Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde år 2026

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 8.8.2025 11.20
Typ:Pressmeddelande
Budget 2026.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 14,8 miljarder euro för sitt förvaltningsområde år 2026. Det är cirka 475 miljoner euro mindre än den ordinarie budgeten för 2025. Den finansiering för välfärdsområdena som hör till finansministeriets huvudtitel ingår inte i anslagen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Av förvaltningsområdets anslag används cirka 37 procent för pensionsutgifter, cirka 29 procent för utjämning av familje- och boendekostnader och för grundläggande utkomststöd, cirka 13 procent för utkomstskydd för arbetslösa, cirka 12 procent för sjukförsäkring, cirka 2 procent för stöd för social- och hälsovård och cirka 2 procent för understöd för främjande av hälsa och social välfärd. För vart och ett av de övriga kapitlen under huvudtiteln används 0,4–1,1 procent av anslagen under huvudtiteln.

Behandlingen av budgetförslaget fortsätter i september

Pressmeddelandet gäller social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag. Nästa steg är att regeringen behandlar budgetförslaget vid budgetförhandlingarna den 1–2 september 2025. Därefter färdigställer finansministeriet regeringens budgetproposition, som överlämnas till riksdagen den 22 september 2025. Riksdagen godkänner statsbudgeten i december.

Väsentliga ändringar som påverkar anslagen

Nivåerna på anslagen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde baserar sig förutom på förslagsanslagsmomentens behovskalkyler också i hög grad på de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering och på de beslut som fattades vid ramförhandlingarna våren 2024 och våren 2025.

  • På grund av att man övergår från allmänt bostadsbidrag till studiestödets bostadstillägg för studerande minskar anslaget för allmänt bostadsbidrag med 219 miljoner euro.
  • Totalreformen av utkomststödet minskar anslagen med 49 miljoner euro.
  • När det gäller Folkpensionsanstaltens omkostnader uppnås en engångsbesparing på 50 miljoner euro.
  • För det riksomfattande försöket med valfrihet för 65 år fyllda anvisas finansiering för 44,5 miljoner euro.
  • För reformen av FPA-ersättningarna föreslås ytterligare finansiering för 22,3 miljoner euro.
  • För förebyggande av narkotikadödsfall bland unga och för eliminering av C-hepatit föreslås det ytterligare finansiering för sammanlagt 17,5 miljoner euro.
  • För beredskapen inom hälso- och sjukvården anvisas det ett tilläggsanslag på 7,5 miljoner euro.
  • För skyddshemsverksamheten föreslås en nivåhöjning på 3,45 miljoner euro för att garantera att det finns tillräckligt många skyddshemsplatser. 
  • För kompetenscentrum inom det sociala området föreslås ett tillägg på 0,8 miljoner euro för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

Förslagets innehåll mer i detalj:

Familjeförmåner, stöd för boende och FPA:s omkostnader

För utjämning av familje- och boendekostnader, för grundläggande utkomststöd och för vissa tjänster föreslås ett belopp på cirka 4,3 miljarder euro, vilket är 386 miljoner euro mindre än den ordinarie budgeten för 2025. Minskningen beror huvudsakligen på de reformer som genomförs enligt regeringsprogrammet och på de ändringar som gjorts i behovskalkylerna för familjeförmåner och det allmänna bostadsbidraget.

Den största enskilda besparingen uppnås genom att man övergår från allmänt bostadsbidrag till studiestödets bostadstillägg för studerande, som minskar anslaget under momentet för bostadsbidrag med 219 miljoner euro. 

Lagen om utkomststöd reformeras i samband med totalreformen av den sociala tryggheten. Syftet med reformen är att de sökande ska ha en striktare skyldighet att ansöka om primära förmåner i stället för utkomststöd, dvs. till exempel en arbetslöshetsförmån. Totalreformen beräknas minska behovet av anslag med 49 miljoner euro.

Systemet för underhållsstöd reformeras med målet att stärka underhållsstödets primära ställning som ett stöd som tryggar barnets försörjning. Spareffekten beräknas uppgå till 2 miljoner euro.

‏För FPA:s omkostnader föreslås sammanlagt 462 miljoner euro, vilket är 33 miljoner euro mindre än den ordinarie budgeten för 2025. I anslagen har man beaktat bland annat de ökande pensionsutgifterna och förändringarna i inkomstnivån, totalreformen av utkomststödet, försöket med valfrihet i fråga om FPA-ersättningarna och engångsbesparingen på 50 miljoner euro i omkostnaderna. 

Sysselsättningen och reformerna inom den sociala tryggheten

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 1,97 miljarder euro för utkomstskydd för arbetslösa år 2026. Summan är 86,6 miljoner euro större än i den ordinarie budgetpropositionen för år 2025. Anslagsökningen föranleds särskilt av effekterna av de reformer som ingår i regeringsprogrammet och av den uppskattade ökningen av antalet arbetslösa. 

I en regeringsproposition som bereds vid arbets- och näringsministeriet föreslås ändringar i fråga om påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa vid försummelse att söka arbete eller delta i arbetskraftsservice. Det föreslås att påföljdshelheten ska bestå av två steg i stället för fyra steg. Den arbetssökande skulle alltså förlora sin rätt till arbetslöshetsförmånen tidigare än nu. Genom ändringen betonas arbetssökandens eget ansvar för att aktivt söka jobb och delta i den serviceprocess och de tjänster som erbjuds.  Av den besparing som ingår i propositionen gäller 28,1 miljoner euro statsandelen för arbetslöshetsförmånerna under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Utgifterna för boende och utkomststöd beräknas öka med sammanlagt 24,1 miljoner euro på grund av ändringarna. 

I samband med totalreformen av den sociala tryggheten införs ett nytt allmänt stöd inom utkomstskyddet för arbetslösa som betyder att de nuvarande systemen med arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning slopas. Behovsprövningen av det allmänna stödet och inkomstgränsen för föräldrars inkomst i det partiella allmänna stödet kommer att minska förmånsutgifterna med 3,5 miljoner euro jämfört med de nuvarande utgifterna för arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning. Av besparingen riktas 2,5 miljoner euro till statens finansieringsandel och 1,0 miljon euro till kommunernas finansieringsandel.

Inom hemvårdsstödet införs den så kallade norska modellen. För att få hemvårdsstöd kommer det att krävas att man har bott minst tre år i Finland eller ett annat EU- eller EES-land innan stödet beviljas. Syftet är att främja barns och föräldrars integrering och språkinlärning. Den nya modellen beräknas öka statens finansieringsandel av utgifterna för utkomstskydd för arbetslösa med cirka 0,6 miljoner euro. Kommunerna ska ersättas för de kostnader för småbarnspedagogiken som ökar på grund av modellen. 

Sjukförsäkringen och reformen av FPA-ersättningarna

‏För sjukförsäkring föreslås ett anslag på 1,8 miljarder euro, vilket är 23,5 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Minskningen beror i huvudsak på de reformer som ingår i regeringsprogrammet.

För reformen av FPA-ersättningarna anvisas en statlig finansieringsandel på 46,6 miljoner euro, som innefattar ett tillägg på 22,3 miljoner euro jämfört med ordinarie budgeten för 2025. Från och med den 1 maj 2025 har man kunnat få FPA-ersättning för besök hos munhygienister och fysioterapeuter utan remiss och för assisterad befruktning. Dessutom har ersättningsnivåerna höjts när det gäller gynekologbesöken, tandvården och mentalvårdstjänsterna. Statens finansieringsandel täcker också de tidigare höjningar av taxor som trädde i kraft den 1 januari 2024. 

För det riksomfattande försöket med valfrihet för 65 år fyllda anvisas finansiering för 44,5 miljoner euro. Tack vare försöket kan personer i den specifika åldersgruppen söka sig till privat läkarvård från och med den 1 september 2025 och få vård för en självriskavgift som motsvarar kundavgiften inom den offentliga hälso- och sjukvården. 

Läkemedelsföretagens återbetalningsavgifter till sjukförsäkringsfonden, som hänför sig till de villkorliga ersättningarna för läkemedel, ska i fortsättningen användas i sin helhet för att minska statens finansieringsandel av sjukvårdsförsäkringen. Man bedömer att man kan uppnå en besparing på 29,1 miljoner euro med den här lösningen.  Utöver det justerar man läkemedelstaxan och ser över apoteksskatten så, att skatten i fortsättningen bestäms på basis av försäljningsbidraget i stället för omsättningen.  Syftet är att minska statens andel av kostnaderna för läkemedelsersättningarna med 15,4 miljoner euro. 

Rätten till hälso- och sjukvård för personer som vistas olagligt i landet begränsas så, att de i fortsättningen i regel endast kan få brådskande vård. Ändringen beräknas minska statens andel av sjukvårdsförsäkringen med 0,56 miljoner euro.

Pensionsutgifter och företagares pensionsskydd

‏För pensioner föreslås ett anslag på 5,5 miljarder euro, vilket är 69,7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Minskningen i anslagen beror främst på justeringarna av behovskalkylen och effekterna av ändringarna i bostadsbidraget för pensionärer. 

Det föreslås ändringar i fråga om justeringen av företagares arbetspensionsinkomst från och med 2026. För företagare som inlett sin verksamhet 2023–2025 ska gälla samma höjningsgräns på 4 000 euro som för andra företagare vid de första justeringarna av arbetsinkomst 2026–2028. Ändringen bedöms höja statens andel av företagares pensionsutgifter med 4 miljoner euro. 

Stöd och rehabiliteringstjänster för veteraner

‏För stöd till veteraner föreslås ett anslag på 89,3 miljoner euro, vilket är 33,8 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Den sänkta nivån på anslagen beror på att antalet veteraner minskar. 

Av det föreslagna anslaget anvisas 35,6 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst och för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 2,3 miljoner euro för fronttillägg och 50 miljoner euro för rehabilitering för frontveteraner och de tjänster som de får i hemmet. För rehabilitering för makar till krigsinvalider och för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig föreslås sammanlagt 0,8 miljoner euro, och som statlig ersättning för vård för personer som lidit skada av krigen 0,6 miljoner euro.

Stöd för social- och hälsovård

För att stödja servicestrukturen för den social- och hälsovård som välfärdsområdena ordnar föreslås ett anslag på 343,2 miljoner euro under social- och hälsovårdsministeriet förvaltningsområde. Det här är ca 15 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025.

För forskning på universitetsnivå inom hälso- och sjukvård föreslås 40 miljoner euro. För specialiseringsutbildning föreslås 89,9 miljoner euro. I anslaget har man beaktat ett avdrag av engångsnatur på 15 miljoner euro och en produktivitetsbesparing på 3,1 miljoner euro jämfört med föregående år. 

För samarbetsområdena inom primärvården och socialservicen föreslås 10 miljoner euro för inrättandet av forskningsprofessurer. För utvecklandet av datalagret för läkemedelsinformation föreslås ett anslag på 2,5 miljoner euro.

Åtgärderna för att främja social rättvisa

Som en del av det åtgärdspaket för att stärka social rättvisa som anges i regeringsprogrammet föreslås ett anslag på 10 miljoner euro för eliminering av C-Hepatit och ett anslag på 7,4 miljoner euro för förebyggande av narkotikadödsfall bland unga. Av det anvisas 1 miljon euro till STEA-understöd till föreningar och stiftelser.  För inledande av en hybridmodell för barnskyddet föreslås 0,5 miljoner euro, och för integreringen av Barnahus-modellen i det etablerade servicesystemet 0,1 miljon euro. 

Studerandehälsovård och mentalvårdstjänster

För den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) föreslås finansiering för 73,5 miljoner euro. Av det riktas 1 miljon euro till mentalvårdstjänsterna för studeranden i form av ett tidsbegränsat stöd. I anslaget har man också beaktat ett tillägg på 0,7 miljoner euro som föranleds av ändringarna i vårdgarantin och i terapigarantin. 

För utvecklandet av hjälpen och tjänsterna med låg tröskel inom mentalvården föreslås det 2 miljoner euro, och för verkställandet av programmet för självmordsprevention 0,3 miljoner euro. 

Säkerhet, beredskap och stöd inom socialservicen

För läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten FinnHEMS Oy föreslås anslag på sammanlagt 42,5 miljoner euro, vilket är 2,1 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2025.

För Försvarsmaktens upphandling av beredskap och förberedelser inom hälso- och sjukvården föreslås 7,5 miljoner euro. 

För skyddshemsverksamhet föreslås sammanlagt 31 miljoner euro, som innefattar en nivåhöjning på 3,45 miljoner euro för att trygga ett tillräckligt antal platser på skyddshem. 

För medling i brottmål och vissa tvistemål föreslås 7,9 miljoner euro. För verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området föreslås cirka 2,3 miljoner euro, och av det ska 0,8 miljoner euro användas för att öka resurserna inom forsknings- och utvecklingsverksamheten. 

Främjande av hälsa och funktionsförmåga 

För åtgärder som främjar hälsan och funktionsförmågan föreslås det cirka 59,6 miljoner euro, vilket är 0,15 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2025. Som en del av investeringsprogrammet enligt regeringsprogrammet fortsätter man stödja äldre personers funktionsförmåga och förmåga att klara sig hemma samt närståendevårdare med ett anslag på 6,5 miljoner euro. Dessutom föreslås 2,5 miljoner euro för särskild omsorg för unga och 0,5 miljoner euro för förebyggande rusmedelsarbete.

Avbytarverksamhet som stöd för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare

För avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare föreslås sammanlagt 128,4 miljoner euro. Det är 4,1 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för år 2025. Minskningen beror huvudsakligen på ändringarna i behovskalkylen och på besluten om besparingar under ramperioden 2024–2027 i omkostnaderna, som följer av sammanslagningar av avbytarserviceområden. 

Understöd för främjande av välfärd

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås 270,6 miljoner euro, vilket är 33,5 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Av de outdelade vinstmedlen i balansräkningen utdelas år 2026 för den sista gången 25,8 miljoner euro.

Finansieringen av ämbetsverk och inrättningar

Under momenten gällande ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har man beaktat ett tillägg på 3,8 miljoner euro för lönejusteringar och 8 miljoner euro för att öka forsknings- och utvecklingsverksamheten. För att fortsätta forskningsinstitutens post doc-program anvisas 1,8 miljoner euro, och för genomförandet av EHDS-förordningen 0,4 miljoner euro. 

För inrättandet av toxikologiska kompetenscentrum i Östra Finland föreslås det ett tillägg på sammanlagt 0,4 miljoner euro under momentet för Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet. 

Besvärsnämnden för studiestöd flyttas till besvärsnämnden för social trygghet (SAMU), och för det här överförs 0,7 miljoner euro från undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel. 

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) sammanförs med det nya Tillstånds- och tillsynsverket (LVV) vid ingången av 2026. Omkostnadsmomentet för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården slopas och anslagen överförs till finansministeriets förvaltningsområde. 
Under THL:s moment föreslås ett tillägg på 0,5 miljoner euro för att säkerställa kontinuiteten när det gäller läkemedelspartiaffärers beredskapskapacitet. För upprätthållandet och utvecklandet av DRG-klassificeringssystemet i patientvården anvisas dessutom 1,2 miljoner euro.

För att genomföra en tvåstegsmodell för psykoterapiutbildningen föreslås det anslag för 5 miljoner euro, som överförs från undervisnings- och kulturministeriet. 

Andra åtgärder

Det etablerade arbete med mathjälp som görs i föreningar, stiftelser och församlingar stöds med anslag för 3 miljoner euro. 
Även utvecklandet av den landsomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården fortsätter. Det här innefattar bland annat att vidareutveckla Kanta-tjänsterna och att reformera informationsproduktionen. ‏Under momentet föreslås anslag för sammanlagt 32,8 miljoner euro, vilket är 6,7 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2025.

Mer information:

Veli-Mikko Niemi, kanslichef, tfn 0295 163 425
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214
Nuutti Hyttinen, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 073
Hannu Peurasaari, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 662
Sakari Rokkanen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 109
Niilo Heinonen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 603

E-postadresserna har formen [email protected].

Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2026 (på finska)
Ett fungerande och hållbart välfärdssamhälle Orpos regeringsprogram statsbudgeten
arbetsliv arbetsliv budgeter budgeter budgetförslag ekonomi ekonomi förslag försäkring försäkring hälsa hälsovårdstjänster social service tjänster utkomst utkomst

Se även

Budgetförslaget för finansministeriets förvaltningsområde 2026

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:8.8.2025 11.26

Finansminister Riikka Purras budgetförslag stabiliserar skuldkvoten, budgetunderskottet minskar till mindre än 10 miljarder euro

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:6.8.2025 18.24

Finansministeriet har inlett förhandlingarna om statsbudgeten för nästa år

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:6.8.2025 12.03

Finansminister Riikka Purra: De europeiska staterna måste än en gång förbinda sig till säkerheten

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:5.3.2025 14.04

Finansministeriets förslag till tredje tilläggsbudgeten för 2024 förbättrar balansen i budgetekonomin

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:24.9.2024 8.33

EU-medlemskapet kostade Finland 150 euro per invånare i fjol

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:16.9.2024 8.49
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Digi i vardagen -delegationen
          • Digi i vardagen verksamhetsberättelse
            • Digitaliseringen får inte marginalisera
            • Digitala färdigheter nya medborgarfärdigheter
            • Alla gynnas av tillgänglighet
            • Problem med identifiering
            • Hur påverkar digitaliseringen människors vardag?
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation