Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Ändringar som träder i kraft vid årsskiftet inom finansministeriets förvaltningsområde

Utgivningsdatum 22.12.2025 14.01
Typ:Pressmeddelande
Kuvituskuva.

Beskattningen av arbete lättas och den högsta marginalskatten sjunker till 52 procent. Punktbeskattningen och mervärdesbeskattningen samt arvs- och gåvobeskattningen ändras också. Det nya riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket inleder sin verksamhet som en del av reformen av statens regionförvaltning.

Beskattningen av arbete lindras

Beskattningen av arbete lindras sammanlagt med ungefär en miljard euro 2026. Beskattningen av låg- och medelinkomsttagare lindras med cirka 620 miljoner euro genom att arbetsinkomstavdraget höjs. Dessutom höjs barnförhöjningen i arbetsinkomstavdraget med cirka 100 miljoner euro.
 
Den högsta marginalskattesatsen sänks till cirka 52 procent. För att kompensera förlusten av skatteintäkter till följd av detta görs ingen indexjustering av förvärvsinkomstbeskattningen på de inkomstnivåer som sänkningen av de högsta marginalskatterna gäller. På övriga inkomstnivåer görs indexjusteringen till fullt belopp. Den skärpning av beskattningen av pensionsinkomst som följer av det tekniska sättet att lindra beskattningen av arbete lindras genom att tilläggsskatten på pensionsinkomst lättas. 

Skattebasen stärks

Skattebasen stärks för att finansiera skattelättnaderna genom att avdraget för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer slopas för både arbetstagarna och arbetsgivarna. Dessutom slopas löntagarnas avdrag för arbetsrum, och skattefriheten för tjänstecykelförmånen slopas i fråga om nya avtal som ingåtts efter ramförhandlingarna våren 2025. Förmåner som överenskommits före våren 2025 förblir skattefria till utgången av övergångsperioden.

Statens inkomstskatteskala 2026

Statens inkomstskatteskala 2026
Beskattningsbar förvärvsinkomst,
euro
Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, %
0–22 000 0,00 12,64
22 000–32 600 2 780,80 19,00
32 600–40 100 4 794,80 30,25
40 100–52 100 7 063,55 33,25
52 100– 11 053,55 37,50

Skattefri juridisk rådgivning till arbetstagare

Arbetsgivaren kan på vissa villkor bekosta sin arbetstagare juridisk rådgivning skattefritt. Ett villkor för skattefrihet är bland annat att kostnaderna har uppkommit i samband med utfört arbete.

Den skattemässiga behandlingen av tilläggsköpesumma ändras

Överlåtelsevinst- och överlåtelsebeskattningen av villkorlig tilläggsköpesumma ändras. Om tilläggsköpesumman fastställs efter året för affären, beskattas överlåtelsevinsten för tilläggsköpesummans del det skatteår då grunden för och beloppet av den villkorliga tilläggsköpesumman fastställs. Överlåtelseskatt betalas undantagsvis på tilläggsvederlaget först inom två månader från det att grunden för och beloppet av tilläggsvederlaget fastställs, om tilläggsvederlaget fastställs efter den föreskrivna tiden för betalning av överlåtelseskatt.

Beskattningen av kundbonus inom finansbranschen ändras

Kundbonus, kundgottgörelse eller någon annan motsvarande förmån som grundar sig på kundförhållande är i fortsättningen skattepliktig kapitalinkomst, om förmånen inflyter på basis av beloppet eller värdet av privata hushålls krediter, insättningar eller placeringar. 

Förmånen utgör dock skattefri inkomst då den används eller riktas till tjänster, serviceavgifter eller krediträntor som hänför sig till ovan nämnda poster, och om förmånen inte betalas i pengar eller på något därmed jämförbart sätt. Dessutom förutsätter skattefriheten att kunden inte kan påverka användningsändamålet för förmånen. Till exempel de bonusar som influtit av lån kan inte längre användas skattefritt för betalning av försäkringspremier. 

Ändringen gäller endast bonusar inom finansbranschen. Till exempel bonusar, rabatter och gottgörelser som fås från detaljhandeln på basis av privata hushålls köp förblir även i fortsättningen skattefria.

Beredningen av en utvidgning av donationsavdraget fortsätter

Beredningen av en utvidgning av donationsavdraget fortsätter och ikraftträdandet av ändringarna skjuts upp till beskattningen för 2027. Avsikten är att man i samband med reformen av avdraget tryggar den nuvarande sporrande effekten av donationsavdraget för universitet och högskolor.   
 
