Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomi svenskaLäs artikeln på svenska EnglishRead article in English

Sosiaali- ja terveysministeriön hallinnonalan talousarvioehdotus vuodelle 2026

sosiaali- ja terveysministeriö
Julkaisuajankohta 8.8.2025 11.20
Tyyppi:Tiedote
Valtion budjetti 2026.

Sosiaali- ja terveysministeriö (STM) ehdottaa hallinnonalalleen 14,8 miljardin euron määrärahaa vuodelle 2026. Se on noin 475 miljoonaa euroa vähemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa. STM:n hallinnonalan määrärahat eivät sisällä hyvinvointialueiden rahoitusta, joka kuuluu valtiovarainministeriön pääluokkaan.

Sosiaali- ja terveysministeriön hallinnonalan määrärahoista käytetään eläkemenoihin noin 37 prosenttia, perhe- ja asumiskustannusten tasaukseen sekä perustoimeentulotukeen noin 29 prosenttia, työttömyysturvaan noin 13 prosenttia, sairausvakuutukseen noin 12 prosenttia, sosiaali- ja terveydenhuollon tukemiseen noin 2 prosenttia sekä avustuksiin terveyden ja sosiaalisen hyvinvoinnin edistämiseen noin 2 prosenttia. Muihin pääluokan lukuihin käytetään kuhunkin 0,4–1,1 prosenttia pääluokan määrärahoista.  

Talousarvioehdotuksen käsittely jatkuu syyskuussa

Tiedote koskee sosiaali- ja terveysministeriön omaa talousarvioehdotusta. Seuraavaksi hallitus käsittelee talousarvioehdotusta budjettiriihessä 1.- 2.9.2025. Tämän jälkeen valtiovarainministeriö viimeistelee hallituksen talousarvioesityksen, joka annetaan eduskunnalle 22.9.2025. Eduskunta hyväksyy valtion talousarvion joulukuussa.

Määrärahoihin vaikuttavat keskeiset muutokset

Sosiaali- ja terveysministeriön hallinnonalan määrärahatasoihin vaikuttavat arviomäärärahamomenttien tarvearvioiden tarkistusten lisäksi erityisesti pääministeri Petteri Orpon hallitusohjelman mukaiset toimenpiteet sekä kevään 2024 ja 2025 kehysriihissä tehdyt päätökset.

  • Opiskelijoiden siirtyminen yleisestä asumistuesta opintotuen asumislisän piiriin vähentää yleisen asumistuen määrärahaa 219 miljoonalla eurolla.
  • Toimeentulotuen kokonaisuudistus pienentää määrärahoja 49 miljoonalla eurolla.
  • Kelan toimintamenoihin kohdennetaan kertaluonteinen 50 miljoonan euron säästö.
  • Yli 65-vuotiaille suunnattuun valtakunnalliseen valinnanvapauskokeiluun osoitetaan 44,5 miljoonan euron rahoitus.
  • Kela-korvausten uudistamiseen ehdotetaan 22,3 miljoonan euron lisäystä.
  • Nuorten huumekuolemien ehkäisyyn ja C-hepatiitin eliminointiin ehdotetaan yhteensä 17,5 miljoonan euron lisäystä.
  • Terveydenhuollon valmiuden ja varautumisen vahvistamiseen kohdennetaan 7,5 miljoonan euron lisämääräraha.
  • Turvakotitoimintaan ehdotetaan 3,45 miljoonan euron tasokorotusta turvakotipaikkojen riittävyyden turvaamiseksi.
  • Sosiaalialan osaamiskeskuksille ehdotetaan 0,8 milj. euron lisäystä tutkimus-, kehittämis- ja innovaatiotoimintaan.

Ehdotuksen yksityiskohtaisemmat sisällöt:

Perhe-etuudet ja asumisen tukeminen sekä Kelan toimintamenot

Perhe- ja asumiskustannusten tasaukseen, perustoimeentulotukeen ja eräisiin palveluihin ehdotetaan noin 4,3 miljardin euron määrärahaa, mikä on 386 miljoonaa euroa vähemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa. Vähennys johtuu pääosin hallitusohjelman mukaisista uudistuksista sekä perhe-etuuksiin ja yleiseen asumistukeen tehtyjen tarvearvioiden muutoksista.

Suurin yksittäinen säästö aiheutuu opiskelijoiden siirtymisestä yleisen asumistuen piiristä opintotuen asumislisän piiriin, mikä vähentää asumistukimomentin määrärahaa 219 miljoonalla eurolla.

Toimeentulotukilakia uudistetaan osana laajempaa sosiaaliturvauudistusta. Uudistuksessa toimeentulotuen hakijalle asetettaisiin aiempaa vahvempi velvoite hakea ensisijaisia etuuksia, kuten työttömyysturvaetuuksia, toimeentulotuen sijaan. Kokonaisuudistuksen arvioidaan vähentävän määrärahatarvetta 49 miljoonalla eurolla.

Elatustukijärjestelmää uudistetaan siten, että elatusavun ensisijaista asemaa lapsen elatuksen turvaajana vahvistetaan. Muutoksen säästövaikutuksen arvioidaan olevan 2 miljoonaa euroa.

Kelan toimintamenoihin ehdotetaan yhteensä 462 miljoonaa euroa, mikä on 33 miljoonaa euroa vähemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa. Määrärahoissa on huomioitu muun muassa eläkekulujen kasvu ja ansiotason muutokset, toimeentulotuen kokonaisuudistus, Kela-korvausten valinnanvapauskokeilu sekä kertaluonteinen 50 miljoonan euron toimintamenosäästö.

Työllisyys ja sosiaaliturvauudistukset

Sosiaali- ja terveysministeriö ehdottaa työttömyysturvaan 1,97 miljardin euron määrärahaa vuodelle 2026. Summa on 86,6 miljoonaa euroa enemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa. Määrärahan kasvu aiheutuu erityisesti hallitusohjelman mukaisten uudistusten vaikutuksista sekä työttömien määrän arvioidusta kasvusta.

Työ- ja elinkeinoministeriössä valmisteltavassa hallituksen esityksessä esitetään työttömyysturvaseuraamuksiin muutoksia työnhaun tai työvoimapalveluihin osallistumisen laiminlyönnistä. Seuraamuskokonaisuus olisi neljän portaan sijasta jatkossa kaksiportainen, jolloin työnhakija menettäisi oikeutensa työttömyysetuuteen nykyistä nopeammin. Muutos korostaisi työnhakijan omaa vastuuta hakea aktiivisesti työtä ja osallistua hänelle tarjolla olevaan palveluprosessiin ja palveluihin.  Esityksen mukaisesta säästöstä 28,1 miljoonaa euroa kohdentuu työttömyysetuuksien valtion osuuteen sosiaali- ja terveysministeriön pääluokassa. Muutosten vuoksi asumis- ja toimeentulotukimenojen arvioidaan kasvavan yhteensä 24,1 miljoonaa euroa.

Osana laajempaa sosiaaliturvauudistusta työttömyysturvaan otetaan käyttöön uusi yleistuki, jonka myötä nykyiset työmarkkinatuki- ja peruspäivärahajärjestelmät lakkautettaisiin. Yleistuen tarveharkinta ja osittaisen yleistuen vanhempien tulorajan muutokset alentaisivat etuuskuluja 3,5 miljoonalla eurolla verrattuna nykyisiin työmarkkinatuen ja peruspäivärahan kuluihin. Tästä säästöstä 2,5 miljoonaa euroa kohdistuu valtion ja 1,0 miljoonaa euroa kuntien rahoitusosuuteen.

Kotihoidon tuessa otetaan käyttöön niin sanottu Norjan malli. Kotihoidon tuen saamisen edellytykseksi tulee, että on asunut Suomessa tai muualla EU- ja ETA-alueella vähintään kolme vuotta ennen tuen alkamista. Tavoite on edistää lasten ja vanhempien kotoutumista ja kielen oppimista. Mallin arvioidaan lisäävän työttömyysturvamenojen valtion rahoitusosuutta noin 0,6 miljoonalla eurolla. Mallista aiheutuva varhaiskasvatuksen kustannusten nousu korvattaisiin kunnille.

Sairausvakuutus ja Kela-korvausten uudistaminen

Sairausvakuutukseen ehdotetaan 1,8 miljardin euron määrärahaa, mikä on 23,5 miljoonaa euroa vähemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa. Vähennys johtuu pääosin hallitusohjelman mukaisista uudistuksista.

Kela-korvausten uudistamiseen osoitetaan valtion rahoitusosuutena 46,6 miljoonaa euroa, mikä sisältää 22,3 miljoonan euron lisäyksen verrattuna vuoden 2025 varsinaiseen talousarvioon. Kela-korvauksia on voinut saada 1.5.2025 alkaen suuhygienistin ja fysioterapeutin suoravastaanotoista sekä hedelmöityshoidoista. Lisäksi korvaustaksoja on korotettu gynekologin vastaanottokäynneille, hammashoitoon ja mielenterveyspalveluihin. Valtion rahoitusosuus kattaa myös 1.1.2024 voimaan tulleet aiemmat taksakorotukset.

Yli 65-vuotiaille suunnattuun valtakunnalliseen valinnanvapauskokeiluun osoitetaan 44,5 miljoonan euron rahoitus. Kokeilun myötä tämän ikäryhmän henkilöt voivat 1.9.2025 alkaen hakeutua yksityiselle yleislääkärille, ja maksaa julkisen terveydenhuollon asiakasmaksun suuruisen omavastuun.

Lääkkeiden ehdolliseen korvattavuuteen liittyvät lääkeyritysten palautusmaksut sairausvakuutusrahastoon ohjattaisiin jatkossa kokonaisuudessaan vähentämään sairaanhoitovakuutuksen valtion rahoitusosuutta. Tällä ratkaisulla arvioidaan saatavan 29,1 miljoonan euron säästö. Lisäksi lääketaksaa tarkistetaan ja apteekkiveroa uudistetaan siten, että vero määräytyy jatkossa myyntikatteesta eikä liikevaihdosta. Tämä vähentää valtion osuutta lääkekorvausten kustannuksista 15,4 miljoonalla eurolla.

Laittomasti maassa oleskelevien terveydenhuoltoa rajoitetaan jatkossa siten, että heille tarjotaan pääsääntöisesti vain kiireellinen hoito. Tämän muutoksen arvioidaan vähentävän sairaanhoitovakuutuksen valtion osuutta 0,56 miljoonalla eurolla.

Eläkemenot ja yrittäjien eläketurva

Eläkkeisiin ehdotetaan 5,5 miljardin euron määrärahaa, mikä on 69,7 miljoonaa euroa vähemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa. Määrärahojen väheneminen johtuu erityisesti tarvearvion tarkistuksista sekä eläkeläisten asumistukeen tehtyjen muutosten vaikutuksista.

Yrittäjän työeläketulon tarkistamiseen ehdotetaan muutoksia vuodesta 2026 alkaen. Vuosina 2023–2025 aloittaneille yrittäjille säädettäisiin sama 4 000 euron korotusraja kuin muille yrittäjille ensimmäisiin työtulotarkastuksiin vuosille 2026–2028. Muutoksen arvioidaan nostavan valtion osuutta yrittäjän eläkemenosta 4 miljoonalla eurolla.

Veteraanien tukeminen ja kuntoutuspalvelut

Veteraanien tukemiseen ehdotetaan 89,3 miljoonan euron määrärahaa, mikä on 33,8 miljoonaa euroa vähemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa. Määrärahatason lasku johtuu veteraanien lukumäärän vähenemisestä.

Ehdotetusta määrärahasta osoitettaisiin 35,6 miljoonaa euroa sotilasvammakorvauksiin ja sotainvalidien laitosten käyttökustannuksiin, 2,3 miljoonaa euroa rintamalisiin sekä 50 miljoonaa euroa rintamaveteraanien kuntoutukseen ja kotona asumista tukeviin palveluihin. Lisäksi sotilasinvalidien puolisoiden sekä eräissä Suomen sotiin liittyneissä tehtävissä palvelleiden kuntoutukseen ehdotetaan yhteensä 0,8 miljoonaa euroa ja valtion korvauksena sodista kärsineiden huoltoon 0,6 miljoonaa euroa.

Sosiaali- ja terveydenhuollon tukeminen

Hyvinvointialueiden järjestämän sosiaali- ja terveydenhuollon palvelurakenteen tukemiseen ehdotetaan sosiaali- ja terveysministeriön hallinnonalalta 343,2 miljoonaa euroa, mikä on noin 15 miljoonaa euroa vähemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa.

Yliopistotasoiseen sosiaali- ja terveydenhuollon tutkimukseen ehdotetaan 40 miljoonaa euroa. Erikoistumiskoulutukseen ehdotetaan 89,9 miljoonaa euroa, jossa on huomioitu 15 miljoonan euron kertaluonteinen vähennys ja 3,1 miljoonan euron tuottavuussäästö verrattuna edellisvuoteen.

