Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii suomâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij lääʹddǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea eŋgelasgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii eŋgâlâskielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij eŋgglõsǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Dát siidu lea ruoŧagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruotâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõccǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Vállje giela:

Taat sijđo lii tavesämikielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij tâʹvvsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on inarinsaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Inari Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på enaresamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea anárašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Valjii kielâ:

Tät seidd lij aanarsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта инари-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sami inari. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Inari Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on koltansaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Skolt Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på skoltsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea nuortalašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii nuorttâlâškielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта скольт-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sámi skolt. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Skolt Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruošâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõššǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ranskakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij fraansk-ǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea duiskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii saksakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij saksslaǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Begäran om utlåtande
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material

Ändringar vid årsskiftet

finansministeriet
Utgivningsdatum 21.12.2005 7.13
Typ:Pressmeddelande 148/2005

Skatteförslaget och skattedeklarationen slås ihopNästa år sänds åt skattskyldiga ett skatteförslag som fyllts i på förhand på basis av uppgifter som skatteförvaltningen erhållit. Avsikten är att underlätta skattedeklarationen. Man behöver i regel inte längre bifoga kvitton till skattedeklarationen. Skattskyldiga skall dock bevara kvitton och anteckningar.

Lättnader av inkomstbeskattningen 2006

Den progressiva inkomstskatteskalan har lindrats genom att den första och den fjärde marginalskatteprocenten har sänkts med 1,5 procentenheter och övriga marginalskatteprocenter med en procentenhet. Inkomstgränsen för skalans andra inkomstklass har höjts med 1 200 euro och för den femte med 200 euro. Inkomstgränsen för den tredje inkomstklassen har sänkts med 800 euro. Sänkandet av inkomstgränsen hänför sig till en treårig skattesänkningshelhet, och avsikten är att helt slopa en inkomstklass i samband med den år 2007. Dessutom har man gjort en inflationsjustering på två procent i inkomstskatteskalan.

Inkomstskatteskalan 2006



Beskattningsbar förvärvsinkomst

euro



Skatt vid den nedre gränsen

euro



Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen

%



12 200-17 000



8



9,0



17 000-20 000



440



14,0



20 000-32 800



860



19,5



32 800-58 200



3 356



25,0



58 200-



9 706



32,5

Statsbeskattningen innehåller ett nytt förvärvsinkomstavdrag med vilket man verkställer från och med 2006 sådana lättnader av förvärvsinkomstbeskattningen som hittills gjorts genom att öka på förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen. Avdraget görs på den inkomstskatt som erläggs till staten. Till den del som beloppet för förvärvsinkomstavdraget överstiger beloppet av den inkomstskatt på förvärvsinkomster som erläggs staten, räknas det belopp som motsvarar skillnaden den skattskyldige till godo med tillämpning av de bestämmelser som gäller för användning av förskott.

Ändringar i grunderna för inkomstskatt

Maximibeloppet för hushållsavdrag fördubblas från 1 150 euro till 2 300 euro till den del det är fråga om sedvanlig hushålls-, omsorgs- och vårdarbete. Hushållsavdrag beviljas inte om hushållet har samtidigt fått arbetsgivarens låglönestöd för samma arbete.

Beskattningsvärdet för en personlig arbetsresebiljett inom kollektivtrafiken som arbetsgivaren gett arbetstagaren för dagliga resor mellan bostaden och arbetsplatsen är 75 procent av biljettens gängse värde.

Den övregränsen för skattefri verksamhetsunderstöd som betalas åt socialvårdens kunder för arbetsverksamhet höjs från 9 till 12 euro.

Temporärt låglönestöd för arbetsgivare

Arbetsgivaren är berättigad till låglönestöd om han eller hon anställt en arbetstagare som har fyllt 54 år och får 900-2 000 euro i lön per månad för heltidsarbete. Arbetsgivaren får på eget initiativ låta bli att till skatteförvaltningen betala ett lika stort belopp som stödet utgör av de förskottsinnehållningar han verkställer på lönerna eller på den källskatt som han tar ut. Ett belopp som motsvarar stödet kommer att adderas till det intag som redovisas till skattetagarna i samband med skatteredovisningen.