Mer information:
Timo Annala, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 318, timo.annala(at)gov.fi 
Filip Kjellberg, finansråd, tfn 0295 530 123, filip.kjellberg(at)gov.fi

De nedre gränserna för arvs- och gåvobeskattningen höjs

Vid arvsbeskattningen stiger den nedre gränsen från 20 000 euro till 30 000 euro och gränsen för skattefrihet för gåvoskatt från 5 000 euro till 7 500 euro. Räntemarginalen för arvsskattens dröjsmålsränta är den referensränta som fastställs av Finlands Bank utökad med två procentenheter.

Mer information: 
Esa-Pekka Saari, specialsakkunnig, tfn 0295 530 032, esa-pekka.saari(at)gov.fi

Reducerade mervärdesskattesatsen sänks

Den skattesats på 14 procent som tillämpas på livsmedel, restaurang- och cateringtjänster, läkemedel, persontransporter och andra varor sänks till 13,5 procent.  Den reducerade skattesatsen på 13,5 procent tillämpas även på rundradioverksamheten.

Mer information:
Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 238, marja.niiranen(at)gov.fi

Punktskatterna på alkohol och tobak skärps 

Skatten på vätskor för elektroniska cigaretter och nikotinpåsar stiger med cirka 37 procent, och skatten utvidgas till att omfatta starka vätskor som används i elektroniska cigaretter.  Snus och nikotinpåsar kan i fortsättningen importeras från ett annat EU-land som skattefri resandeinförsel till ett värde av högst 1 000 gram. 

Alkoholskatten på vin och andra genom jäsning tillverkade alkoholdrycker, till exempel cider, höjs med ca nio procent, och alkoholdryckers punktskatt indexeras. 

Mer information: 
Pia Kivimies, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi

Beskattningen av drivmedel lättas

Punktskatten på motorbensin och ersättande biobränslen lindras från ingången av 2026 och 2027 sammanlagt i genomsnitt 2,7 cent per liter. Skatten på diesel och ersättande biobränslen sjunker ungefär med 2,4 cent per liter. 

Elskatten för gruvdrift höjs

Skatten på el som används i gruvdrift höjs med 2,19 cent per kilowattimme. Beskattningen överförs från den lägre elskatteklassen II till den allmänna elskatteklassen I, där skatten är 2,24 cent per kilowattimme. I den lägre skatteklassen är skatten 0,05 cent per kilowattimme.

Mer information:
Merja Sandell, regeringsråd, tfn 0295 530 191, merja.sandell at)gov.fi
Jussi Kiviluoto, finansexpert, tfn 0295 530 331, jussi.kiviluoto(at)gov.fi

Höjningar i skatten på gruvmineral

Skatten på metalliska gruvmineral höjs från 0,6 procent till 2,5 procent av beskattningsvärdet för gruvmineral som fastställs årligen av Skatteförvaltningen. Skatten på övriga gruvmineral höjs från 0,20 euro till 0,60 euro per ton uppfodrad malm. 

I fortsättningen betalas skatt endast på sådana gruvmineral som gruvan producerar. Staten får fortsättningen 70 procent och de kommuner där gruvorna är belägna 30 procent av intäkterna från gruvmineralskatten. 

Mer information:
Suvi Soppi, skatteexpert, tfn 0295 530 104, suvi.soppi(at)gov.fi 

Regleringen av aktiebytesarrangemang förhindrar missbruk

Aktier som byts vid aktiebyte värderas till det matematiska värdet före bytet i stället för till gängse värde. Nettoförmögenheten och beloppet av lättare beskattad utdelning från bolaget kan således inte ökas på konstgjord väg. Lagen gäller aktiebyten mellan parter i intressegemenskap.

Mer information: 
Miina Lehtonen, specialsakkunnig, tfn 02955 30273, miina.lehtonen(at)gov.fi

Skogsavdragets maximibelopp höjs

Skogsägaren kan i beskattningen som skogsavdrag dra av högst 75 procent av kapitalinkomsten av skattepliktigt skogsbruk från skog som berättigar till skogsavdrag. Skogsavdragets maximibelopp är 75 procent av de sammanräknade anskaffningsutgifterna för skogsfastigheter.

Mer information: 
Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 0295 530 817, antti.sinkman(at)gov.fi  

Källskatten för nyckelpersoner lindras och tillämpningsområdet utvidgas

Källskatten för nyckelpersoner sänks till 25 procent och det gäller även finska medborgare som återvänder till Finland. 

Mer information:  
Kaisa Tuominen, specialsakkunnig, tfn 02955 30484, kaisa.tuominen(at)gov.fi

Skattekontrollen av kryptotillgångar effektiviseras

Leverantörer av kryptotillgångstjänster förpliktas i fortsättningen att till Skatteförvaltningen lämna upplysningar om den sammanlagda årssumman av transaktioner för byte och överföring av kryptotillgångar som utförs av personer och företag.  Dessutom åläggs finländska leverantörer av kryptotillgångstjänster en mer omfattande skyldighet än i direktivet att till Skatteförvaltningen lämna sådana uppgifter som behövs vid beskattningen av överlåtelsevinst.

Mer information:
Antti Kurikka, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30535, antti.kurikka(at)gov.fi 

Anmälningsskyldigheten för aktörer inom digital plattformsekonomi utvidgas

Aktörerna inom den digitala plattformsekonomin är i fortsättningen skyldiga att lämna Skatteförvaltningen uppgifter också om försäljnings- och hyresinkomster som personer och företag som bor utanför EU får via plattformen.

Mer information: 
Antti Kurikka, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30535, antti.kurikka(at)gov.fi

Statens regionförvaltning förnyas – Tillstånds- och tillsynsverket inleder sin verksamhet

Tillstånds- och tillsynsverket är en riksomfattande, branschöverskridande myndighet dit man koncentrerar alla Valviras uppgifter och den största delen av regionförvaltningsverkens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter och en stor del av närings-, trafik- och miljöcentralernas miljöuppgifter. 
Det nya verket har 18 verksamhetsställen, det huvudsakliga verksamhetsstället är Tammerfors. Ämbetsverket har närmare 2 000 anställda.
Inrättandet av Tillstånds- och tillsynsverket är en del av reformen av statens regionförvaltning, där syftet är att förenhetliga och göra tillstånds- och tillsynspraxis smidigare på riksnivå. Utöver Tillstånds- och tillsynsverket inleder 10 livskraftscentraler sin verksamhet vid ingången av 2026.

Mer information:
Mikko Saarinen, projektdirektör, tfn 02955 30045, mikko.saarinen(at)gov.fi

Ansvaret för Finlandsdiskarna överförs till Tillstånds- och tillsynsverket

Staten håller på att koncentrera sina tjänster till Finlandsdiskarna. Målet är att man på ett heltäckande sätt ska kunna tillhandahåller statliga ämbetsverks samt FPAs, kommunernas och välfärdsområdenas tjänster på ett och samma ställe. Ansvaret för planeringen, utvecklingen och uppföljningen av den gemensamma modellen för statens kundservice och nätverket av Finlandsdiskar överförs till Tillstånds- och tillsynsverket under 2026 och 2027.  

Mer information:
Marko Puttonen, utvecklingsdirektör, tfn 0295 530 271 marko.puttonen gov.fi

Tillstånds- och tillsynsverkets avgifter

Statsrådets förordning om Tillstånds- och tillsynsverkets avgifter för 2026 träder i kraft vid årsskiftet. Prestationsavgifterna utgår från de nuvarande regionförvaltningsverkens, närings-, trafik- och miljöcentralernas och Valviras avgifter.

Avgifterna inom miljösektorn prissätts i fortsättningen, med undantag för prestationer enligt naturvårdslagen, så att de motsvarar de kostnader som behandlingen medför för staten. För en del prestationer som tidigare varit avgiftsfria tas det i fortsättningen också ut en avgift. En privatperson eller ett allmännyttigt samfund som till exempel ansöker om tillstånd för annan än ekonomisk verksamhet får en rabatt på 25 procent på avgifterna.
Registreringsavgifterna för tjänsteproducenter och serviceenheter inom social- och hälsovården reformeras så att ändringen medför en höjning av avgiften för en del kunder och en lägre avgift än tidigare för en del.

Avgifterna för legitimation och skydd av yrkesutbildade personer inom socialvården som utbildats utanför EU/EES-området samt för villkorligt beslut om erkännande, avgifterna för serveringstillstånd för alkohol för kortvariga småskaliga pop-up-tillställningar och avgifterna för miljötillstånd som gäller direktivanläggningar inom djurskyddet sjunker.

De avgifter som tas ut för beslut om och intyg över yrkesutövning inom social- och hälsovården, prestationer enligt tobakslagen och adoptionslagen och prestationer inom arbetarskyddet förblir oförändrade. Alkoholförvaltningens avgifter förblir med vissa undantag oförändrade. 
Övriga avgifter höjs med 2–3 procent på grund av att kostnadsnivån höjts.

Mer information:
Elina Isoksela, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 116, elina.isoksela(at)gov.fi

Statsrådets förordning om fastställande av de direkta kostnader som egendomsarrangemangen i samband med reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet medför för kommunen

Lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021) innehåller bestämmelser om kompensation som tryggar kommunens självstyrelse i anslutning till egendomsarrangemang. Kommunen har rätt att på ansökan få ersättning av staten för direkta kostnader i anslutning till sin egendom, om de förutsättningar som anges i lagen uppfylls. I förordningen preciseras definitionen av de kostnader, utgifter och intäkter som ska ersättas och innehållet i de utredningar som ska fogas till kommunens ansökan.     
 
Kommunen ska lämna in ansökan om ersättning till finansministeriet senast före utgången av 2027. Om välfärdsområdet utnyttjat sin rätt att förlänga hyresavtalet under den så kallade övergångsperioden ska kommunen lämna sin ansökan före utgången av 2028.
 
Mer information:
Pasi Leppänen, finansråd, tfn 0295 530 564, pasi.leppanen(at)gov.fi
Mervi Kuittinen, regeringsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 445, mervi.kuittinen(at)gov.fi

En del av Nyslotts stad överförs till Enonkoski kommun

Kommunindelningen mellan Nyslotts stad och Enonkoski kommun ändras så att ett område på cirka 31 kvadratkilometer överförs från Nyslotts stad till Enonkoski kommun i enlighet med kommunernas gemensamma framställning.

Mer information:
Anu Hernesmaa, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 027, anu.hernesmaa(at)gov.fi

Ändringar i Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas tjänster

Den allmänna rådgivningstjänsten för medborgarrådgivning läggs ned den 1 januari som en del av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas sparåtgärder. Tyngdpunkten flyttas i fortsättningen till uppgifter inom stöd och rådgivning i användningen av digitala tjänster. Alla myndigheter är fortfarande skyldiga att ge råd om användningen av sina tjänster och hänvisa kunden till rätt myndighet.

Bestämmelserna har ändrats så användningen av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas behörighetstjänst och Suomi.fi-identifieringstjänsten i fortsättningen blir avgiftsbelagd för en del av kundorganisationerna. Avgifter tas emellertid i huvudsak inte ut hos myndigheter, statliga organ, kommuner och vissa organisationer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom slopas skyldigheten att använda en servicekanal som hör till stödtjänsterna för e-tjänster. Myndigheterna har dock fortfarande rätt att använda servicekanalen i sin verksamhet, och det rekommenderas också i fortsättningen att den används i informationsutbytet mellan myndigheterna.

Mer information: 
Maarit Huotari, enhetschef, lagstiftningsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 518, maarit.huotari(a)gov.fi

Beskattning Finanspolitiken Förvaltningspolitiken Hyvinvointialueet Kommunärenden Ministeriet Offentliga förvaltningens ICT Staten som arbetsgivare
Valvira accis beskattning beslut digitalisering ekonomisk politik förvaltningspolitik inkomstskatt kommuner mervärdesskatt offentlig förvaltning regionförvaltningsverk samhällspolitik välfärdsområden ämbetsverk

Se även

Budgetpropositionen: Sammanfattning av skatteändringarna 2026

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:22.9.2025 14.22

Riksdagen antog regeringens proposition om en reform av statens regionförvaltning

ANM FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:19.6.2025 8.20

Statens service- och lokalnät förnyas i Nyland och Lappland

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:18.6.2025 15.47

Finlandsdiskarna koncentrerar myndigheternas service på ett och samma ställe

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:9.6.2025 14.01

Reviderat koncept styr skapandet av statens gemensamma arbetsmiljöer och effektiviserar samarbetet mellan ämbetsverken

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:19.3.2025 10.02

Regeringen reformerar statens regionförvaltning - målet är smidigare tillståndsprocesser och enhetligare tillsyn över social- och hälsovården

ANM FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:13.3.2025 13.30
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
      • Ekonomisk översikt, hösten 2025
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation