Ekonomisk översikt, våren 2015
Sammandrag
Den finländska samhällsekonomin befinner sig i ett synnerligen svårt läge. Ekonomin har krympt under en
längre tid och någon betydande vändning i en positiv riktning kan inte skönjas. Den internationella ekonomin
har utvecklats på ett tudelat sätt på sistone. Den ryska ekonomin har lidit av svaga tillväxtutsikter under en
längre tid. Å andra sidan har ekonomin i flera av Finlands viktigaste handelspartners utvecklats gynnsamt. En
återhållsam tillväxt har kommit igång även på euroområdet, om dock med stora regionala variationer.
År 2015 beräknas Finlands BNP växa endast med 0,5 %. Exporten ökar med 1,5 % och importen endast
med 1 % på grund av den svaga inhemska efterfrågan. Den privata konsumtionen ökar med 0,5 % procent
i år. De privata investeringarna backar med en procent främst på grund av den svaga utvecklingen inom
bygginvesteringarna. Arbetslöshetsgraden höjs till 8,8 procent i år. Antalet sysselsatta höjs något, men det beror
främst på att utbudet av arbete åt den äldre befolkningen ökat. Inflationen stannar på 0,3 procent, och största
delen beror på skatteförhöjningarnas prishöjande inverkan.
År 2016 kommer tillväxten att vara 1,4 %. Tillväxtunderlaget utvidgas då samtliga efterfrågansposter
inom försörjningsbalansen bidrar positivt till tillväxten. Exporten ökar med 3 % jämfört med året innan, men
importen ökar nästan lika mycket tack vare upplivad inhemsk efterfrågan. De privata investeringarna ökar med
4,5 % och den privata konsumtionen med 0,8 %. Arbetslöshetsgraden beräknas bli 8,6 %. Inflationen tilltar
något, men hålls fortfarande klart under 2 procent.
År 2017 beräknas tillväxten uppgå till 1,5 %, och den bygger till stor del på inhemsk efterfrågan, eftersom
nettoexportens andel förblir mycket liten. Den finländska ekonomin kommer under prognoshorisontens gång
att växa något snabbare än den potentiella produktionen, vilket betyder att det negativa produktionsgapet
minskar.
Riskerna inom prognosen är fortfarande negativa för den internationella ekonomins del. De inhemska
riskerna har fortfarande en anknytning till utvecklingen inom den reella ekonomin. Förbättringen av de offentliga
finanserna förutsätter nödvändigtvis en gynnsam utveckling inom den reella ekonomin. Den prognostiserade
ekonomiska utvecklingen kommer i och för sig inte att förbättra läget för den offentliga ekonomin i Finland i
nämnvärd mån.
Fjolårets underskott inom de offentliga samfunden överskred stabilitets- och tillväxtpaktens gränsvärde
på 3 procent, och samma kommer att ske även i år. Skuldgräsen på 60 procent håller också på att spräckas. Det
djupa underskottet beror framför allt på den utdragna lågkonjunkturen. Tillväxten kommer att vara svag även
under de närmaste åren, och räcker inte ensam till att åtgärda obalansen inom de offentliga finanserna. De
offentliga samfundens finansiella ställning belastas dessutom av utgifter som beror på befolkningsåldrandet.
Underskottet kommer emellertid att minska tack vare den spirande tillväxten.