Utifrån en statisk kalkyl uppskattas låglönestödets belopp till cirka 120 miljoner euro påårsnivå. Stödet är i regel skattepliktig inkomst för mottagaren. Lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare tillämpas första gången på löner som betalas i januari 2006 och sista gången på löner som betalas i december 2010.

I riksdagen:

Exakta tidsgränser för tillfälliga arbetsresor

En exakt tidsgräns för hur länge ett arbete skall pågå för att kunna betraktas som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe har fogats till inkomstskattelagen. Det blir alltså möjligt att betala skattefria ersättningar för resekostnader åt s.k. kommenderingsmän. Arbete som pågår högst tvåår på samma arbetsställe betraktas i regel som tillfälligt arbete. Under vissa förutsättningar betraktas likväl tre års arbete på samma arbetsställe som tillfälligt arbete.

Förmögenhetsskattelagen slopas, ny lag om värdering av tillgångar vid beskattningen

Förmögenhetsskattelagen slopas. En ny lag har stiftats om värdering av tillgångar vid beskattningen i syfte att bestämma fastigheters beskattningsvärde för fastighetsbeskattningen liksomi syfte att bestämma företags nettoförmögenhet för inkomstbeskattningen. Skog värderas kommunvis till ett jämförelsevärde beräknat på grundval av den genomsnittliga årliga avkastningen per hektar 2005, om detta värde är högre än den del av anskaffningsutgiften som inte avskrivits vid beskattningen.

Bestämmelsen om lättnad i samband med generationsväxlingar i företag som ingår i lagen om skatt på arv och gåva ändras så att som grund för beräkning av lättnaden används i stället för förmögenhetsskattevärdet det värde enligt lagen om värdering av tillgångar som används för att räkna ut nettoförmögenheten. Till den del som tillgångar som omfattas av arvsbeskattningen inte omfattas av beräkningen av nettoförmögenhet, används som beräkningsgrund i princip liksom nu det gängse värdet. Skatteförvaltningen samlar in de förmögenhetsuppgifter som behövs för beskattningen. Deklarationsskyldigheten gäller de förmögenhetsposter som nämns i lagen samt vissa skulder.

Omnämnandena av beskattningsbar förmögenhet och förmögenhetsskatt i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter slopas, eftersom dessa uppgifter inte längre uppkommer efter att förmögenhetsskatten slopats. Beskattningsuppgifterna rörande år 2005 kommer dock ännu att vara tillgängliga i november 2006. Både omfattningen av förmögenhetsuppgifternas offentlighet och det juridiska och tekniska sättet att förverkliga offentligheten förutsätter ytterligare utredningar, och avsikten är att fortsatt beredning i fråga om detta sakkomplex inleds. Avsikten är att de lagstiftningsändringar som behövs efter utredningen skall kunna träda i kraft så att bestämmelserna om offentlighet kan tillämpas senast från ingången av november 2007.

Ändringar i den internationella beskattningen

Den progressiva effekten av andra förvärvsinkomster från utlandet än pensioner lindras genom att det sammanlagda beloppet av de skatter som skall betalas i Finland och utomlands begränsas till det belopp som den skattskyldige varit skyldig att betala om hela inkomsten hade härrört från Finland.

Källbeskattningen av utomlands bosatta pensionstagare ändras

Enligt den nya lagen beskattas sådan pension som en begränsat skattskyldig får från Finland enligt en progressiv inkomstskatteskala. Även folkpension och pension enligt familjepensionslagen som betalas till utlandet utgör skattepliktig inkomst. Det att folkpensionen och familjepensionen blir beskattningsbar inkomst påverkar i praktiken inte pensionstagarnas ställning, eftersom den nuvarande källskattefria pensionen är till följd av avdragen i själva verket skattefri även efter att reformen genomförts.

