Lagförslag dämpar överföringspriserna för el och skär ned distributionsbolagens intäkter

Den 28 januari 2021 lämnade statsrådet en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av elmarknadslagen och lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden för att dämpa prisstegringen inom eldistributionen och minska distributionsbolagens avkastning. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

– Prissättningen av elöverföring har länge och med fog väckt intensiv diskussion. Lagändringen dämpar ökningen av överföringsavgifterna och får dem att sjunka, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. 

Lagändringen sänker distributionsnätsbolagens maximala tillåtna avkastning och minskar engångshöjningarna. Distributionsnätens skäliga avkastningsgrad på bundet kapital sjunker nästa år till 4 procent från nuvarande 5,73 procent.

– Efter ändringarna kan distributionsnäten redan nästa år samla in 350 miljoner euro mindre av sina kunder jämfört med år 2020. Den tillåtna avkastningsnivån sjunker i och med lagändringen med 40 procent till den lägsta nivån någonsin, konstaterar minister Lintilä.

– Det årliga prishöjningstaket för överföringsavgifterna halveras nästan från 15 procent till 8 procent. Ur kundernas synvinkel begränsar detta engångshöjningarna av priserna, tillägger minister Lintilä. 

– Denna regeringsproposition har beretts med särskild omsorg och så att kraven i den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen uppfylls. Då är den reglering som ska genomföras på basis av den långsiktig och har stark rättslig grund, och korrigerande åtgärder kan vidtas snabbt, betonar minister Lintilä.

Utöver att hålla priserna under kontroll vill regeringen också trygga en god försörjningsnivå för elnäten och utvecklingen av ett energisystem som betjänar framtida behov, påpekar Lintilä.

Ändringar i beräkningsmetoderna – distributionsnätens tillåtna avkastning och omsättning minskar

Efter att lagförslagen trätt i kraft ska Energimyndigheten göra ändringar i distributionsnätsinnehavarnas metoder för beräkning av tarifferna redan under den nuvarande tillsynsperioden (2019–2023). Energimyndigheten har underrättat arbets- och näringsministeriet om att den förbereder sig på att granska tillsynsmetoderna genast efter att lagen trätt i kraft.

Efter uppdateringen av beräkningsmetoderna kommer distributionsnätsinnehavarnas tillåtna avkastning enligt ministeriets uppskattning att sjunka med cirka 40 procent från 2020 års nivå 2022. Distributionsbolagen kan nästa år samla in cirka 350 miljoner euro mindre i distributionsavgifter av sina kunder jämfört med i fjol. 

Ökad kostnadseffektivitet i utvecklingen av distributionsnäten genom en övervakningsplan

Enligt propositionen ska nätinnehavaren planera, bygga och upprätthålla elnätet så att bolaget producerar sina tjänster på ett kostnadseffektivt sätt. I planeringen bör man jämföra alternativa investeringar och höra kunderna. Energimyndigheten kan ålägga bolaget att ändra sin plan, om dess åtgärder inte är kostnadseffektiva. 

Förslaget syftar till att bolagen utöver jordkablar i allt större utsträckning ska beakta alla tillgängliga åtgärder som kan vidtas för att förnya nätet, utöka kapaciteten och höja nivån på leveranssäkerheten. 

Bakre gräns för kraven på leveranssäkerhet inom eldistributionen till utgången av 2036

Tidsfristen för att uppfylla kraven på leveranssäkerhet inom eldistributionen förlängs med åtta år till utgången av 2036 för de distributionsnätsinnehavare som främst finns i glesbygden och som är tvungna att genomföra stora strukturella nätförändringar under 2020-talet. Ändringen dämpar effektivt de senare behoven av prishöjningar för 75 % av nätbolagen och 1,8 miljoner kunder. I utbyte mot att servicenivån fördröjs ska nätens kunder få bättre ersättningar för långa elavbrott.

En förlängning av verkställighetskraven gör det möjligt för Energimyndigheten att inleda en granskning av investeringsincitamenten för tillsynsmodellen redan under den nuvarande tillsynsperioden. Samtidigt kan man undvika förtida och i framtiden onödiga investeringar i perifera delar av elnätet, och senare kan man utnyttja de alternativ till jordkablar som är under utveckling när det gäller ersättningsinvesteringar.

Genom lagändringen ges dessutom elanvändare och energisammanslutningar rätt att bygga separata ledningar över fastighetsgränsen för anslutning av småskalig elproduktion till ett eldriftsställe eller till fastighetens elnät utan det tillstånd som begärs av distributionsnätsinnehavaren. 

Arbetsgrupp för att granska metoder för beräkning av tariffer för elöverföring och eldistribution 

Arbets- och näringsministeriet tillsätter en akademisk arbetsgrupp för att ge Energimyndigheten ett utlåtande om delfaktorerna i metoderna för beräkning av tarifferna. I utlåtandet ska ingå synen hos de vetenskapsidkare som deltagit i diskussionen om överföringspriset på arbetet med att utveckla beräkningsmetoderna för den nätövervakningsperiod som inleds 2024. Arbetsgruppen inleder sin verksamhet när lagändringarna har stadfästs i riksdagen.

Till medlemmar i arbetsgruppen har bjudits in överdirektör Mikael Collan, professor Pertti Järventausta, professor Matti Liski och juris doktor Kaisa Huhta. Ordförande för arbetsgruppen är överdirektör Riku Huttunen från arbets- och näringsministeriet. Ordföranden ingriper dock inte i innehållet i det utlåtande som arbetsgruppens medlemmar utarbetat inom ramen för arbetsgruppens uppdrag. 

Regeringen bedömer möjligheten att strama åt begränsning av ränteavdraget för utländska investerare

Regeringen bedömer före budgetmanglingen hösten 2021 hur begränsningen av ränteavdraget kan revideras för att effektivare än för närvarande förhindra att den skattepliktiga inkomsten överförs utanför Finlands beskattningsrätt till exempel i kapitalplaceringsstrukturer samtidigt som rätten till ränteavdrag för finländska företags investeringar tryggas. Reformerna träder i kraft från och med ingången av 2022.

Mer information på webben:
Videoupptagning efter presskonferensen på adressen vn.fi/live

Ytterligare information:
Teppo Säkkinen, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 516 2868
Arto Rajala, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4828
Tatu Pahkala, överinspektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4217
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518 (ordförande för den tillsatta arbetsgruppen)