Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii suomâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij lääʹddǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea eŋgelasgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii eŋgâlâskielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij eŋgglõsǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Dát siidu lea ruoŧagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruotâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõccǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Vállje giela:

Taat sijđo lii tavesämikielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij tâʹvvsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on inarinsaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Inari Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på enaresamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea anárašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Valjii kielâ:

Tät seidd lij aanarsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта инари-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sami inari. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Inari Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on koltansaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Skolt Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på skoltsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea nuortalašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii nuorttâlâškielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта скольт-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sámi skolt. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Skolt Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruošâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõššǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ranskakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij fraansk-ǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea duiskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii saksakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij saksslaǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Begäran om utlåtande
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2026

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 22.9.2025 14.21
Typ:Pressmeddelande

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde anvisas ett anslag på 14,8 miljarder euro för 2026. Det är cirka 0,5 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025.

Den finansiering för välfärdsområdena som hör till finansministeriets huvudtitel ingår inte i anslagen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Av förvaltningsområdets anslag används cirka 37 procent för pensionsutgifter, cirka 29 procent för utjämning av familje- och boendekostnader och för grundläggande utkomststöd, cirka 13 procent för utkomstskydd för arbetslösa, cirka 12 procent för sjukförsäkring, cirka 2 procent för stöd för social- och hälsovård och cirka 2 procent för understöd för främjande av hälsa och social välfärd. För vart och ett av de övriga kapitlen under huvudtiteln används 0,4–1,1 procent av anslagen under huvudtiteln.  

Väsentliga ändringar som påverkar anslagen

Nivåerna på anslagen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde baserar sig förutom på förslagsanslagsmomentens behovskalkyler också i hög grad på de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering och på de beslut som fattades vid ramförhandlingarna våren 2024 och våren 2025.

  • Moderskapsunderstödets penningbelopp och värdet på moderskapsförpackningen höjs med 40 euro till 210 euro från och med den 1 april 2026. För detta anvisas 1,32 miljoner euro.
  • FPA-ersättningen för besök på en allmänläkares eller specialistläkares mottagning sänks från 30 euro till cirka 8 euro. Ändringarna minskar statens finansieringsandel med 29,2 miljoner euro. Ändringarna gäller inte andra utvidgningar av FPA-ersättningarna (bland annat assisterad befruktning, mun- och tandvård, gynekologbesök och fysioterapi) eller försöket med valfrihet för personer som fyllt 65 år.
  • När det gäller skyddshemsverksamheten görs det en nivåhöjning på 3,45 miljoner euro för att garantera att det finns tillräckligt många skyddshemsplatser.
  • På grund av att man övergår från allmänt bostadsbidrag till studiestödets bostadstillägg för studerande minskar anslaget för allmänt bostadsbidrag med 219 miljoner euro.
  • Totalreformen av utkomststödet minskar anslagen med 57 miljoner euro.
  • När det gäller Folkpensionsanstaltens omkostnader uppnås en engångsbesparing på 50 miljoner euro.
  • För det riksomfattande försöket med valfrihet för 65 år fyllda anvisas finansiering för 44,5 miljoner euro.
  • För att förebygga narkotikadödsfall bland unga och för att eliminera Hepatit C anvisas ytterligare finansiering på sammanlagt 17,5 miljoner euro.
  • För beredskapen inom hälso- och sjukvården anvisas ett tilläggsanslag på 7,5 miljoner euro.
  • För medling vid brott- och tvistemål reserveras 7,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 0,5 miljoner euro på grund av ökade kostnader.

Förslagets innehåll mer i detalj

Familjeförmåner, stöd för boende och FPA:s omkostnader

För utjämning av familje- och boendekostnader, för grundläggande utkomststöd och för vissa tjänster anvisas ett belopp på cirka 4,3 miljarder euro, vilket är 419 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Minskningen beror huvudsakligen på de reformer som genomförs enligt regeringsprogrammet och på de ändringar som gjorts i behovskalkylerna för familjeförmåner och det allmänna bostadsbidraget.

Den största enskilda besparingen uppnås genom att man övergår från allmänt bostadsbidrag till studiestödets bostadstillägg för studerande, som minskar anslaget under momentet för bostadsbidrag med 219 miljoner euro.

Systemet för underhållsstöd reformeras med målet att stärka underhållsstödets primära ställning som ett stöd som tryggar barnets försörjning. Ändringens spareffekt är 3 miljoner euro. Av denna summa har 1 miljon euro beaktats i den ordinarie budgeten för 2025.

För FPA:s omkostnader anvisas sammanlagt 452 miljoner euro, vilket är 42 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. I anslagen har man beaktat bland annat de ökande pensionsutgifterna och förändringarna i inkomstnivån, försöket med valfrihet i fråga om FPA-ersättningarna och engångsbesparingen på 50 miljoner euro i omkostnaderna.

Utveckling av social trygghet och tjänster för arbetslösa

Regeringen föreslår för social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 2,1 miljarder euro för utkomstskydd för arbetslösa 2026. Summan är 183 miljoner euro större än i den ordinarie budgetpropositionen för år 2025. Anslaget minskar på grund av ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa i enlighet med regeringsprogrammet och ökar bland annat på grund av den uppskattade ökningen av antalet arbetslösa till följd av konjunkturläget.

De regeringspropositioner som gäller utkomststödet, allmänt stöd och arbetskraftsservice och påföljder inom utkomstskyddet för arbetslösa har en direkt stärkande effekt på cirka 78 miljoner euro i de offentliga finanserna (enligt 2027 års nivå). Dessutom uppskattas propositionerna stärka sysselsättningen och därigenom de offentliga finanserna med cirka 48 miljoner euro (enligt 2027 års nivå). Den sammantagna stärkande effekten på de offentliga finanserna beräknas således vara cirka 126 miljoner euro (enligt 2027 års nivå).

Den första fasen av reformen av det allmänna stödet enligt regeringsprogrammet träder i kraft den 1 maj 2026. I den första fasen är det allmänna stödet en social förmån för arbetslösa arbetssökande, vilket ersätter det gällande arbetsmarknadsstödet och den gällande grunddagpenningen. Trots att reformen inte är förknippad med något sparmål, bedöms det allmänna stödet stärka de offentliga finanserna med 4,2 miljoner euro enligt 2027 års nivå. Av detta hänför sig 1,8 miljoner euro till statens finansieringsandel 2026. 

Ändringarna i utkomststödet skärper bland annat arbetssökandes skyldighet att ansöka om primära förmåner och att söka heltidsarbete. Syftet är att förtydliga utkomststödets karaktär av förmån som tillämpas temporärt och i sista hand samt att stärka den offentliga ekonomin. Propositionen bedöms ha en direkt stärkande effekt på 70 miljoner euro på den offentliga ekonomin på 2027 års nivå när man beaktar de kommande ändringarna i förmåner och skatteintäkter. Reformen beräknas öka verkställighetskostnaderna med totalt 18 miljoner euro. Dessutom beräknas reformen höja sysselsättningen med 1 200 personer, vilket stärker den offentliga ekonomin med cirka 29 miljoner euro. Totalreformen av utkomststödet som är en del av den mer omfattande reformen av den sociala tryggheten minskar anslagsbehovet med 57 miljoner euro 2026 när man beaktar minskningen av utgifterna för utkomststödet med 107 miljoner euro och ökningen av grundskyddet inom arbetslöshetsförmånerna med 50 miljoner euro.

Påföljderna för försummelse att delta i arbetskraftsservice eller jobbsökning inom utkomstskyddet för arbetslösa skärps. Regeringspropositionen som beretts av arbets- och näringsministeriet bedöms stärka de offentliga finanserna med 14,9 miljoner euro (enligt 2027 års nivå). Reformen och ändringarna i arbetskraftsservicen beräknas stärka sysselsättningen med 400 sysselsatta, vilket stärker de offentliga finanserna med 9,7 miljoner euro (enligt 2027 års nivå). Reformen minskar behovet av anslag under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel med sammanlagt 4,0 miljoner euro 2026 när man beaktar minskningen av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa och ökningen av utgifterna för boende och utkomststöd.

Sjukförsäkringen och reformen av FPA-ersättningarna

För sjukförsäkring anvisas ett anslag på 1,8 miljarder euro, vilket är 82 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Ökningen beror i huvudsak på de reformer som ingår i regeringsprogrammet.

För det riksomfattande försöket med valfrihet genom FPA-ersättningar för 65 år fyllda anvisas som statlig finansieringsandel 44,5 miljoner euro. Försöket ger personer i den specifika åldersgruppen möjlighet att söka sig till privat läkarvård från och med den 1 september 2025 och få vård för en självriskavgift som motsvarar kundavgiften inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Den statliga finansiering som reserverats för att utveckla FPA-ersättningarna för hela valperioden minskar från 335 miljoner euro till cirka 304 miljoner euro. FPA-ersättningen för besök på en allmänläkares eller specialistläkares mottagning sänks från 30 euro till cirka 8 euro. Utvidgningarna av FPA-ersättningarna (bland annat assisterad befruktning, mun- och tandvård, gynekologbesök och fysioterapi) kvarstår. Försöket med valfrihet för personer över 65 år genomförs som planerat. 

Dessutom styrs de återbetalningsavgifter som hänför sig till villkorlig ersättningsstatus i systemet för läkemedelsersättning i fortsättningen fullt ut till Folkpensionsanstaltens sjukförsäkringsfond för att sänka statens finansieringsandel av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen. Ändringen sänker statens finansieringsandel med 43,7 miljoner euro.

Nedskärningen i läkemedelstaxan minskar utgifterna för läkemedelsersättningar med 30 miljoner euro. Av detta är statens finansieringsandel 15,4 miljoner euro. Samtidigt minskar läkemedelsanvändarnas läkemedelskostnader med 6 miljoner euro. Apoteksskatten ska också förnyas så att i fortsättningen bestäms skatten utifrån försäljningsbidraget och inte utifrån omsättningen som i nuläget.

Rätten till hälso- och sjukvård för personer som vistas olagligt i landet begränsas så att de i fortsättningen i regel endast kan få brådskande vård. Ändringens spareffekt är 0,56 miljoner euro för statens andel av sjukvårdsförsäkringen.

Pensionsutgifter och företagares pensionsskydd

‏För pensioner anvisas ett anslag på 5,5 miljarder euro, vilket är 24 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Utgifterna minskar i synnerhet till följd av att behovskalkylen minskat och det gjorts ändringar i bostadsbidraget för pensionärer.

Justeringen av företagares arbetspensionsinkomst kommer att ändras från och med 2026. För företagare som inlett sin verksamhet 2023–2025 ska gälla samma höjningsgräns på 4 000 euro som för andra företagare vid de första justeringarna av arbetsinkomst 2026–2028. Ändringen höjer statens andel av företagares pensionsutgifter med 15 miljoner euro.

Stöd och rehabiliteringstjänster för veteraner

För stöd till veteraner anvisas ett anslag på 89,3 miljoner euro, vilket är 33,8 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Den sänkta nivån på anslagen beror på att antalet veteraner minskar.

Av anslaget anvisas 35,6 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst och för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 2,3 miljoner euro för fronttillägg och 50 miljoner euro för rehabilitering för frontveteraner och de tjänster som de får i hemmet. För rehabilitering för makar till krigsinvalider och för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig reserveras sammanlagt 0,8 miljoner euro, och som statlig ersättning för vård för personer som lidit skada av krigen 0,6 miljoner euro.

Social- och hälsovården

För att stödja servicestrukturen för den social- och hälsovård som välfärdsområdena ordnar anvisas ett anslag på 331 miljoner euro under social- och hälsovårdsministeriet förvaltningsområde. Det här är cirka 27 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025.

För forskning på universitetsnivå inom hälso- och sjukvård anvisas 40 miljoner euro. För specialiseringsutbildning anvisas 89,9 miljoner euro. I anslaget har man beaktat ett avdrag av engångsnatur på 15 miljoner euro och en produktivitetsbesparing på 3,1 miljoner euro jämfört med föregående år.

Åtgärderna för att främja social rättvisa

Som en del av det åtgärdspaket för att stärka social rättvisa som anges i regeringsprogrammet anvisas ett anslag på 10 miljoner euro för att eliminera C-Hepatit och ett anslag på 7,4 miljoner euro för att förebygga narkotikadödsfall bland unga. Av det anvisas 1 miljon euro för STEA-understöd till föreningar och stiftelser. För att införa en hybridmodell för barnskyddet anvisas 0,5 miljoner euro.

Studerandehälsovård och mentalvårdstjänster

För den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) föreslås finansiering för 73,3 miljoner euro. Av det riktas 1 miljon euro till mentalvårdstjänsterna för studeranden i form av ett tidsbegränsat stöd. I anslaget har man också beaktat ett tillägg på 0,6 miljoner euro som föranleds av ändringarna i vårdgarantin och i terapigarantin.

För utvecklandet av hjälpen och tjänsterna med låg tröskel inom mentalvården föreslås det 2 miljoner euro, och för verkställandet av programmet för självmordsprevention 0,3 miljoner euro.

Säkerhet, beredskap och stöd inom socialservicen

För läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten FinnHEMS Oy föreslås anslag på sammanlagt 41,1 miljoner euro, vilket är 0,7 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2025.

För att upprätthålla Försvarsmaktens beredskap och förberedelser inom hälso- och sjukvården reserveras 7,5 miljoner euro.

För skyddshemsverksamhet reserveras sammanlagt 31 miljoner euro som innefattar en nivåhöjning på 3,45 miljoner euro för att trygga ett tillräckligt antal platser på skyddshem.

För medling i brottmål och vissa tvistemål anvisas 7,6 miljoner euro. För verksamheten vid kompetenscentrumen inom det sociala området tilldelas cirka 1,3 miljoner euro.

Hälsa och funktionsförmåga

För åtgärder som främjar hälsan och funktionsförmågan avsätts cirka 59,6 miljoner euro, vilket är 0,15 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2025. Som en del av investeringsprogrammet enligt regeringsprogrammet fortsätter man stödja äldre personers funktionsförmåga och förmåga att klara sig hemma samt närståendevårdare med ett anslag på 6,5 miljoner euro. Dessutom föreslås 2,5 miljoner euro för särskild omsorg för unga och 0,5 miljoner euro för förebyggande rusmedelsarbete.

Avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare

För avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare avsätts sammanlagt 128,4 miljoner euro. Det är 4,1 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för år 2025. Minskningen beror i huvudsak på en ändring i behovskalkylen och på de tidigare fastställda besparingar i omkostnaderna som följer av sammanslagningar av avbytarserviceområden.

Understöd för främjande av välfärd

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för att främja hälsa och social välfärd anslås 268,6 miljoner euro, vilket är 35,5 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Av de outdelade vinstmedlen i balansräkningen utdelas år 2026 för sista gången 25,8 miljoner euro.

Finansieringen av ämbetsverk och inrättningar

Under momenten som gäller ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har man beaktat ett tillägg på 3,8 miljoner euro för lönejusteringar. För fortsättningen av forskningsinstitutens post doc-program anvisas 1,8 miljoner euro. Som nya besparingar i omkostnaderna har beaktats minskningar på 5,4 miljoner euro.

För att inrätta toxikologiska kompetenscentrum i Östra Finland beviljas ett tillägg på sammanlagt 0,4 miljoner euro under momenten för Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet.

Besvärsnämnden för studiestöd flyttas till besvärsnämnden för social trygghet (SAMU), och för det här överförs 0,7 miljoner euro från undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) sammanförs med det nya Tillstånds- och tillsynsverket (LVV) vid ingången av 2026. Omkostnadsmomentet för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården slopas och anslagen överförs till finansministeriets förvaltningsområde.

För att genomföra en tvåstegsmodell för psykoterapiutbildningen anvisas ett anslag på 5 miljoner euro som överförs från undervisnings- och kulturministeriet. 

Andra åtgärder

Det etablerade arbete med mathjälp som görs i föreningar, stiftelser och församlingar stöds med ett anslag på 3 miljoner euro.

Även utvecklingen av den landsomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården fortsätter. Det här innefattar bland annat att vidareutveckla Kanta-tjänsterna och att reformera informationsproduktionen. ‏Under momentet anvisas ett anslag på sammanlagt 21,4 miljoner euro, vilket är 4,7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025.

Mer information

Veli-Mikko Niemi, kanslichef, tfn 0295 163 425                                        
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 
Nuutti Hyttinen, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 073 
Hannu Peurasaari, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 662
Annu Jaakkola, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 330 
Niilo Heinonen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 603

E-postadresserna har formen [email protected].

Propositionen om statsbudgeten för 2026 har överlämnats till riksdagen
Ett fungerande och hållbart välfärdssamhälle Orpos regeringsprogram statsbudgeten
arbetsliv budgeter försäkring hälsa hälsovårdstjänster social service tjänster utkomst välfärd

Se även

Finansministrarna behandlar genomförandet av EU:s budget och euroområdets ekonomiska politik

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:13.2.2026 13.22

Uppgörelse om EU-budgeten – Finland avstod från att rösta

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:17.11.2025 8.51

Finland betonar disciplin i EU:s budget för nästa år

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:13.11.2025 8.32

EU-medlemskapet kostade Finland 55 euro per invånare i fjol

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:28.10.2025 7.52

Finansministrarna diskuterar EU:s inkomstkällor och kapitalmarknaden

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:8.10.2025 10.59

Statens pensionsfond överför mer medel än tidigare till statsbudgeten

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:25.9.2025 14.07
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Allmännyttiga tjänster
      • Offentlig upphandling
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Begäran om utlåtande
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Konsekvensbedömningar och prognoser
      • Tjänsteanförande
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Utvecklandet av EU:s kapitalmarknad
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Turistskatt
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
      • Vanliga frågor om ändringarna i finansieringslagen
    • Revision av statsandelssystemet för kommunal basservice
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
      • Ekonomisk översikt, hösten 2025
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation