Begäran om utlåtande
Den nationella finanspolitiska lagstiftningen revideras

Målet är att den nationella finanspolitiska lagstiftningen ska motsvara EU-lagstiftningens krav och att den nationella finanspolitiken ska stärkas i enlighet med regeringsprogrammet. Finansministeriet begär utlåtanden om förslaget till ändringar.  Det ska också inledas en parlamentarisk process om de planerade ändringarna som görs utifrån nationella utgångspunkter.

Finlands finanspolitiska lagstiftning revideras så att den motsvarar EU:s nya finanspolitiska lagstiftning som trädde i kraft i april 2024. Ändringarna ska göras i den nationella finanspolitiska lagstiftningen senast den 31 december.

De viktigaste ändringarna i den nationella lagstiftningen är den nya finanspolitiska lagen, det vill säga lagen om skötseln av de offentliga finanserna och lagen om rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.

"Arbetet med att anpassa de offentliga finanserna måste fortsätta, främst för de kommande generationernas skull, men nu kräver också de nya finanspolitiska reglerna allt tydligare att de ambitiösa anpassningsåtgärderna får en fortsättning", säger finansminister Riikka Purra.

Ny finanspolitisk regel ska minska skulden

Den nya finanspolitiska lagen innehåller inte längre det nuvarande medelfristiga målet (MTO) som en sådan nationell finanspolitisk regel som EU  förutsätter. I fortsättningen kommer statsrådet att för varje valperiod ställa upp ett mål för statsförvaltningens och lokalförvaltningens, det vill säga för de sektorer där den offentliga skulden ökar, sammanlagda nominella strukturella saldo. En korrigeringsmekanism ska bidra till uppfyllelsen av målet för det strukturella saldot.   

I den nya finanspolitiska lagen ingår också bestämmelser om ett nationellt långsiktigt skuldkvotsmål. Enligt förslaget är målet högst 40 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Utöver de krav som följer av EU-rätten ska statsrådet ställa målet för det strukturella saldot så att skuldkvoten minskar och uppfyller skuldkvotsmålet. Detta krav, liksom också vissa andra nationella ytterligare krav, träder dock i kraft först vid ingången av 2031.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken blir Finlands enda oberoende finanspolitiska institution 

Reformen av EU:s finanspolitiska regler ger oberoende finanspolitiska institutioner (IFI) en större roll. Dessa institutioner ska särskilt bedöma om ett land följer sin nationella finanspolitiska regel (korrigeringsmekanism) samt om de åtgärder som landet fastställt för att uppnå målet är tillräckliga.

I Finland ska ansvaret för de här uppgifterna som följer av EU-lagstiftningen och tillsynen över den nya finanspolitiska lagen axlas av rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken. Efter att den gällande finanspolitiska lagen har upphävts upphör Statens revisionsverks lagtillsynsuppgifter. På grund av de nya tillsynsuppgifterna ska bestämmelser om rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken i fortsättningen utfärdas genom lag i stället för genom förordning.

Tidsplan för beredningen av reformerna

Den parlamentariska diskussionen fortsättas efter remisstiden har gått ut. Parlamentarisk behandling genomförs så att det är möjligt att få lagstiftningen i kraft den 1 januari 2026.

Remissbehandling inleds

Finansministeriet begär utlåtanden om förslaget till ändringar i lagstiftningen. Remisstiden går ut den 25 augusti. 

Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft vid ingången av 2026. 

Mer information: 
Marketta Henriksson, finansråd, enhetschef, tfn 0295 530 441, marketta.henriksson(at)gov.fi 
Niko Ijäs, budgettråd, enhetschef, tfn 0295 530 170, niko.ijas(at)gov.fi