Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii suomâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij lääʹddǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea eŋgelasgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii eŋgâlâskielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij eŋgglõsǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Dát siidu lea ruoŧagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruotâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõccǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Vállje giela:

Taat sijđo lii tavesämikielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij tâʹvvsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on inarinsaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Inari Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på enaresamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea anárašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Valjii kielâ:

Tät seidd lij aanarsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта инари-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sami inari. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Inari Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on koltansaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Skolt Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på skoltsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea nuortalašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii nuorttâlâškielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта скольт-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sámi skolt. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Skolt Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruošâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõššǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ranskakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij fraansk-ǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea duiskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii saksakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij saksslaǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Begäran om utlåtande
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomi svenskaLäs artikeln på svenska EnglishRead article in English

Ministeri Tuppuraisen Suurlähettiläspäivien puhe 23.8.2021

valtioneuvoston viestintäosasto
Julkaisuajankohta 23.8.2021 16.01
Tyyppi:Puhe
Kuva: Laura Kotila

Eurooppa- ja omistajaohjausministeri Tytti Tuppuraisen puhe Suurlähettiläspäivänä 23.8.2021

Hyvät suurlähettiläspäivien osanottajat!

Julkisuudessa Suomen Eurooppa-politiikkaa on liiallisesti hallinnut keskustelu elpymisvälineen kustannuksista ja Suomen niin kutsutusta nettomaksuasemasta. Tähän keskusteluun olemme hallituksen puolesta joutuneet osallistumaan. Hallituksessa ollaan tietysti tarkkoja suomalaisten veronmaksajien rahoista, mutta EU-keskustelun tämä ynnääminen on omiaan viemään harhaan. Se jättää joillekin väärän käsityksen pääministeri Marinin ja hallituksen eurooppapolitiikan kunnianhimosta.

Hallituksen näkemys on seuraava: Suomen tavoitteena on vahva ja yhtenäinen EU, joka kykenee ratkaisemaan globaaleja ongelmia. Haluamme kestävää kehitystä ja vahvistaa unionin kriisinkestävyyttä, resilienssiä.

Suomi on EU:ssa vaikuttaakseen Euroopan poliittiseen päätöksentekoon. Suomi on mukana vaikuttaakseen siihen, mihin suuntaan maailma kehittyy. EU:n jäsenenä ja EU:n kautta vaikutetaan siihen, että globaalin politiikan suuri kehitys kulkee oikeaan suuntaan. Tuomme esille omia näkemyksiämme ja teemme yhteistyötä kaikkien jäsenmaiden kanssa; emme määrittele itseämme mihinkään blokkiin vaan vaalimme eheyttä ja toimimme pysyvien jakolinjojen estämiseksi. EU-selonteko kuvaa linjan kauttaaltaan.

Hyvät suurlähettiläät,

Strategisissa arvioinneissa vallitsee laaja yksimielisyys siitä, että maailman tulevan kehityksen kannalta ratkaisevaa on taloudellisesti vahvistuvan ja vaikutusvaltaansa kasvattavan Kiinan aseman vakiintuminen. Johtaako Kiinan vahvistuminen kärjistyvään vastakkainasetteluun vai hyvinvointia kasvattavaan yhteistyöhön? Onko Kiina kumppani ilmastopolitiikassa?

Euroopan kannalta olisi kohtalokasta maailman jakautuminen jyrkästi kahteen taloudelliseen ja poliittiseen leiriin Yhdysvaltain ja Kiinan välillä. Eurooppa putoaisi näiden välille repeävään railoon.

Kuluneen vuoden aikana on tapahtunut kaksi merkittävää muutosta: Yhdysvaltain vallanvaihdos ja Iso-Britannian EU-ero. Sanomani on seuraava: EU:n ja Iso-Britannian on kohdattava Kiina yhdessä. EU:n, Suomen ja Iso-Britannian kohdalla sekä intressit että arvot ovat yhteisiä. Meidän kannaltamme olennaisen tärkeää transatlanttista suhdetta voidaan edistää yhdessä Iso-Britannian kanssa. Erityisen olennaista on vaikuttaa transatlanttisen yhteisön Kiina-strategiaan. Yhdessä Iso-Britannian kanssa EU:n on vaikutettava siihen, kuinka koko transatlanttinen yhteisö kohtaa Kiinan.

Arvoisat kuulijat, arvioin edellytyksiä asialle lähemmin kolmesta eri näkökulmasta.

Ensinnäkin, EU:n on oltava vahva ja yhtenäinen ollakseen globaali vaikuttaja. Unionin yhtenäisyys perustuu yhteisille arvoille, ja sen vahvuus perustuu oikein ymmärretylle strategiselle autonomialle ja yhteistyölle läheisten kumppaniemme kanssa.

EU:n arvoista ensimmäinen on oikeusvaltioperiaate. Oikeusvaltioperiaatteen edistäminen kirjattiin Suomen hallitusohjelmaan, se nostettiin EU:n puheenjohtajakauden painopisteeksi ja se kannattelee EU-selontekoa. Korostamme sitä, että demokratialle, ihmis- ja perusoikeuksille ja laillisuusperiaatteelle rakentuva yhteiskunta- ja markkinatalousmalli on eurooppalaisten valtioiden ja elämänmuodon perusta.

Oikeusvaltiossa on kysymys sisämarkkinoiden häiriöttömästä toiminnasta, kansalaisten yhdenvertaisuuden ja tasa-arvon turvaamisesta sekä koko EU:n koossa pitävästä voimasta ja keskinäisestä luottamuksesta. Vaalimalla arvojamme luomme myös muurin ideologiselle, autoritaariselle vyörytykselle, jonka tavoitteena on murentaa EU:n toimintakyky.

Suomi on tuonut aktiivisesti oikeusvaltiopuutteita esille ja vaatinut asianomaisia hallituksia vastuuseen toiminnastaan. Olemme toimineet siten, että saisimme syntymään yhteisen ymmärryksen siitä miksi oikeusvaltiokehitystä ja perusoikeuksia on syytä tukea.

Aito huoli jäsenvaltioiden kehityksestä ja huolen esittäminen suoraselkäisesti on lähtökohtamme. Yhtä tärkeää on tehdä selväksi, että Suomi välttää kannanottoja, joissa joitakin jäsenmaita osoitetaan ulko-ovelle. Uskomme jäsenyyden lujittavan Euroopan rauhaa, demokratiaa ja oikeusvaltioperiaatetta.

Huolestuneiden ja kriittisten puheenvuorojen ohella on myös paikallaan tunnistaa edistymistä ja havaita yhteisiä tavoitteita. Puolan poliittisen johdon ilmoitus oikeuslaitoksen reformista on ainakin ensinäkemältä askel oikeaan suuntaan - vaikka se ei vielä annakaan aihetta katsoa tilanteen korjaantuneen. Samalla Valko-Venäjän kärjistynyt tilanne on alleviivannut sitä, että EU-mailla on hyvin vahvoja yhteisiä etuja ja yhteisiä arvojakin. Rakentava vuoropuhelu Puolan kanssa on ajankohtaista ja tärkeää: maa on taloudellisesti yksi meidän merkittävimpiä kumppaneitamme ja sen painoarvo Itämeren alueen turvallisuuden takaamisessa on huomattava.

Vain omaan arvopohjaansa luottava unioni voi olla vahva ja uskottava globaali toimija.

Hyvät kuulijat,

toiseksi, EU:n on hyödynnettävä taloudellista voimaansa ja omiin vahvuuksiinsa perustuvaa kilpailukykyään. Euroopan strateginen autonomia, EU:n talouden vahvuus perustuu sääntöpohjaisella ja avoimelle maailmankaupalle. Eurooppalaisessa kauppa- ja kilpailupolitiikassa Suomella on erityisen hyvät perusteet toimia avoimen, globaalin talousjärjestelmän puolesta. Suomi elää tuonnista ja tuonnin maksamiseksi viennillä tarvitsemme avoimia markkinoita.

Tämä ei ole – valitettavasti – itsestään selvää. Keskustelu niin kutsutusta strategisesta autonomiasta voi helposti kääntyä protektionismin puolusteluksi.

Kauppapolitiikassa meidän onkin löydettävä ratkaisuja, joilla vältetään protektionismin nousu ja globaalitalouden kahtiajako Yhdysvaltain ja Kiinan välille. Yhdysvallat on tärkein kumppanimme, mutta edulliset kiinalaiset kulutustavarat ovat Euroopassakin torjuneet köyhyyttä lukuisissa kotitalouksissa. Kiinan markkinat ovat samalla vetäneet investointihyödykkeitä. Suomen kauppavaihto on korostetusti tähän talousmalliin perustuva: tavarakaupassa viemme investointihyödykkeitä ja teollisuuden välituotteita ja tuomme kulutustavaroita.

Strategista autonomiaa arvioitaessa on hyvä palauttaa mieliin korona-ajan lähihistoria. Ilman globaaleja toimitusketjuja meillä olisi ollut mahdotonta saada käyttöömme riittävästi suojavälineitä. Ilman globaalisti toimivia rokotealan yrityksiä tutkimustyö uusien rokotteiden kehittämiseksi olisi mennyt hukkaan. Tarvittiin yrityksiä, joilla oli maailmanlaajuiset alihankinta- ja tuotantoketjut ja joilla oli myös mahdollisuus viedä valmiita rokotteita kaikkialle maailmaan.

Tulevaisuutta ajatellen maailmanmarkkinoiden avoimuus on korvaamatonta. Eurooppalainen lääketeollisuus tarvitsee 450 miljoonan asiakkaan sijasta 8 miljardia asiakasta. Eurooppalainen energiasiirtymä tarvitsee EU-markkinoiden sijaan koko maailman kattavat alihankintaketjut ja avoimet maailmanmarkkinat, jotta uusien teknologioiden kehittäminen kannattaa.

Suomen on vaikutettava EU:n kauppapolitiikkaan globaalia avoimuutta korostaen, ympäristö- ja ihmisoikeustavoitteita edistäen.

EU:n sisällä Suomen pitää panostaa kilpailupolitiikkaan. Euroopassa on viime aikoihin saakka kannettu huolta, ettei meillä ole informaatioteknologiassa tai muillakaan aloilla jättiläiskokoisia yrityksiä, Googlen tai Alibaban kaltaisia toimijoita. Yritysten menestys, kasvu ja globaalien markkinoiden valloitus ovat sinänsä hyviä asioita. Silti meillä ei ole syytä murehtia sitä, etteivät eurooppalaiset yritykset ole nousseet monopolisoimaan markkinoita. Amerikassa on vähemmän kadehdittavaa, kuin päällepäin luulisi.

Ranskasta Yhdysvaltoihin muuttanut ekonomisti Thomas Philippon luonnehti pari vuotta sitten ilmestyneessä kirjassaan uuden kotimaansa luopuneen vapaasta markkinataloudesta monopolikapitalismin hyväksi. Jättiläisyritysten voitot ovat muuttaneet funktionaalista tulonjakoa palkansaajien tappioksi ja kuristaneet kasvua niiden ulkopuolella. Eurooppa on pitänyt paremmin kiinni kilpailuun perustuvasta markkinataloudesta. Kannattaa panna merkille, että Yhdysvaltain nykyhallinto näyttää tässä omaksuvan eurooppalaisia ajatuksia: se ei näe markkinoita monopolisoivien yritysten olevan hyväksi kansantaloudelle, työntekijöille eikä kuluttajillekaan.

Meidän tulee pitää kiinni tiukasta kilpailupolitiikasta. Meidän pitää välttää Yhdysvaltain virheitä. Jos Amerikkakin lähtee kilpailupolitiikkaa korostavaan suuntaan, meidän ei pidä mennä päinvastaiseen suuntaan.

Vain aidosti kilpailukykyinen EU voi olla taloudellinen suurvalta, jolla on globaalia painoarvoa.

Hyvät kuulijat,

kolmas näkökohta. Monenkeskisyyttä korostavalle EU:lle luonnollinen ja läheinen kumppani on Iso-Britannia. Britannian ero EU:sta kesti neljä vuotta, mutta se on tosiasia. On aika siirtyä eron tuskasta yhteistyön arkeen. Tällä hetkellä päällimmäisenä olevat erosopimuksen kiistat on ratkaistava ja tehtyjä sopimuksia on noudatettava.

Voimavaroinamme ovat yhteiset arvot ja yhteiset intressit. Iso-Britannia on ottanut suunnakseen globalisaation, Global Britain -strategian. Britannian pitkän aikavälin edut ovat samat kuin Euroopankin, britit ovat kaupankäynnin kansakunta. Yhteistyön kehittäminen vaatii tietysti tällä hetkellä kaukonäköisyyttä ja kärsivällisyyttä, mutta pitemmällä aikavälillä se on välttämätöntä.

EU:n on vahvistettava kumppanuutta Iso-Britannian kanssa. Meidän on kohdattava Kiina yhdessä ja vaikutettava yhdessä Yhdysvaltoihin transatlanttisen yhteisön tasapainoisen Kiina-politiikan muotoilemiseksi. EU:n ja Iso-Britannian lähestymistapa Kiinaan on samankaltainen. Se antaa edellytykset laatia yhteinen Kiina-politiikka, jossa kauppasuhteiden ohella katsottaisiin pelisääntöjä laajemminkin. Tämä lisäisi EU:n painoarvoa Yhdysvaltain kanssa käytävässä keskustelussa.