En begränsat skattskyldig beviljas 510 euro i avdrag per månad eller 17 euro i avdrag per dag från inkomst som är underkastad källskatt. En begränsat skattskyldig person som är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan i vissa fall i stället för källskatt välja att bli beskattad för förvärvsinkomst enligt en progressiv inkomstskatteskala. På de inkomster som beskattas enligt en progressiv inkomstskatteskala betalas dessutom skatt i enlighet med den genomsnittliga skatteprocentsatsen i kommunerna. Begränsat skattskyldiga kan även tillgodoräkna sig de personliga avdragen och familjeavdragen i stats- och kommunalbeskattningen liksom även de naturliga avdragen, förutsatt att skatt på inkomsten betalas enligt lagen om beskattningsförfarande.

Beskattningen av dividend som betalas utomlands

Lagen om beskattning av begränsat skattskyldig har ändrats till den del den gäller dividend på en förvaltarregistrerad aktie. En skatt på 15 procent kan uppbäras om utbetalaren på det sätt som avses i lagen tillräckligt noggrant har kontrollerat att bestämmelserna om dividend i ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning tillämpas på dividendtagaren. Utbetalaren behöver i sådana fall inte överlåta dividendmottagarens uppgifter till myndigheterna utom på begäran.

Höjningar i fastighetsbeskattningen

En höjd fastighetsskatt på obebyggda byggplatser som har planlagts för bostadsändamål tas i bruk inom 14 kommuner i huvudstadsregionen och dess ramområden. Kommunfullmäktige i Esbo, Helsingfors, Hyvinge, Träskända, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Sibbo, Tusby, Vanda och Vichtis åläggs att fastställa en högre skattesats för obebyggda byggplatser, som är minst en procent men högst tre procent högre än den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen.

Förhöjd skatt skall inte tillämpas på en sådan obebyggd byggplats som gränsar till en byggplats som är i samma ägares ägo och som ägaren själv använder för stadigvarande boende, om inte något annat bestäms av kommunfullmäktige.

Fastighetsskatteprocentsatsen för kärnkraftverk höjs från 2,20 procent och fastighetsskatteprocentsatsen för övriga kraftverk från 1,40 procent till 2,50 procent. På vatten- och vindkraftverk vilkas märkeffekt är högst 10 megavoltampere tillämpas dock den allmänna fastighetsskatteprocentsats som kommunfullmäktige fastslagit.

Europabolag och europaaktiebolag

Ett aktiebolag kan ändras till ett europabolag och ett andelslag kan ändras till ett europaandelslag utan att samfundet eller dess delägare eller medlemmar förorsakas skattepåföljder. Likaså kan ett europabolag eller ett europaandelslag grundas utan direkta skattepåföljder genom arrangemang som avses i fusionsdirektivet. Vid inkomstbeskattningen jämställs ett europabolag med ett inhemskt aktiebolag och ett europaandelslag med ett inhemskt andelslag. Bestämmelser om flyttandet av europabolags och europaandelslags stadgeenliga hemort har fogats till näringsskattelagen. Med flyttande av stadgeenlig hemort avses en transaktion där ett europabolag eller ett europaandelslag flyttar sin hemort från en medlemsstat till en annan utan att det upplöses eller blir en ny juridisk person.

Mutor och betalningar av sanktionskaraktär kan inte dras av vid beskattningen

Mutor och andra motsvarande förmåner som givits i osakligt syfte är inte avdragbara vid inkomstbeskattningen. Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk har ocksåändrats så att bestämmelserna utöver böter skulle gälla alla betalningspåföljder av sanktionskaraktär som påförts med anledning av rättsstridiga gärningar och som skärper efterlevnaden av rättsnormerna.

Upphörandet av övergångsperioden för skogsbeskattningen orsakar ändringar i skattelagstiftningen

När övergångsperioden för skogsbeskattningen upphör vid utgången av 2005, omfattas ännu ca 30 av jordbrukens skogsmark av arealbaserad skogsbeskattning. Från och med början av 2006 övergår samtliga skogar till beskattning av intäkterna av virkesförsäljning, varvid den faktiska försäljningsintäkten beskattas som kapitalinkomst med staten som skattetagare. På grund av ändringarna i skogsbeskattningssystemet kommer de skogsdominerade kommunernas ställning som skattetagare att utredas under 2006.

Det gängse värdet för sådana av skogsägare inom skogsbruk använda maskiner, redskap och byggnader som inte har kunnat hänföras till jordbruk eller näringsverksamhet, och som från ingången av 2006 skall omfattas av kapitalinkomstbeskattningen, anses utgöra deras anskaffningsvärde. Som kapitalinkomst av skogsbruk räknas också skogsbruksinkomst av annat än stamvirke, samt icke skattefria stöd och bidrag för skogsbruk.

Tullens körtillståndsförfarande permanenteras

En permanent bestämmelse, enligt vilken ett för eget bruk anskaffat fordon temporärt och utan att skatt betalas får användas innan fordonets beskattningsbeslut fastställs, har fogats till fordonslagen. Ett fordon får användas i trafik högst tre månader med körtillstånd av tullen.

Ändringar i momsbeskattningen

För s.k. fakturor på mindre belopp, högst 250 euro, kan lindrigare krav tillämpas när det gäller fakturans innehåll. Maximibeloppet var tidigare 1 000 euro.

Grundräntan höjs till 2,50 procent

Grundräntan är 2,50 procent från och med ingången av 2006. Grundräntan har varit 2,25 procent från och med den 1 januari 2004.

Dyrortsklassificeringen fortsätter

Dyrortsklassificeringen fortsätter ännu med två år på grund av statsfinansiella orsaker ända till slutet av 2007.



Resekostnadsersättningarna från och med den 1 januari 2006

Avtalen om statens resekostnadsersättningar justeras från och med den 1 januari enligt följande:

Kilometerersättningarna för bil är 42 cent för de första 500 kilometer, och 37 cent för påföljande kilometer.

Inrikes heldagtraktamente och deldagtraktamente förblir oförändrade. Heldagtraktamentet är 30 euro och deldagtraktamentet 14 euro. Maximibeloppet för inrikes logiersättning per resdygn är 139 euro i huvudstadsregionen och 93 euro i andra delar av landet.

Maximibeloppet för utrikes dagtraktamente och hotellersättningar justeras enligt kostnadsändringar som konstateras från och med den 1 januari 2006. Traktamenten höjs i 91 länder, sjunker i 29 länder och förblir oförändrade i 89 länder.

Både inrikes reseersättningar och utrikes dagtraktamente och hotellersättningar finns på finansministeriets webbplats, www.finansministeriet.fi, under Staten som arbetsgivare, tjänste- och arbetsvillkor, reseersättningar.

beskattning grundränta skattelagar

Se även

Ny reglering bekämpar missbruk av aktiebyte

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:25.9.2025 14.06

Regeringen föreslår ändringar i arvs- och gåvoskatten

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:19.6.2025 14.29

Mervärdesskatten föreslås bli sänkt – gäller till exempel livsmedel

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:19.6.2025 13.54

Regeringen föreslår ändringar i beskattningen av aktiebytesarrangemang

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:19.6.2025 12.02

Grundräntan sänks till 2,25 procent

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:6.6.2025 12.13

Företagens skattebetalning förenklas

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:30.4.2025 13.37
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Allmännyttiga tjänster
      • Offentlig upphandling
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Begäran om utlåtande
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Konsekvensbedömningar och prognoser
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
      • Vanliga frågor om ändringarna i finansieringslagen
    • Revision av statsandelssystemet för kommunal basservice
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
      • Ekonomisk översikt, hösten 2025
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation