allt realiserats som en ökning av arbetslösheten.   

Den offentliga skuldkvoten stabiliseras tillfälligt men inte på ett varaktigt sätt 

Skatteinkomsterna ökar långsamt i år på grund av den svaga ekonomiska utvecklingen början av året. Ökningen av utgifterna planar ut tack vare den avtagande inflationen och anpassningsåtgärderna, även om ränteutgifterna och försvarsutgifterna fortsätter att öka kraftigt. Underskottet i den offentliga sektorns finanser kommer att vara 4,3 procent i förhållande till BNP i år. 

Den svaga ekonomiska konjunkturen drabbar statsförvaltningen allra mest. Dess underskott kommer att vara 4,2 procent i förhållande till BNP. Staten bär också den belastning som följer av de ökade försvarsutgifterna och utgifterna för skuldhanteringen. Dessa tilläggsutgifter har fördjupat statsförvaltningens redan stora underskott och på så sätt ökat skuldsättningen. 

Nästa år kommer den tilltagande ekonomiska tillväxten och anpassningsåtgärderna att stärka den offentliga sektorns finanser och underskottet kommer att vara 3,6 procent i förhållande till BNP. Underskottet kommer att ligga på 3,1 procent i förhållande till BNP 2029. 

De offentliga finanserna lider av en djup strukturell obalans och hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna är cirka 2 procent i förhållande till BNP, dvs. cirka 7 miljarder euro på 2029 års nivå. År 2029 uppvisar statsförvaltningen och lokalförvaltningen fortfarande ett underskott på sammanlagt över 14 miljarder euro, vilket skapar ett stort behov av ny upplåning. 

Enligt prognosen kommer den förhållandevis rejäla ekonomiska tillväxten fortfarande inte att stabilisera skulden på längre sikt, för att inte tala om att minska skulden i förhållande till BNP. Enligt prognosen stabiliseras skuldkvoten tillfälligt år 2027 och börjar därefter omedelbart öka igen. Skuldsättningen kan inte kontrolleras om statsförvaltningens och lokalförvaltningens finansiering inte fås i balans. 

Mer information: 
Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi 
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomin) 
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)