Maailman muuttumisesta huolimatta Euroopan ja Iso-Britannian tärkein kumppani on Yhdysvallat. Globaalia turvallisuuspolitiikkaa voi sekä intressien että arvojen kannalta hahmottaa samalla tavoin kuin mitä Yhdysvaltain nykyhallintokin tekee. Turvallisuuspolitiikassa Euroopan sitoutumista transatlanttisten intressien ja arvojen kokonaisuuteen ei pidä kyseenalaistaa. Yhdysvalloille vahva ja yhtenäinen EU on korvaamaton kumppani. Tänä päivänä se tarvitsee unionia liittolaisekseen siinä kuin Eurooppa Amerikkaakin.

Maailman demokratioilla, joihin EU-maat, Iso-Britannia ja Yhdysvallat kuuluvat, on paljon yhteistä. Yhteisten arvojen ja intressien ohella meillä on myös voimavaroja yhteisten tavoitteiden toteuttamiseen. Demokraattisten valtioiden käytössä olevan kovan voiman ohella näiden väestöpohja on suuri, ja niiden kansantaloudet ovat ylivoimaisen suuria. Ne hallitsevat kansainvälisiä pääomamarkkinoita, kauppaa ja liikennettä. Ne ovat tärkeimpiä kehitysyhteistyön toteuttajia.

Demokratioiden haaste on niiden pehmeässä vallankäytössä: demokraattiset arvot ovat yleismaailmallisia arvoja, jotka vetoavat myös autoritaaristen maiden kansalaisiin. Demokratiat menestyvät, mikäli ne itse uskovat näihin arvoihin. Afganistanissa koetusta takaiskusta on enneaikaista tehdä liian pitkälle meneviä johtopäätöksiä. Demokraattiset valtiot eivät saa menettää luottamusta itseensä ja arvoihinsa. Niiden vaikutusvallan heikentyminen ei voi johtua mistään voimavaroihin liittyvästä puutteesta, vaan niiden omien arvojen rapautumisesta. Tämä ei voi olla vääjäämätön kehitys, vaan arvoja on määrätietoisesti puolustettava.

Hyvät kuulijat,

Yhdysvaltain ja Kiinan vastakkainasettelu maailmanpolitiikassa on ilmeinen tosiasia.  Bidenin hallinnon aikana se on jopa kärjistynyt. Kiinan asevarustelu – viimeisimpänä esimerkkinä strategisten ohjusten siilojen massiivinen rakennusohjelma – herättää syvää huolta. Samalla ihmisoikeusloukkaukset Hongkongissa ja uiguureja kohtaan osoittavat, että arvojen ero on valtava. Kehitys näyttää monen mielestä johtavan aina konfliktiin eli niin kutsuttuun Thukydideen ansaan, jossa nousevan vallan ja perinteisen hegemonin välistä ristiriitaa ei ratkaista rauhanomaisesti.  

Euroopan Unioni ja Iso-Britannia eivät halua maailman halkeavan kahtia. Edistämme monenkeskistä sääntöpohjaista yhteistyötä. Tarvitsemme yhteistyötä Kiinan kanssa taloudessa ja aivan erityisesti ilmastopolitiikassa. Yhteisten intressien korostamisella voimme torjua vastakkainasettelun kärjistymistä avoimeksi konfliktiksi.

Siis: Euroopan unionin on kohdattava Kiina yhtenäisenä omiin arvoihimme luottaen, sen on kohdattava Kiina aidosti kilpailukykyisenä taloudellisena suurvaltana ja sen on kohdattava Kiina yhdessä kumppaneidemme – ennen kaikkea Iso-Britannian – kanssa.

Kiitos.

Tytti Tuppurainen
EU politiikka suurlähettiläät talous valtioliitot

Se även

Eurogruppen diskuterar hur krisen i Mellanöstern påverkar ekonomin

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:26.3.2026 7.45

Regeringen stöder kommissionens förslag om ekonomiskt stöd till Ukraina

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:29.1.2026 13.50

EU-medlemskapet kostade Finland 55 euro per invånare i fjol

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:28.10.2025 7.52

Införing av uppgifter om inköpsfakturor i informationsresursen för offentliga upphandlingar testas med sju kommunorganisationer

VM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:12.9.2025 10.41

Finansministrarna diskuterar utvidgningen av euroområdet och finanspolitikens inriktning

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:7.7.2025 10.02

Finansministrarna diskuterar tullreformen och euroområdets utvidgning

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:18.6.2025 12.42
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Allmännyttiga tjänster
      • Offentlig upphandling
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Begäran om utlåtande
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Konsekvensbedömningar och prognoser
      • Tjänsteanförande
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Utvecklandet av EU:s kapitalmarknad
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Turistskatt
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
      • Vanliga frågor om ändringarna i finansieringslagen
    • Revision av statsandelssystemet för kommunal basservice
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
      • Ekonomisk översikt, hösten 2025
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation