Ändringar vid årsskiftet inom FM:s förvaltningsområde

Årsskiftet medför ändringar bland annat i ändringar i inkomstbeskattningen.

Grunderna för förvärvsinkomstskatten genomgår en indexjustering på alla inkomstnivåer för att beskattningen inte ska skärpas på grund av inkomstnivåutvecklingen. Justeringen baserar sig på en ökning av inkomstnivåindexet med 2,5 procent.

Indexjusteringen görs genom att höja den progressiva inkomstskatteskalans alla inkomstgränser samt genom att höja grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp och inflödes- och minskningsprocenter. Det maximala grundavdraget vid kommunalbeskattningen är 3 630 euro nästa år och arbetsinkomstavdragets maximibelopp är 1 840 euro.

Statens progressiva inkomstskatteskala år 2021. 

Beskattningsvärdet för renodlade elbilar sjunker

Beskattningsvärdet för renodlade eldrivna anställningsbilar sjunker med 170 euro per månad. Det tidsbundna skattestödet gäller vid beskattningen 2021–2025. Stödet gäller bilar som registrerats första gången i Finland efter 2019.

Laddningsförmånen för elbilar befrias från skatt

Arbetsgivaren kan erbjuda en skattefri laddningsförmån för elbil 2021–2025. Skattepliktig inkomst uppkommer inte om arbetsgivaren betalar för laddningen av bilen på arbetsplatsen eller på en offentlig laddningsstation. Bilen kan vara arbetstagarens egen eller en förmånsbil. Skattefriheten gäller renodlade elbilar och laddningsbara hybridbilar.

Skattefriheten för personalbiljetter höjs, paket med mobilitetstjänster inkluderas

Personalbiljetter utgör skattefri inkomst upp till 3 400 euro per år. Kollektivtrafikens andel av paketet med mobilitetstjänster betraktas som en personalbiljett på samma sätt som tillhandahållande av kollektivtrafikbiljetter separat, när arbetsgivaren erbjuder paketet som en anställningsförmån.

Tjänstecykelförmånen blir skattefri

Tjänstecykelförmånen blir en skattefri förmån upp till 1 200 euro per år. Det skattefria maximibeloppet för en personalbiljett och en cykelförmån är dock sammanlagt 3 400 euro. En skattefri cykelförmån kan också utgöra en del av ett paket med mobilitetstjänster.

Förbättringar i idrottsfonden

Det årliga maximibeloppet för det belopp som överförs till en idrottsutövarfond ska höjas från nuvarande 100 000 euro till 200 000 euro och arbetslöshet som varat minst ett år läggs till som särskilt skäl på basis av vilket de fonderade medlen kan lyftas snabbare än planerat. Medlen som överförts till fonden kan tas ut som inkomst under högst 15 år i stället för nuvarande 10 år.  

Temporär förlängning av tidsfristen för ett särskilt arbetsställe

Som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe betraktas i stället för normala tre år högst tre och ett halvt års arbete på samma arbetsställe, om den normala tidsfristen på tre år går ut under 2021.

Ränteavdraget för bolån minskar

Ränteavdraget för bolån minskar så att man år 2021 kan dra av 10 procent av räntorna i stället för nuvarande 15 procent.

Ytterligare information:

Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30318, timo.annala(at)vm.fi
Filip Kjellberg, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(at)vm.fi

Ändringar i kommunernas utdelning av samfundsskatten

Lagen om skatteredovisning föreslås bli ändrad så att kommunernas permanenta andel av samfundsskatteintäkterna höjs med 2 procentenheter från 31,30 procent till 33,30 procent och statens utdelning sänks på motsvarande sätt från 68,70 procent till 66,70 procent. Avsikten med höjningen är att permanent kompensera kommunerna för de minskade avgiftsintäkterna till följd av sänkta avgifter för småbarnspedagogik.

Kommunernas andel höjs dessutom med 10 procentenheter för skatteåret 2021. Denna höjning ingår i en rad åtgärder som vidtas för att stödja kommunerna i samband mced  oronavirusepidemin och som syftar till att säkerställa förutsättningarna för att ordna basservice och underlätta i fråga om de ekonomiska svår som kommunerna står inför på grund av undantagssituationen.

Dessutom kompenseras kommunerna för de ändringar i intäkterna från samfundsskatten för skatteåren 2021 –2025 som beror på ändringar i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen. Statens utdelning sänks i motsvarande grad.

Motsvarande ändringar görs också i inkomstskattelagen.

En höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter ökar enligt regeringens bedömning kommunernas intäkter av samfundsskatten för skatteåret 2021 med ca 557 miljoner euro och en höjning med 2 procentenheter med ca 111 miljoner euro. Statens skatteintäkter minskar i motsvarande utsträckning. Den faktiska effekten kommer fram i slutet av oktober 2022, när beskattningen för skatteåret 2021 blir klar.

Den ändrade utdelningen inverkar på kassaflödet under flera år, eftersom all samfundsskatt för ett visst skatteår inte inflyter under samma kalenderår. De föreslagna ändringarna beräknas öka kommunernas redovisningar av samfundsskatt med cirka 600 miljoner euro 2021 och minska statens redovisningar med motsvarande belopp.

De konsekvenser den föreslagna ändringen har i fråga om inkomsterna i enskilda kommuner varierar beroende på hur stor andel av kommunens skatteinkomster som utgörs av samfundsskatt.

Lagarna träder i kraft 1.1.2021.

Ytterligare information:

Merja Taipalus, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 052, [email protected]

Jussi Laitila, specialsakkunnig, tfn 02955 30604, jussi.laitila(at)vm.fi

Finlands beskattningsrätt utvidgas – beskattningsrätt också på basis av den faktiska ledningsorten

Regeringen föreslår att ett samfund som är registrerat eller grundat i Finland ska betraktas som ett inhemskt samfund. Som allmänt skattskyldig betraktas också utländska samfund vilkas faktiska ledningsort är belägen i Finland.

Målet med propositionen är att

• säkerställa Finlands beskattningsrätt i situationer där ett utländskt samfund de facto leds från Finland
• förbättra den finska lagstiftningens kompatibilitet i internationella skatteavtalssituationer och öka möjligheterna att lösa dessa situationer till förmån för Finland
• förhindra och begränsa situationer där någon försöker undvika allmän skattskyldighet i Finland genom att bilda ett bolag utomlands, även om ägandet, ledningen och verksamheten helt och hållet finns i Finland.
• i och med ändringen motsvarar den inhemska lagstiftningen om samfunds allmänna skattskyldighet lagstiftningen i flera andra stater. Propositionen baserar sig på regeringsprogrammet.

Bestämmelsen om den verkliga ledningen ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2021.

I propositionen föreslås dessutom ändringar i lagarna om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och koncernbidrag.

Ytterligare information:

Minna Upola, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30172, minna.upola(at)vm.fi

Koncernavdrag för gränsöverskridande slutliga förluster

Lagstiftning som gör det möjligt att beakta de slutliga förlusterna i ett dotterbolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid beskattningen av ett inhemskt moderbolag träder i kraft vid ingången av året. Lagstiftningen preciseras så att avdragsrätten för utländska dotterbolags slutliga förluster genomförs på det sätt som EU-rätten förutsätter och så att skattebasen tryggas. De slutliga förlusterna beaktas som ett separat koncernavdrag.

Ytterligare information:

Tarja Järvinen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30089, tarja.jarvinen(at)vm.fi

Ändringar i statsandelen för kommunal basservice

Statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs med 0,18 procent år 2021. Statsandelen är 25,67 procent från och med ingången av 2021.

Statsandelen till kommunerna för ordnande av basservicen är ca 7,7 miljarder euro år 2020. Kommunerna får dessutom sammanlagt 2,4 miljarder euro i kompensation för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunden.

År 2021 är indexhöjningen i fråga om statsandelen för basservice 2,4 procent och den därav följande ökningen av statsandelen cirka 174 miljoner euro. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna minskar statsandelarna för basservicen med ca 14 miljoner euro.

I statsandelsprocenten beaktas som nya och utvidgade uppgifter personaldimensioneringen för serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig anstaltsvård för äldre personer, utvidgningen av läroplikten, utvidgningen av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik, minskningen av gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken, tidigareläggningen av inledandet av undervisningen i A1-språket och utvidgningen av eftervården inom barnskyddet. Dessutom beaktas reformen av klientavgifterna inom social- och hälsovården, som minskar kommunernas inkomster från klientavgifter. Som avdrag beaktas reformen av studerandehälsovården för högskolestuderande.

På grund av de ekonomiska effekterna av coronavirusepidemin utökas statsandelarna för kommunal basservice år 2021 med sammanlagt 280 miljoner euro. Denna ökning av engångsnatur genomförs så att det år 2021 inte görs någon minskning av statsandelen i anslutning till de besparingar som genomförandet av konkurrenskraftsavtalet medför för kommunerna, vilket ökar statsandelarna med sammanlagt ca 234 miljoner euro jämfört med år 2020. Därtill riktas 15 miljoner euro till kommunerna enligt invånarantalet och 31 miljoner euro i förhållande till den utdelning av kommunalskatten som tillämpas vid skatteredovisningen för skatteåret 2020.

År 2021 har det reserverats sammanlagt 30 miljoner euro för höjningar av statsandelen enligt prövning.

Ytterligare information:

Matti Sillanmäki, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30444, matti.sillanmaki(at)vm.fi

Statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken år 2021 

I förordningen ingår bestämmelser om regionförvaltningsverkens avgiftsbelagda prestationer 2021. Avgifterna hålls i huvudsak på nuvarande nivå, men genom prissättningen vill man styra kunderna till att använda elektroniska tjänster. Om det är möjligt att inleda ett ärende i ett elektroniskt ärendehanteringssystem, tas det i fortsättningen ut en cirka 20 procent högre prestationsavgift för ärenden som inletts på något annat sätt.

När det gäller miljötillstånd och vattenhushållningsärenden införs en mekanism för att sänka och höja prestationsavgifterna. Mekanismen används om den arbetsmängd som prestationen förutsätter avviker från det sedvanliga antalet årsverken som ligger till grund för tabellpriset.
Detta innebär att prissättningen i fortsättningen sker mer fallspecifikt. 
Nya avgiftskategorier skapas för prestationer som på grund av tillstånds- och tillsynsärenden av samma prestationstyp orsakar stora fallspecifika variationer i regionförvaltningsverkens arbetsmängd.

Ytterligare information:

Elina Isoksela, lagstiftningsråd, tfn.  02955 30116, elina.isoksela(at)vm.fi