Målet för digitaliseringen är en social trygghet som utgår från människans livssituation 

Huvudtemat vid mötet för kommittén för social trygghet den 31 januari 2022 var digitaliseringen av den sociala tryggheten på lång sikt. 

För att kunna lösa problemen med genomförandet av den sociala tryggheten krävs det en helhetsmässig planering där målen utgår från kundens behov och där lagstiftningen, verksamhetsmodellerna och informationssystemen utvecklas utgående från människans livssituation. Kommittén för social trygghet satte även upp ett mål om att de som verkställer den sociala tryggheten i framtiden ska kunna identifiera servicebehov och rikta tjänsterna genom att utnyttja datalager och dataanalys. I första hand ska socialskyddsförmåner dock beviljas på basis av stödtagarnas eget initiativ.  

”Nu bedömer de olika organisationerna kundernas livssituation främst ur sin egen synvinkel, vilket delvis beror på att organisationerna har olika mål. Aktörerna har olika dokumentmallar, informationsstrukturer, elektroniska tjänster och kundregister. De olika ställena samlar in uppgifter om samma kunder, och i värsta fall är uppgifterna motstridiga. 

För att genomföra digitaliseringen förutsätts det gemensamma mål och styrning. Det behövs nya bestämmelser och samordning för förvaltning, anvisningar, behandling av kunduppgifter, kunskapsunderlag och informationssystem. Målet för digitaliseringen bör vara en social trygghet som genuint utgår från människans livssituation”, konstaterar Markku Heinäsenaho, ordförande i expertgruppen som utreder komplexiteten i den sociala tryggheten och utnyttjandet av digitalisering.  

Med tanke på att kunden ska få service av hög kvalitet är det av central betydelse att uppgifter mellan olika organisationer överförs smidigt. Enhetlig och kvalitativ hantering av informationsmaterial hos myndigheterna främjar god förvaltning. Lagstiftningen tillåter inte myndigheterna obegränsat tillträde till en annan myndighets datalager och informationsmaterial som finns i dem. 

”I framtiden har kanske alla en digital identitet eller portfölj som kan användas för olika myndighetstjänster. EU-bestämmelserna och den nationella lagstiftningen revideras för närvarande bland annat när det gäller beslutsfattandet och nyttjandet av artificiell intelligens.  En av de viktigaste frågorna är hurdana bestämmelser det behövs om hanteringen av kunduppgifter, säger jurist och förvaltningssektionens sekreterare Teija Hautera vid sitt anförande om informationshanteringen och dataskyddet. 

Kommittén för social trygghet diskuterade också skillnaderna i det digitala kunnandet och attityderna till teknik hos olika människor och hur livssituationen eller till exempel sjukdom inverkar på förmågan eller viljan att använda elektroniska tjänster. Många deltagare framförde vikten av att få personlig rådgivning vid behov.  

”Syftet med digitaliseringen är inte att diskriminera någon, utan alla som vill ska kunna använda digitala tjänster. I bästa fall kan också resurserna då användas effektivare”, konstaterar Markku Heinäsenaho.  

Beredningen fortsätter med tre teman:  

• Genomförandet av den sociala tryggheten och helhetsplaneringen av informationshanteringen
• Proaktiv styrning och rådgivning samt föregripande riktande av resurser
• Elektroniska tjänster som tillhandahålls utgående från människans livssituation

• Expertgruppen som utreder komplexiteten i den sociala tryggheten och utnyttjandet av digitalisering (på finska)

Barn och familjer i reformen av den sociala tryggheten

I kommittén för social trygghet diskuterade man kort också hur barn och familjer ska beaktas i reformen av den sociala tryggheten. Arbetet i arbetsgruppen för den sociala tryggheten och tjänsterna för barn och familjer inleds den 1 februari 2022. Arbetsgruppen ska utreda helheten av förmånerna för barn och familjer, inklusive tjänsterna och lagstiftningen om underhåll för barn, samt förse kommittén med information om de centrala reformbehoven och ge den förslag om möjliga lösningar.  Samtidigt genomförs projektet för barns delaktighet i reformen av den sociala tryggheten, där syftet är att producera information för barn om reformen och höra och ta med barn vid beredningen av reformen. 

• Arbetsgruppen för den sociala tryggheten och tjänsterna för barn och familjer (på finska)

Kommittén för social trygghet har fått en lägesrapport om de olika alternativen för ordnandet av den sociala tryggheten, såsom basinkomst, negativ inkomstskatt, baskonto samt en sammanslagning av grundskyddsförmåner och ett orsaksbaserat system. Man har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda detta. Arbetet inleddes i december 2021. Alternativen behandlas vid kommitténs arbetsmöte den 14 februari 2022. 

• Arbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala tryggheten (på finska)

Kommittén diskuterade också arbetsplanen för våren 2022 och strukturen på det mellanbetänkande som ska publiceras 2023 (se bilaga 3, kommitténs diapresentation). 

Kommitténs preliminära arbetsplan våren 2022: 

Arbetsmöte 14.2.2022    

• Arbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala tryggheten
• Försök med negativ inkomstskatt
• Stöd för boende, bostadspolitiken, individanpassat bostadsstöd
• Ansöknings- och betalningstider

Möte 21.3.2022    

• Flitfällor
• Andra länders reformer av systemen för förmåner på grund av arbetsoförmåga
• Boende och arbete som grund för den sociala tryggheten, den internationella rörligheten
• Elonkehä, informationspaketet om klimatförändringen och den sociala tryggheten (program i Rådet för strategisk forskning)

Arbetsmöte 25.4.2022    

• Samordningen av tjänster och förmåner (utkomstskydd för arbetslösa, förmåner på grund av arbetsoförmåga, utkomststöd
• Arbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala tryggheten

Möte 23.5.2022    

• Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling
• Utkomststödet som ett komplement till grundskyddet
• Försök med negativ inkomstskatt

Möte 6.6.2022    

• Utkomstskydd för arbetslösa (stöd för partiellt arbete, företagande)
• Problem i förmåns- och servicestigar

Mötesmaterial 31.1.2022:

• Möteskallelse
• Bilaga 1  Utkast till protokollet om det senaste mötet (29.11.2021)
• Bilaga 2 Promemoria: Digitaliseringens möjligheter inom den sociala tryggheten på lång sikt 
• Bilaga 3 Diapresentation

Mer information:

Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 029 524 7228, [email protected]
Markku Heinäsenaho, informationsförvaltningschef, tfn 0295163158
Teija Hautera, jurist, [email protected],
Heli Backman, andra vice ordförande för kommittén för social trygghet, avdelningschef, tfn 0295 163 668
Liisa Siika-aho, tredje vice ordförande för kommittén för social trygghet, direktör, tfn 0295 163 085
Tuulia Nieminen, kommunikationsexpert, tfn 0295 163 635
E-postadresserna har formen [email protected], med undantag av Pasi Moisio och Teija Hautera