Ja. Vallagen begränsar inte möjligheten att vara kandidat i ett kommunalt val och ett välfärdsområdesval samtidigt. Lagen om välfärdsområden begränsar inte valbarheten till välfärdsområdesfullmäktige för förtroendevalda i en kommun som ligger inom välfärdsområdet, och på motsvarande sätt begränsar inte kommunallagen valbarheten för välfärdsområdets förtroendevalda.

Enligt lag är det således möjligt att som förtroendevald delta i verksamheten i både en kommun och ett välfärdsområde samtidigt. En person kan därmed inneha förtroendeuppdrag, tjänsteuppdrag eller arbetsuppgifter både i en kommun som ligger i välfärdsområdet och i välfärdsområdet. Eventuella jävsituationer till följd av att en person har ett förtroendeuppdrag i en kommun eller ett välfärdsområde ska beaktas enligt jävsbestämmelserna i lagen om välfärdsområden, kommunallagen och förvaltningslagen.

Efter att välfärdsområdena inledde sin verksamhet har förtroendevaldas så kallade dubbla roller orsakat jävsituationer och tolkningssituationer vid välfärdsområdesstyrelsens och nämndernas sammanträden. Dessa har gällt till exempelvis beslut om servicenät, egendomsarrangemang enligt lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården (616/2021) och avtal som ingåtts mellan en kommun och ett välfärdsområde om hyrning av verksamhetslokaler. Förekomsten av jäv avgörs från fall till fall. Jävsgrunden kan ha varit till exempel ett så kallat samfundsjäv (28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen) eller allmänt jäv (28 § 1 mom. 7 punkten i förvaltningslagen). Det har förekommit problem med beslutförhet vid sammanträden på grund av att många av ledamöterna varit jäviga.
För närvarande finns det inga förhandsavgöranden eller andra beslut från högsta förvaltningsdomstolen om saken. Östra Finlands förvaltningsdomstol har behandlat ett välfärdsområdesbesvär som anförts över ett beslut som välfärdsområdet fattat om sin servicestrategi och om en plan som gällde servicenätet och upphävt beslutet på grund av jäv för de stads- och kommunstyrelseledamöter och ersättare som deltog i behandlingen av ärendet och som nämndes i beslutet (Östra Finlands förvaltningsdomstol 1055/2024 3.5.2024). I avgörandet ansåg domstolen att det hade kunnat väntas att avgörandet i ärendet, på det sätt som beskrivs i domstolens avgörande, skulle medföra sådan synnerlig nytta eller skada för kommunerna inom välfärdsområdet som avses i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen. Förvaltningsdomstolen konstaterade att välfärdsområdets beslut kan anses ha särskilda konsekvenser för kommunerna inom välfärdsområdet, för tjänsterna i kommunerna och därmed för invånarna i de aktuella kommunerna. Enligt domstolens avgörande inverkar servicenätsbeslutet, som gällde lokalisering av verksamhetsställen inom social- och hälsovården, inte bara på användningen av kommunernas social- och hälsovårdsfastigheter utan även på bland annat arbetstillfällena i kommunen och kommunernas serviceutbud och därmed på kommunernas allmänna livskraft. Avgörandet har inte samma betydelse som ett förhandsavgörande av högsta förvaltningsdomstolen. (Se även Rättslig utredning. Samtidiga förtroendeuppdrag på flera olika nivåer i den offentliga förvaltningen, Finansministeriets publikationer 2025:1; på finska; referat på svenska. Jäv och ovannämnda avgörande av förvaltningsdomstolen behandlas i kapitel 4.4).

Mer information:
På Hyvil Ab:s webbplats behandlas valbarhet och jäv
Finlands Kommunförbund rf har på sin webbplats publicerat anvisningar om jäv på grund av dubbla roller.
Uppdaterade anvisningar: Jäv på grund av en persons dubbelroll | kommunförbundet.fi