Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Ändringar vid årsskiftet inom FM:s förvaltningsområde

finansministeriet
Utgivningsdatum 19.12.2019 14.32
Typ:Pressmeddelande

Årsskiftet medför ändringar bland annat i beskattningen och i statsandelen för kommunal basservice. Den nya Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inleder sin verksamhet i början av januari.

Uppdaterat 20.12. kl 10.00: Förhöjningen av punktskatten på tobak på olika år

Ändringar i inkomstbeskattningen

Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster indexjusteras på alla inkomstnivåer med 3,1 procent. Utöver indexjusteringen lindras beskattningen av förvärvsinkomsterna med sammanlagt 200 miljoner med fokus på låg- och medelinkomsttagare. Den så kallade solidaritetsskatten fortsätter till slutet av regeringsperioden.

Grundavdragets maximibelopp vid kommunalbeskattningen höjs från 3 305 euro till 3 540 euro. Det maximala beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 630 euro till 1 770 euro. Det maximala beloppet för pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen är 11 540 euro och vid kommunalbeskattningen 9 230 euro.

Statens inkomstskatteskala 2020

Hushållsavdraget minskas

Hushållsavdragets maximibelopp sänks från 2 400 euro till 2 250 euro. Avdragets andel av arbetsersättningen sänks från 50 procent till 40 procent och i fråga om lön från 20 procent till 15 procent.

Rätten att dra av ränta på bostadslån minskas gradvis

Rätten att dra av ränta på bostadslån begränsas gradvis så att år 2020 är 15 procent, år 2021 tio procent och år 2022 fem procent av räntorna avdragsgilla. Från och med 2023 slopas rätten till avdrag helt.

Den skattepliktiga andelen av de flyttkostnader som arbetsgivaren betalar minskas

Arbetskraftens rörlighet underlättas genom bestämmelser om att hälften av de flyttkostnader som arbetsgivaren betalar blir skattefria. I dag är de flyttkostnader som arbetsgivaren ersätter i huvudsak skattepliktig förvärvsinkomst. Bestämmelsen gäller flyttningar inom Finland och flyttningar från utlandet till Finland.

Källskatt för löntagare från utlandet

Specialbestämmelserna om källbeskattning av löntagare från utlandet blir permanenta. Detta i syfte för att man ska kunna främja att nyckelpersoner med särskild sakkunskap kommer till Finland för att arbeta. Källskattesatsen sänks från 35 procent till 32. 

Ytterligare information:

Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30318, timo.annala(at)vm.fi
Filip Kjellberg, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(at)vm.fi

Inkomstregisterförpliktelserna lättas

Tidsfristen för anmälan till inkomstregistret förlängs då det är fråga om naturaförmåner, förskott på lön, skattefria kostnadsersättningar eller engångsbelopp om högst 200 euro som betalas av registrerade föreningar.

Små tävlingspriser behöver inte längre behöver anmälas till inkomstregistret, förutsatt att deras värde inte överstiger 100 euro. Tävlingspriser som betalas i anställnings- eller tjänsteförhållande utgör ett undantag.

Bekanta dig med inkomstregistret

Ytterligare information:

Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239, jukka.vanhanen(at)vm.fi

Aktiesparkonton i bruk

Investerare kan utnyttja aktiesparkonton vid investerandet. Kunderna får sätta in högst 50 000 euro på ett konto och investera medlen i offentligt noterade bolags aktier. Kunden betalar skatt på avkastningen i det skede då medel tas ut från kontot.

Ytterligare information:

Paula Kirppu, lagstiftningsråd (konton), tfn 02955 30552, paula.kirppu(at)vm.fi
Antti Sinkman, specialsakkunnig (beskattningen), tfn 02955 30817, antti.sinkman(at)vm.fi

Företag kan göra höjda avskrivningar på anskaffning av maskiner och anordningar

Företag får dra av anskaffningar av maskiner och anordningar i beskattningen påskyndat i fyra års tid. Den maximala årliga avskrivningen är 50 procent i stället för 25 procent. Målet är att öka privata investeringar och därigenom bidra till ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

Ytterligare information om höjda avskrivningar

Ytterligare information:

Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 02955 30817, antti.sinkman(at)vm.fi

Ändringar i beskattningen av värdeökningen på företags tillgångar vid utflyttning

Bestämmelserna om beskattning av värdeökningen på företags tillgångar, som förutsätts av EU:s direktiv om skatteflykt, träder i kraft vid ingången av 2020. Den så kallade utflyttningsbeskattningen gäller situationer där tillgångar eller företagets hemort överförs till utlandet, varvid värdeökningen på företagets tillgångar räknas som beskattningsbar inkomst. Bestämmelserna om gränsöverskridande företagsarrangemang ändra också.

Ytterligare information:

Tarja Järvinen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30089, tarja.jarvinen(at)vm.fi

Beskattningen av hybridarrangemang kan förhindra skatteplanering

Lagstiftningen som syftar till att förhindra så kallade hybridarrangemang, och som förutsätts av EU-direktivet mot skatteflykt, träder i kraft vid årsskiftet. Hybridarrangemang har gjort det möjligt för internationella storföretag att utnyttja skillnaderna i olika länders beskattningssystem i sina interna betalningar. Den nya lagen medför undantag i de normala bestämmelserna om avdrag, ifall hybridarrangemangen leder till flerdubbla avdrag eller till att inkomst undantas från skatt.

Ytterligare information:

Anu Rajamäki, specialsakkunnig, tfn 02955 30398, anu.rajamaki(at)vm.fi

Punktskatten på tobak höjs

Punktskatten på tobak höjs med i genomsnitt 14 procent år 2020–2021. Höjningen gäller punktskatten på cigaretter, cigarrer och cigariller, pip- och cigarettobak samt finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter. Höjningarna genomförs i fyra steg så att den första höjningen görs vid ingången av 2020, den andra vid ingången av juli 2020, den tredje vid ingången av 2021 och den fjärde vid ingången av juli 2021.

På grund av dessa fyra förhöjningar beräknas priset på cigaretter och finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter stiga med i genomsnitt 12 procent. En ask med 20 cigaretter blir ca 95 cent dyrare. Nästa års två förhöjningar höjer priserna i genomsnitt 6 procent, med andra ord 47 cent per ask.

Ytterligare information:

Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman, 02955 30577, jenni.oksanen(at)vm.fi

Punktskatten på läskedrycker höjs

Höjningen av skatten på läskedrycker gäller alla läskedrycker, men tyngdpunkten ligger på drycker som innehåller socker. Punktskatten på läskedrycker som innehåller mer än 0,5 procent socker höjs från 27 till 32 cent per liter färdig dryck och punktskatten på andra läskedrycker höjs från 12 cent till 13 cent per liter. Punktskatten på dryckpulver som innehåller socker höjs från 1,72 euro till 2,04 euro per kilogram och punktskatten på övriga dryckpulver från 1,04 euro till 1,13 euro. Samtidigt höjs accisen på vissa drycker med låg alkoholhalt till 32 cent per liter eller 11,40 cent per liter etylalkohol.

Detaljhandelspriserna på läskedrycker som innehåller socker beräknas stiga med i genomsnitt 3 procent och detaljhandelspriserna på övriga läskedrycker med ungefär en procent.

Gränsen för småskalig produktion som är befriad från punktskatt på läskedrycker höjs från nuvarande 50 000 liter till 70 000 liter. En motsvarande ändring görs i accisen på dryckesförpackningar.

Ytterligare information:

Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30183, pia.kivimies(at)vm.fi

Lagen om oljeavfallsavgift upphävs

Från och med 2020 tar man inte längre ut avgift för oljeavfall. Understöd för att samla upp, transportera och lagra oljeavfall kan betalas fram till utgången av 2021.

Ytterligare information:

Krista Sinisalo, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30248, krista.sinisalo(at)vm.fi

Informationshanteringslagen medför nya krav på myndigheters behandling av information

Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen och lagarna som har ett samband med den träder i kraft i början av januari. Lagen främjar enhetligare informationshantering, datasäkerhet samt digitalisering av myndigheternas verksamhet.

Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen innehåller bestämmelser om genomförandet av offentlighetsprincipen och kraven på god förvaltning i fråga om myndigheternas informationsförvaltning. Lagen innehåller även bestämmelser om interoperabiliteten hos informationssystem. Lagen innehåller bestämmelser om ordnandet och beskrivandet av informationshanteringen, interoperabiliteten hos datalager, förverkligandet av tekniska gränssnitt och elektroniska förbindelser samt informationssäkerheten som gäller hela den offentliga förvaltningen.

Vid finansministeriet inrättas med stöd av lagen en nämnd för informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen som ska utvärdera och styra hur statliga och kommunala myndigheter förverkligar informationshanteringen.  

Ytterligare information:

Sami Kivivasara, enhetschef, Lagstiftningsråd, puh. 02955 30023 sami.kivivasara(at)vm.fi

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inleder sin verksamhet

Ett nytt riksomfattande ämbetsverk inleder sin verksamhet i början av året. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata uppstår då uppgifterna som sköts av Befolkningsregistercentralen, magistraterna och enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sammanförs till en ny helhet. 

Myndigheten främjar digitaliseringen i samhället, tryggar uppgifternas tillgänglighet och tillhandahåller tjänster med avseende på kundernas livshändelser – som exempel kan nämnas civil vigsel och namnändringar. Myndigheten producerar bland annat tjänster som hänför sig till intressebevakning och sköter även notarius publicus uppgifter.

Det nya ämbetsverket är verksamt inom finansministeriets förvaltningsområde: finansministeriet styr och övervakar myndighetens verksamhet. Ministerierna samarbetar när det gäller uppgifter som baserar sig på lagstiftning inom justitieministeriets ansvarsområde. Arbets- och näringsministeriet styr myndigheten tillsammans med finansministeriet när det gäller Suomi.fi –företagstjänsterna.

Bekanta dig noggrannare med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas verksamhet    

Ytterligare information: 

Irja Peltonen, informationsdirektör, tfn 02955 30138, irja.peltonen(at)vm.fi
Marjukka Ala-Harja, informationsförvaltningsråd, tfn 02955 30489, marjukka.ala-harja(at)vm.fi
Sari Hosionaho, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30029, sari.hosionaho(at)vm.fi

Digitala annonseringskanalen för offentliga upphandlingar HILMA reformeras

HILMA-tjänsten reformeras vid årsskiftet, men finns fortfarande på samma adress, Hankintailmoitukset.fi.

Företagen får med hjälp av HILMA-tjänsten information om kommande, pågående och redan genomförda offentliga upphandlingar.  Upphandlarna inom den offentliga sektorn publicerar annonser om varu- och serviceupphandlingar som överskrider 60 000 euro och om bygg- och anläggningsarbeten som överskrider 150 000 euro. Upphandlarna kan även annonsera upphandlingar som inte överskrider dessa tröskelvärden.

Ytterligare information:

Tarja Sinivuori-Boldt, lagstiftningsråd, tfn 02955 30433, tarja.sinivuori-boldt(at)vm.fi

Statens uppdaterade hyresmanual träder i kraft

Statens hyressystem förnyades vid ingången av 2016 då man övergick till att prissätta hyrorna enligt självkostnadsprincipen. Statens hyresmanual som gäller det nya hyressystemet utgavs i maj samma år.

Statens hyresmanual har uppdaterats i enlighet med rekommendationerna i slutrapporten från utvecklingsgruppen för grunderna för hyra och praxis som utgavs 2019. Den uppdaterade manualen träder i kraft den 1 januari 2020 genom beslut av finansministeriet.

Statens hyressystem omfattar sådana statliga ämbetsverk och inrättningar samt sådana föreningar och fonder vilkas huvudsakliga inkomstkälla utgörs av statsbudgeten. Marknadshyror tillämpas fortfarande på lokaler som hyrts på den öppna marknaden samt på kunder som inte omfattas av Senatfastigheters in house -krets (andra kunder än de som omnämns i 1 § i lagen om statliga affärsverk).

Statens uppdaterade hyresmanual

Ytterligare information:

Tero Meltti, finansråd, enhetschef, tfn 02955 30770, tero.meltti(at)vm.fi

Hannu Koivurinta, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30117, hannu.koivurinta(at)vm.fi

Pauliina Pekonen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30081, pauliina.pekonen(at)vm.fi

Ändringar i statstjänstemannalagen

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden ersätter förvaltningsprocesslagen vid ingången av nästa år. Statliga tjänstemäns rätt att begära omprövning av beslut som gäller dem förblir oförändrad, men hänvisningarna i statstjänstemannalagen till förvaltningsprocesslagen ändras till hänvisningar till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. De separata bestämmelserna om besvärstillståndsförfarandena stryks eftersom de blir onödiga då den nya allmänna lagen träder i kraft.

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden

Ytterligare information:

Miska Lautiainen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30212, miska.lautiainen(at)vm.fi
Anna Gau, regeringssekreterare, tfn 02955 30321, anna.gau(at)vm.fi

Maximibeloppet för kompensation enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar höjs

Maximibeloppet för kompensation som betalas med stöd av lagen om samarbete hos staten höjs till 35 590 euro så att det motsvarar förändringen i penningvärdet. Maximibeloppet motsvarar nivån i samarbetslagarna för den privata och den kommunala branschen.

Lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar

Ytterligare information:

Lagstiftningsråd Miska Lautiainen, puh. 02955 30212, miska.lautiainen(at)vm.fi

Förändringar i statsandelen för kommunal basservice

Statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs med 0,09 procent år 2020. Statsandelen är 25,46 procent från och med ingången av 2020.

Statsandelen till kommunerna för ordnande av basservicen är ca 7,1 miljarder euro år 2020. Kommunerna får dessutom sammanlagt 2 269 miljoner euro i kompensation för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunden. Ersättningen för förlorade skatteinkomster separeras från och med 2020 från statsandelen för kommunal basservice till ett skilt budgetmoment i syfte att förbättra systemets transparens.

Kommunernas statsandel utökas år 2020 framför allt av indexförhöjningen av statsandelen (2,4 %), vilket ökar statsandelen med 166 miljoner euro, samt av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, vilket ökar statsandelen med 102,2 miljoner euro. 

Nya uppgifter som tas i beaktande är ändringen av Vasa centralsjukhus till ett sjukhus med omfattande jour, Stödet för mångfalden i fråga om familjer och livssituationer, utvidgningen av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik och minskningen av gruppstorlekarna inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Statsandelsprocenten höjs också på grund av utvidgningen av eftervården inom barnskyddet och tidigareläggningen av undervisningen i A1-språket.

Den tidsbundna minskning av statsandelen som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet minskar med 233,6 miljoner euro år 2020.

De sjukfrekvenskoefficienter som tillämpas vid fastställandet av statsandelarna justeras från och med 2020, liksom även kostnadsfaktorernas viktkoefficienter som enligt lagen bör uppdateras vart femte år.  Uppdateringen av sjukfrekvenskoefficienten påverkar inte beloppet av statsandelen på riksplan, men den har vissa konsekvenser för enskilda kommuner.

Ytterligare information:

Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 30266, eeva.maenpaa(at)vm.fi

Lagstiftningen som gäller automatisk rapportering av kommunernas ekonomiska uppgifter i kraft

Lagstiftningen som gäller automatisk rapportering av kommunernas ekonomiska uppgifter träder i kraft vid ingången av 2020. År 2020 utgör tid för genomföringen av reformen.

Den nya modellen för rapportering av ekonomiska uppgifter tillämpas från och med de ekonomiska uppgifter som gäller 2021. Kommuner och samkommuner ska lämna in sin sina skilt bestämda ekonomiska uppgifter till Statskontorets riksomfattande datalager i enhetlig och jämförbar form. De ekonomiska uppgifterna publiceras ur datalagret och de kan användas avgiftsfritt av alla.

Avsikten är att statsrådet i början av 2020 utfärdar de kompletterande förordningar om uppgifter som ska lämnas och som ska tas upp i kommunens bokslut. Finansministeriet utfärdar dessutom en förordning om informationsinnehåll och de tekniska beskrivningar som ska tillämpas för räkenskapsperioden 2021.

Ytterligare information:

Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 30266, eeva.maenpaa(at)vm.fi

Pasi Leppänen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30564, pasi.leppanen(at)vm.fi

Denis Galkin, specialsakkunnig, tfn 02955 30040, denis.galkin(at)vm.fi

Ändring av 142 och 144 § i kommunallagen gällande ändringssökande och ändring av lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan

I proposition RP 61/2019 rd som behandlas av riksdagen föreslås det att kommunallagens bestämmelser om ändringssökande ändras så att överklagande av förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen förutsätter besvärstillstånd.  I lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan föreslås tekniska ändringar. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.

Ytterligare information:

Mervi Kuittinen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30445, [email protected]

Erkki Papunen, specialsakkunnig, tfn 02955 30167, erkki.papunen(at) vm.fi

Finansministeriet övertar ägarstyrningen av Gasgrid Finland Oy och Suomen Kaasuverkko Oy

De av staten majoritetsägda bolagen Gasum Oy och Gasonia Oy delas så att det uppstår två nya bolag, Gasgrid Finland Oy och Suomen Kaasuverkko Oy. Aktieinnehavet och ägarstyrningen av de båda nya bolagen överförs till finansministeriet från och med 1.1.2020. Delningen beror på att konkurrensen inom den finländska gasmarknaden öppnas och den därav följande skyldigheten att separera överföringen av gas och försäljningen av energi. Gasgrid Finland Oy kommer att operera det finländska transportnätet för naturgas från och med ingången av 2020.

Ytterligare information:

Konsultativ tjänsteman Karri Safo, puh. 02955 30223, karri.safo(at)vm.fi

Styrelseordförande Kai-Petteri Purhonen, Gasgrid Finland Oy 1.1.2020 lukien, puh. 050 327 1735, kai-petteri.purhonen(at)figas.fi

Beskattning Finansmarknaderna Finanspolitiken Förvaltningspolitiken Kommunärenden Offentliga förvaltningens ICT Staten som arbetsgivare
beskattning digitalisering ekonomi finansiering förvaltning kommuner personal

Se även

Kommunmarknaden samlar aktörer inom den offentliga förvaltningen kring aktuella frågor i kommun- och välfärdsområdena

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:12.9.2025 14.22

Minister Ikonen tar över ansvaret för ledningen av Ministerarbetsgruppen för samhällsförnyelse

FM KM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:17.6.2025 16.42

Beredningen av sparåtgärder inom statsförvaltningen inleds

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:28.4.2025 15.46

Arbetsgrupp hittade utvecklingsobjekt inom tjänster i anslutning till pensionering

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:25.2.2025 13.47

Utredarna Arto Sulonen och Eero Laesterä överlämnade sin rapport om reformen av statsandelssystemet till kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen 

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:16.12.2024 12.00

Statsandelsreformen skjuts upp

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:22.10.2024 15.43
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation