Granskning av Finlands stabilitetsprogram för 2005 - 2007
Vid granskningen av stabilitetsprogrammet är bedömningen av det innevarande årets ekonomiska utveckling i Finland betydligt mera pessimistisk än vad man förutsåg för ett år sedan. Detta beror främst på att utvecklingen av den internationella ekonomin är svagare än väntat. Utom sin strävan efter hållbarhet på lång sikt försöker regeringen understöda en återhämtning av ekonomin under åren 2003 - 2004, bland annat genom att minska beskattningen av arbete.
Under innevarande och under nästa år kommer hela den offentliga sektorns finansiella jämvikt att vara något svagare än vid den föregående granskningen av stabilitetsprogrammet. Trots att den finska offentliga sektorns, det vill säga statens, kommunernas och socialskyddsfondernas finansiella ställning något försvagas under åren 2003 och 2004 kommer den finansiella situationen som helhet dock att uppvisa ett klart överskott. Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt skall den offentligasektorns finanser på medellång sikt åtminstone vara i jämvikt.
Överskottet under år 2003, som är mindre än väntat, beror på att statsfinanserna har försvagats, närmast på grund av konjunkturorsaker och på grund av utgiftsökningarna enligt regeringsprogrammet. Överskottet i den offentliga ekonomin kommer under år 2004 att sjunka till uppskattningsvis 1,7 procent av totalproduktionen. Under nästa år kommer den statsfinansiella ställningen att påverkas av både lättnaderna av inkomstbeskattningen och av en kännbar sänkning av alkoholskatten då man strävar till att bibehålla skatteunderlaget vid EU:s utvidgning.
Bedömningen av den offentliga ekonomins utveckling i stabilitetsprogrammet grundar sig på finansministeriets konjunkturprognos och på att man förutser en försiktig tillväxt av ekonomin som helhet år 2005. I programmets grundscenario har man utgått från en genomsnittlig ekonomisk tillväxt på 2,5 procent i året.
Enligt en totalekonomisk beräkning växer den offentliga ekonomins överskott till 2 procent år 2005 och till drygt 2 procent i slutet av stabilitetsperioden. Detta överskott är något mindre än vad det i regeringsprogrammet fastslagna målet för statsfinanserna förutsätter eftersom också sysselsättningens utveckling hotar att släpa efter de uppsatta målen.
Statsfinanserna uppvisar åter ett underskott efter att ha visat överskott från år 2000. Målet för regeringens finanspolitik är att statsfinanserna fortfarande skall vara stabila och att de i slutet av valperioden skall vara i balans, beräknade enligt de nationalekonomiska räkenskaperna.. För att uppnå detta mål krävs att den ekonomiska tillväxten återgår till sin tidigare högre nivå och att sysselsättningen förbättras mera än vad som förutsägs i programmet.
Under perioden 2000 - 2002 har statsskulden i relation till totalproduktionen sjunkit med sammanlagt 4,5 procentenheter och skuldsättningen sjunker fortsättningsvis i någon mån trots att skulden i euro stiger. Den offentliga sektorns sammanlagda bruttoskuld beräknas sjunka till cirka 44,5 procent år 2007. Detta skulle innebära en minskning med en halv procentenhet från siffrorna för slutet av år 2003.
Enligt de förpliktelser som stabilitets- och tillväxtprogrammet uppställer vidtar regeringen åtgärder för att rätta till läget, om statsfinansernas underskott hotar att stiga till mer än 2,75 procent av totalproduktionen. I ett sådant läge skulle hela den offentliga ekonomin visa ett underskott.
Den 27.11.2003 godkände regeringen granskningen av stabilitetsprogrammet och enligt hävdvunnen tradition ges det riksdagen till känna.
Ytterligare uppgifter ges av enhetschef Markus Sovala, tfn 040 - 761 2723.