Remissbehandling
Ändringar i beskattningen av biogas och elektrobränsle

Beskattningen av hållbar biogas som används vid uppvärmning och i arbetsmaskiner ändras. Syftet är att förbättra förutsägbarheten och rättssäkerheten i verksamhetsmiljön. Dessutom ska energibeskattningen av elektrobränsle samordnas med den distributionsskyldighet som uppkommer vid ingången av 2023.

Skattestödet för hållbar uppvärmningsbiogas som används vid uppvärmning och i arbetsmaskiner ska sänkas så att det i stället för full skattefrihet tas ut en låg punktskatt. Beloppet av energiinnehållsskatten för så kallad hållbar uppvärmningsbiogas föreslås med avvikelse från den allmänna skattenivån på 10,33 euro per megawattimme för andra gasformiga drivmedel och uppvärmningsbränslen vara 1,20 euro per megawattimme i enlighet med minimiskattenivån enligt energiskattedirektivet. Skattestödet minskar alltså från nuvarande 10,33 euro till 9,13 euro per megawattimme. Största delen av den hållbara uppvärmningsbiogasen omfattas dessutom inte av koldioxidskatten.

Småskalig produktion av hållbar biogas ska förbli skattefri

Förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung börjar omfattas av distributionsskyldigheten från och med ingången av 2023. I praktiken är det fråga om väte som producerats av vatten med hjälp av elenergi och bränslen som framställts av koldioxid, dvs. elektrobränslen. Vid beskattningen förtydligas vilken skattenivå som tillämpas på elektrobränslen. Väte ska fortsättningsvis vara skattefritt.

Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft vid ingången av 2023.

Bakgrunden till ändringarna i fråga om biogasen är målet om en förutsägbar skatte- och stödmodell som är godtagbar ur EU:s synvinkel

Biogas blev ett punktskattepliktigt bränsle vid ingången av 2022. I enlighet med de riktlinjer som drogs upp i samband med budgetförhandlingarna hösten 2021 fastställdes punktskatten på biogas som används i trafiken, och hållbar uppvärmningsbiogas blev skattefri.

Skattefriheten för hållbar uppvärmningsbiogas är ett statligt stöd som ska anmälas till EU-kommissionen. Vid beredningen av den ansökan om tillstånd som inleddes i slutet av 2021 har det uppstått osäkerhetsfaktorer och baserat på dem verkar det i nuläget osannolikt att tillstånd till statligt stöd skulle beviljas. Detta beror på att biogasens konkurrenskraft har ökat i och med att priset på naturgas har stigit. Med de nuvarande produktionskostnaderna för biogas och priserna på naturgas är det svårt att motivera varför statligt stöd behövs.

Även om tillstånd beviljades skulle det medföra en oförutsägbar verksamhetsmiljö för aktörerna samt nya administrativa förpliktelser och kostnader. Sådana skulle uppkomma bland annat i och med de obligatoriska miljöskyddsavtalen i enlighet med de bestämmelser om statligt stöd som trädde i kraft vid ingången av 2022. Producenterna av hållbar uppvärmningsbiogas ska ingå ett miljöskyddsavtal med staten, och sanktioner för försummelser ska riktas mot aktörerna. Dessutom skulle ett tillstånd för statligt stöd gälla endast en viss tid, dvs. högst sex år. Då ska stödet följas upp och vid behov ändras för att överkompensation ska kunna förhindras.

Ett alternativ som är mer förutsägbart än förfarandet med statligt stöd, och godtagbart ur EU:s synvinkel, är en låg skatt på hållbar biogas i stället för skattefrihet. Det nuvarande skattestödet minskar alltså något, men användningen och produktionen av hållbar uppvärmningsbiogas kan fortfarande främjas med beaktande av rättssäkerheten och förutsägbarheten i verksamhetsmiljön. Förslaget ökar statens skatteinkomster med endast cirka en miljon euro per år och inverkar inte nämnvärt på priset på hållbar uppvärmningsbiogas. I nuläget kvarstår biogasen som ett konkurrenskraftigt alternativ till naturgas.

Finansministeriet ber om utlåtande om utkastet till regeringens proposition

Finansministeriet ber om utlåtanden om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagstiftningen om energiskatt. Remissbehandlingen pågår till den 8 augusti på Utlåtande.fi.

Mer information:
Jussi Kiviluoto, skattesakkunnig, tfn 0295 530 331, jussi.kiviluoto(at)gov.fi (anträffbar t.o.m. 2.7)
Ella Luikku, skattesakkunnig, tfn 0295 530 091, ella.luikku(at)gov.fi (anträffbar t.o.m. 5.7)
Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30372, leo.parkkonen(at)gov.fi (anträffbar t.o.m. 5.7)