Arbetsgrupp har utrett sote-budgetramar som medel för tyglande av social- och hälsovårdsutgifterna

En arbetsgrupp som bereder budgetramsystemet för social- och hälsovården har granskat den ekonomiska styrningen av den offentliga social- och hälsovården. Gruppen har fäst särskild uppmärksamhet vid kopplandet av finansieringen av social- och hälsovården till den övergripande styrningen av den offentliga ekonomin, och den tillhörande planen för de offentliga finanserna.

Regeringspropositionen om en lag om ordnandet av social- och hälsovården, som behandlas av riksdagen som bäst, har i enlighet med uppdraget varit utgångspunkten för arbetet. Sote-budgetramen som arbetsgruppen skisserat kan anpassas till olika slags sätt att ordna social- och hälsovårdstjänsterna, där ordnarna är tillräckligt stora och jämförbara, och där kostnaderna är förutsägbara.

Sote-budgetramen ska fastställas med hjälp av de kalkylmässiga kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice. Social- och hälsovårdsutgifternas andel kan separeras från kostnaderna. Det sammanlagda beloppet av de kalkylmässiga kommunspecifika social- och hälsovårdskostnaderna ska utgöra sote-budgetramen för hela landet. Sote-områdets budgetram ska på motsvarande sätt skapas med hänsyn till det kalkylerade beloppet av medlemskommunernas kostnader.

Sote-budgetramen avses vara en del av finansieringsramen för kommunalekonomin, som ingår i planen för de offentliga finanserna. Sote-budgetramen som täcker hela valperioden ska fastslås i samband med regeringens första plan för de offentliga finanserna. Förverkligandet av den ska utvärderas, och eventuella ytterligare åtgärder ska fastslås i samband med den årliga genomgången av planen för de offentliga finanserna. Beredningen och de årliga granskningarna ska kopplas till den nationella styrning som utförs av social- och hälsovårdsministeriet. Social- och hälsovårdsministeriets och sote-områdenas årliga förhandlingsförfarande producerar information för beredningen och granskningen av sote-budgetramen.

Styrningseffekten hos sote-områdets budgetram beror till väsentliga delar på dess inverkan på beslutsfattandet inom sote-området. Arbetsgruppen har granskat två alternativa lösningsmodeller som avviker från varandra för den lagstadgade bindande verkans del.

Enligt arbetsgruppens första alternativ innehåller sote-budgetramen inte några juridiskt bindande utgiftsbegränsningar. Den skulle i första hand beröra sådana regeringsbeslut som gäller utgifterna inom social- och hälsovården. Den kunde dessutom ha en styrande inverkan vid förhandlingsförfarandena mellan social- och hälsovårdsministeriet och sote-områdena, då beslut om ordnande bereds eller förändras.

Enligt det ovan beskrivna alternativet kunde sote-budgetramens styrande verkan förbli svagt. Arbetsgruppen har därför granskat ett annat alternativ där budgetramen för sote-området och kommunernas finansieringsandelar skulle anges i lag. Kommunens egen betalningsandel skulle motsvara skillnaden mellan dess kalkylmässiga sote-kostnader och statsandelen för social- och hälsovården som avskiljts från kommunens totala statsandel. Sote-området skulle å sin sida utarbeta en budget som motsvarar sote-budgetramen. Sote-områdenas utgiftsram skulle enligt detta alternativ vara föremål för mera direkt statlig styrning.

En statsandelsbaserad sote-budgetram har sina begränsningar. Det är svårt att införliva i statsandelssystemet andra element som styr kommunernas serviceproduktion utöver lagstiftningen som gäller kommunernas uppgifter samt regleringen av statsandelar. Sote-budgetramen räcker inte som sådan till att garantera att det strukturpolitiska programmets utgiftsbesparings- och produktivitetsmålsättningar för sote-reformen förverkligas.    

Sote-budgetramen lyfter fram många frågor, bl.a. i anslutning till utvecklandet av statsandelssystemet, vilka inte direkt omfattas av arbetsgruppens uppdragsbeskrivning. Bindande sote-budgetramar medför även sådana grundlagsfrågor som kräver utförligare beredning, och som arbetsgruppen inte kunnat överväga inom ramen för sitt uppdrag. Själva verkställandet av sote-budgetramen och utvärderingen av konsekvenserna kräver också fortsatt utredning. Incitamentskonsekvenser som gäller främjandet av hälsa och välfärd samt kostnadspåverkande serviceproduktion borde utvärderas särskilt.

Ytterligare information

Jukka Pekkarinen, tfn 02955 30169, jukka.pekkarinen@vm.fi