Perusterveydenhuollon ja sosiaalihuollon yhteistyöalueille ehdotetaan 10 miljoonaa euroa tutkimusprofessuureiden perustamiseen. Lisäksi lääketietovarannon kehittämiseen ehdotetaan 2,5 miljoonan euron määrärahaa.

Sosiaalisen oikeudenmukaisuuden toimet

Osana hallitusohjelman mukaista sosiaalisen oikeudenmukaisuuden kokonaisuutta ehdotetaan C-hepatiitin eliminointiin 10 miljoonaa euroa ja nuorten huumekuolemien ehkäisyyn 7,4 miljoonaa euroa, josta 1 miljoona ohjattaisiin järjestöille STEA-avustusten kautta. Lastensuojelun hybridimallin käynnistämiseen ehdotetaan 0,5 miljoonaa euroa ja Barnahus-hankkeen vakiinnuttamiseen osaksi normaalia palvelujärjestelmää 0,1 miljoonaa euroa.

Opiskeluterveydenhuolto ja mielenterveyspalvelut

Ylioppilaiden terveydenhoitosäätiön (YTHS) kautta toteutettavaan opiskeluterveydenhuoltoon esitetään 73,5 miljoonan euron rahoitusta. Siitä 1 miljoona euroa kohdennetaan määräaikaisena tukena opiskelijoiden mielenterveyspalveluihin. Lisäksi määrärahassa on huomioitu 0,7 miljoonan euron lisäys hoitotakuuseen ja terapiatakuuseen liittyvien muutosten johdosta.

Matalan kynnyksen mielenterveysavun ja -palvelujen kehittämiseen esitetään 2 miljoonaa euroa ja itsemurhien ehkäisyohjelman toimeenpanoon 0,3 miljoonaa euroa.

Turvallisuus, valmius ja sosiaalisten palveluiden tuki

FinnHEMS Oy:n lääkäri- ja lääkintähelikopteritoimintaan esitetään 42,5 miljoonan euron valtionavustusta, mikä on 2,1 miljoonaa euroa enemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa.

Puolustusvoimien terveydenhuollon valmiuden ja varautumisen ylläpitoon ehdotetaan 7,5 miljoonaa euroa.

Turvakotitoimintaan ehdotetaan yhteensä 31 miljoonaa euroa, joka sisältää 3,45 miljoonan euron tasokorotuksen turvakotipaikkojen riittävyyden turvaamiseksi.

Rikos- ja eräiden riita-asioiden sovitteluun ehdotetaan 7,9 miljoonaa euroa. Sosiaalialan osaamiskeskusten toimintaan ehdotetaan noin 2,3 miljoonaa euroa, josta 0,8 miljoonaa kohdistetaan tutkimus- ja kehittämistoiminnan resurssien vahvistamiseen.

Terveyden ja toimintakyvyn edistäminen

Terveyden ja toimintakyvyn edistämiseen ehdotetaan noin 59,6 miljoonaa euroa, mikä on 0,15 miljoonaa euroa enemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa. Osana hallitusohjelman mukaista investointiohjelmaa jatketaan ikäihmisten toimintakyvyn, kotona pärjäämisen ja omaishoitajien tukemista 6,5 miljoonan euron määrärahoilla. Lisäksi nuoriin kohdistuvaan erityiseen huolenpitoon osoitetaan 2,5 miljoonaa euroa ja huumevalistustyöhön 0,5 miljoonaa euroa.

Lomitustoiminta maatalousyrittäjille ja turkistuottajille

Maatalousyrittäjien ja turkistuottajien lomitustoimintaan ehdotetaan yhteensä 128,4 miljoonaa euroa. Tämä on 4,1 miljoonaa euroa vähemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa. Vähennys johtuu pääosin tarvearvion muutoksista sekä kehyskaudella 2024–2027 päätetyistä lomitusalueiden yhdistämisistä saatavista toimintamenosäästöistä.

Avustukset hyvinvoinnin edistämiseen

Yhteisöille ja säätiöille suunnattuihin avustuksiin terveyden ja sosiaalisen hyvinvoinnin edistämiseksi ehdotetaan 270,6 miljoonaa euroa, mikä on 33,5 miljoonaa euroa vähemmän kuin vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa. Taseen jakamattomista voittovaroista puretaan vielä viimeisen kerran 25,8 miljoonaa euroa vuonna 2026.

Virastojen ja laitosten rahoitus

STM:n hallinnonalan virastojen ja laitosten momenteilla on huomioitu 3,8 miljoonan euron lisäys palkkauksien tarkistuksiin ja 8 miljoonaa euroa tutkimus- ja kehittämistoiminnan lisäämiseen. Tutkimuslaitosten post doc -ohjelmien jatkoon osoitetaan 1,8 miljoonaa euroa ja EHDS-asetuksen toimeenpanoon 0,4 miljoonaa euroa.

Toksikologisten osaamiskeskusten perustamiseen Itä-Suomeen ehdotetaan yhteensä 0,4 miljoonan euron lisäys Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) ja Työterveyslaitoksen (TTL) momenteille.

Opintotuen muutoksenhakulautakunta siirretään Sosiaaliturva-asioiden muutoksenhakulautakunnan (SAMU) yhteyteen, ja tätä varten siirretään 0,7 miljoonaa euroa opetus- ja kulttuuriministeriön pääluokasta.

Sosiaali- ja terveydenhuollon lupa- ja valvontavirasto (Valvira) yhdistetään uuteen Lupa- ja valvontavirastoon (LVV) vuoden 2026 alusta. Valviran toimintamenomomentti lakkautetaan, ja määrärahat siirretään valtiovarainministeriön hallinnonalalle.

THL:n momentille ehdotetaan 0,5 miljoonan euron lisäystä lääketukkukaupan valmiuskyvykkyyden jatkuvuuden varmistamiseksi. Lisäksi potilashoidon DRG-luokitusjärjestelmän ylläpitoon ja kehittämiseen osoitetaan 1,2 miljoonaa euroa.

Psykoterapiakoulutuksen kaksiportaisen mallin toteutukseen ehdotetaan 5 miljoonan euron määrärahaa siirtona OKM:stä. 

Muut toimet

Vakinaistettua ruoka-aputyötä järjestöjen, yhdistysten ja seurakuntien kautta tuetaan 3 miljoonan euron määrärahoilla.
Sosiaali- ja terveydenhuollon valtakunnallista tiedonhallintaa kehitetään edelleen. Tähän sisältyy muun muassa Kanta-palvelujen jatkokehittäminen ja tietotuotannon uudistaminen. Momentille ehdotetaan yhteensä 32,8 miljoonan euron määrärahaa, mikä on 6,7 miljoonaa euroa lisäystä verrattuna vuoden 2025 varsinaisessa talousarviossa.

Lisätietoja:

kansliapäällikkö Veli-Mikko Niemi, p. 0295 163 425
talousjohtaja Mikko Staff, p. 0295 163 214
sosiaali- ja terveysministerin erityisavustaja Nuutti Hyttinen, p. 0295 163 073
sosiaali- ja terveysministerin erityisavustaja Hannu Peurasaari, p. 0295 163 662
sosiaaliturvaministerin erityisavustaja Sakari Rokkanen, p. 0295 163 109
sosiaaliturvaministerin erityisavustaja Niilo Heinonen, p. 0295 163 603

Sähköpostit ovat muotoa [email protected].

Sosiaali- ja terveysministeriön hallinnonalan talousarvioehdotus vuodelle 2026
Orpon hallitusohjelma Toimiva ja kestävä hyvinvointiyhteiskunta valtion budjetti
ehdotukset hyvinvointi palvelut sosiaalipalvelut talous talous talousarvioehdotukset talousarviot talousarviot terveys terveyspalvelut toimeentulo toimeentulo työelämä työelämä vakuutus vakuutus

Se även

Budgetförslaget för finansministeriets förvaltningsområde 2026

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:8.8.2025 11.26

Finansminister Riikka Purras budgetförslag stabiliserar skuldkvoten, budgetunderskottet minskar till mindre än 10 miljarder euro

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:6.8.2025 18.24

Finansministeriet har inlett förhandlingarna om statsbudgeten för nästa år

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:6.8.2025 12.03

Finansminister Riikka Purra: De europeiska staterna måste än en gång förbinda sig till säkerheten

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:5.3.2025 14.04

Finansministeriets förslag till tredje tilläggsbudgeten för 2024 förbättrar balansen i budgetekonomin

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:24.9.2024 8.33

EU-medlemskapet kostade Finland 150 euro per invånare i fjol

VM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:16.9.2024 8.49
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Digi i vardagen -delegationen
          • Digi i vardagen verksamhetsberättelse
            • Digitaliseringen får inte marginalisera
            • Digitala färdigheter nya medborgarfärdigheter
            • Alla gynnas av tillgänglighet
            • Problem med identifiering
            • Hur påverkar digitaliseringen människors vardag?
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation