Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material

Näkökulma
Yhteentoimivuus sujuvoittaa tiedon liikkumista

miljöministeriet
Julkaisuajankohta 15.6.2021 10.08
Tyyppi:Kolumni

Harva tulee miettineeksi, miten monella tavalla voidaan tulkita sana kellarikerros. Sille ja muille rakennetun ympäristön käsitteille on löydettävä yhteiset määritelmät, jotta tiedon digitalisaatio voi edetä tehokkaasti. Ympäristöministeriö on ryhtynyt etujoukoissa tekemään rakennetun ympäristön tiedoista yhteentoimivaa. Se ei ole aivan yksinkertaisinta työtä, mutta Anssi Hännisen kirjoituksen luettuasi tiedät mistä on kysymys. Tarve yhteentoimiville tiedoille on yhteinen koko hallinnossa.

Tieto on yksi digitalisaation kulmakivistä. Tulevaisuudessa organisaatioiden välinen tiedonsiirto tulee lisääntymään merkittävästi, kun palveluista kehitetään entistä sujuvampia. On järkevää, ettei kertaalleen julkishallinnolle annettua tietoa kysytä uudelleen. Tieto liikkuu sujuvammin organisaatioiden välillä, kun tieto on määritelty etukäteen tarkasti. 

Ministeriön ja Suomen ympäristökeskuksen käynnissä olevassa Ryhti-hankkeessa tuotetaan rakennetun ympäristön tietojärjestelmä (RYTJ). Sen tietovarantoihin tullaan kokoamaan suunnitelma- ja kaavatiedot sekä rakentamisen lupatiedot, joita säätelee uudistuva maankäyttö- ja rakennuslaki. Tiedot syntyvät joko kuntien kaavoituksessa ja rakennusvalvonnassa tai yksityisten suunnittelutoimistojen pöydällä. Kuntien järjestelmiin tallennetuilla tiedoilla on ymmärrettävästi usein eri rakenteita, eri muotoja ja jopa eri merkityksiä. 

Miten RYTJ pystyy ottamaan vastaan samaa tietoa, joka on tallennettu useilla eri tavoilla? Vastaus on vuonna 2019 käynnistetty rakennetun ympäristön yhteentoimivuustyö. 

Sanastotyö yhteentoimivuuden perustana

Rakennetun ympäristön yhteentoimivuustyössä keskitytään erityisesti semanttiseen yhteentoimivuuteen eli siihen, että tiedon lähettäjä ja vastaanottaja ymmärtävät sen merkityksen samalla tavalla. Käytännössä tavoitteena on sopia yhteisistä käsitemääritelmistä, koodistoista ja tietomalleista. Mitä tämä käytännössä tarkoittaa?

Käsitemäärittelyjä tehdään terminologisen sanastotyön menetelmien avulla. Se vie yllättävän paljon aikaa, mutta on ensiarvoisen tärkeää työtä. Sanastot luovat kivijalan muulle yhteentoimivuustyölle. Määritelmä kuvaa käsitteen sisällön ja eroavaisuudet muista saman aihepiirin käsitteistä. Esimerkiksi ”kellarikerros” on määriteltynä: ”rakennuksen kerros, joka on kokonaan tai pääasiallisesti maanpinnan alapuolella”. 

Kun käsitteet on määritelty näin, on niin tiedon lähettäjälle kuin vastaanottajalle selkeää, mitä tietoa rajapintojen kautta liikkuu ja mitä tieto tarkoittaa. 

Tietomalli kertoo tiedon rakenteen

Entä mikä tietomalli on? Tietomalli itsessään tarkoittaa vakioitua tapaa järjestää tietosisältöä. Esimerkiksi tapa, jolla järjestät kirjahyllysi, on tietomalli. Kirjahyllyn tietomallissa kerrottaisiin valitsemasi luokittelu (aihe, kirjoittaja, otsikko, kannen väri) ja mistä ominaisuuksista kukin luokka koostuu (esim. kirjoittajan teokset aikajärjestyksessä). Tietomalli pitää käytännössä sisällään tietoa tiedosta – eli metatietoa: sen avulla kuvaillaan, minkälaista varsinainen tieto on. 

Hämmennystä tuo se, että termiä ”tietomalli” käytetään useissa eri merkityksissä. Pelkästään tiedonhallinnan yhteydessä puhutaan käsitemalleista (käsitteiden suhteet toisiinsa), loogisista tietomalleista (suhteiden lisäksi käsitteiden ominaisuudet) sekä fyysisistä tietomalleista (tietosisällön rakenne ja säännöt tietojärjestelmän pohjaksi).

Yhteentoimivuustyössä tietomallilla tarkoitetaan loogista tietomallia, jossa tietojen semanttinen merkitys on määritetty. Tietomalli on rakennettu tietokomponenteista, jolla tarkoitetaan uudelleen käytettäviä yhteisiä tietomäärityksiä jostain reaalimaailman kohteesta. Tietokomponentissa on mukana viittaukset käsitteiden määritelmiin sekä koodistoihin. 

Tietomalleja laaditaan ja ylläpidetään käyttäjille maksuttomassa Digi- ja väestötietoviraston Yhteentoimivuusalustan Tietomallit-työkalussa. Sen ansiosta alan toimijoiden ei tarvitse ylläpitää omia ratkaisuja sanasto-, koodisto- ja tietomallityöhön. 

  • Digi- ja väestöviraston Tietomallit -työkalu

Valmiit määritykset kootaan tietokomponenttikirjastoon

Tietojen määrittelytyö on hidasta, eikä kaikkia tietoja saada kerralla valmiiksi. Siksi YM:n vetämää yhteentoimivuustyötä tehdään osissa – yksi sanasto-, koodisto- tai tietomalliprojekti kerrallaan. Semanttisen yhteentoimivuuden teemaryhmä käy läpi valmistuneiden projektien tuotokset ja sopii, mistä tietomäärityksistä tehdään yhteisiä. Yhteiset viedään osaksi rakennetun ympäristön tietokomponenttikirjastoa. 

Kirjaston määrityksiä voi – ja pitääkin – lainata omia tietomalleja rakentaessa. Silloin tietomallin tiedot perustuvat samoihin määrityksiin kuin kaikki muutkin tietomallit, jotka ovat lainanneet samoja komponentteja. Näin nämä yhteisiin määrityksiin perustuvat tietomallit ovat keskenään semanttisesti yhteentoimivia: Kun tiedot on määritelty samalla tavalla, tietoja voidaan helposti siirtää organisaatiosta toiseen. 

Sitä mukaa kun yhteiset määritykset lisääntyvät, tulee varmasti tilanteita, jolloin aiemmin tehty määritys ei vastaakaan uutta yhteistä määritystä. Tällöin määritykset täytyy harmonisoida eli päivittää yhtenäisiksi. Harmonisointia tullaan tekemään vielä pitkään määrittelyjen valmistumistuttua, jotta saavutetaan aidosti semanttisesti yhteentoimiva yhteiskunta.

Tarve yhteistyölle yli tietoaluerajojen

Digitalisaatio ei pysähdy ilman yhteentoimivuustyötä, mutta digitalisaation vauhdittaminen on huomattavasti helpompaa sen avulla. Lisäksi kustannuksia voidaan alentaa, kun räätälöintejä tarvitaan vähemmän ja tietojen rakenteet on valmiiksi määritelty. Tietoa ei tarvitse etsiä eri lähteistä, sillä yhteiset määritykset löytyvät yhdestä paikasta. Myös uusien määrityksien tekeminen on nykyistä nopeampaa, kun muiden tekemät kuvaukset saa oman työn pohjaksi avoimesti.

Työmme keskittyy rakennetun ympäristön keskeisten tietojen määrittelyyn (esim. kaavat, rakennus ja infra). Rakennettuun ympäristöön liittyy kuitenkin paljon yleistä tiedonhallintaan liittyvää sanastoa (esim. henkilö, organisaatio ja asiakirja) sekä myös muiden tietoalueiden sanastoa (esim. verotus, paikkatieto ja luonnonympäristö). 

Vastaavasti rakennetun ympäristön yhteentoimivuustyössä laadituille määrityksille löytyy käyttöä myös muualla. Yhteentoimivuusalustalla määrittelyt ovat käytettävissä yhteisesti ja avoimesti yli totuttujen toimialarajojen.

Yksityisillä toimijoilla on suuri rooli määrittelytyössä. Ne tuottavat ison osan rakennetun ympäristön tiedoista ennen kuin ne päätyvät julkishallintoon (esim. rakennusten suunnitelmat). Toimijat kiinteistö- ja rakentamisalalta ovatkin tulleet mukaan keskusteluun. Yhteinen käsitys käytetyistä käsitteistä ja tietorakenteista helpottaa kaikkien työtä.

  • Lisätietoa yhteentoimivuustyöstä
  • Ilmoittaudu mukaan yhteentoimivuustyöhön sähköpostitse
  • Rakennetun ympäristön tietokomponenttikirjasto
  • Rakennetun ympäristön pääsanasto

Kirjoittaja

Anssi Hänninen
eritysasiantuntija
ympäristöministeriö
[email protected]

Anssi Hänninen työskentelee erityisasiantuntijana ympäristöministeriössä. Hän edistää rakennetun ympäristön tietojen semanttista yhteentoimivuutta ja koordinoi siihen liittyviä projekteja.

Näkökulma – ympäristöministeriön asiantuntijoiden kirjoituksia
Ryhti
byggd miljö digitalisering interoperabilitet

Se även

Lagändringar gör att myndigheternas delgivning i första hand sker elektroniskt

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:5.3.2025 14.49

Öppen delning av information om kritisk infrastruktur ses över

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:20.2.2025 11.33

Suomi.fi belönades som världens bästa e-tjänst inom den offentliga förvaltningen

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:13.2.2025 9.01

De allmänna avtalsvillkoren för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen har förnyats

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:10.2.2025 12.07

Kommun- och regionminister Ikonen besöker Förenade Arabemiraten

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:10.2.2025 9.09

Centrala ändringar som träder i kraft vid ingången av 2025 inom finansministeriets förvaltningsområde

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:20.12.2024 9.53
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Digi i vardagen -delegationen
          • Digi i vardagen verksamhetsberättelse
            • Digitaliseringen får inte marginalisera
            • Digitala färdigheter nya medborgarfärdigheter
            • Alla gynnas av tillgänglighet
            • Problem med identifiering
            • Hur påverkar digitaliseringen människors vardag?
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation