Rapport sammanställer resultaten av demokratiprogrammet
Resultaten av det nationella demokratiprogrammet 2025 framhäver vikten av att få aktuell information om demokratins tillstånd och utvecklingstrender till stöd för beslutsfattandet. Med hjälp av de indikatorer som identifierats i programmet kan demokratipolitiken i fortsättningen utvecklas på ett ännu mer kunskapsbaserat och långsiktigt sätt än tidigare. I den uppföljningsrapport som publicerades i dag granskas hur målen för programmet har uppnåtts och vilka konsekvenser åtgärderna i programmet har för den finländska demokratins tillstånd och demokratiutvecklingen.
- En välfungerande demokrati förutsätter ett aktivt civilt samhälle, och organisationsverksamheten skapar nya ansvarstagare. Resultaten av demokratiarbetet realiseras långsamt och de är sällan väldigt konkreta, men vi måste ändå ha förmåga och mod att mäta arbetets genomslag, säger justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen, som var ordförande för den förvaltningsövergripande arbetsgrupp som styrde beredningen och samordningen av demokratiprogrammet.
De totala konsekvenserna av demokratiprogrammet syns först med flera års fördröjning efter att de reviderade lagarna trätt i kraft och nya handlingssätt införts. Demokratins utveckling påverkas också av många andra faktorer, såsom det allmänna politiska klimatet, det världspolitiska läget samt utvecklingen av Finlands ekonomi och diskussionsklimat.
Man har under demokratiprogramarbetets gång identifierat nationella och internationella indikatorer med hjälp av vilka man bland annat kan granska den finländska demokratins tillstånd i internationell jämförelse, valdeltagandet och deltagandet i frivilligverksamhet. De nyckeltal som indikatorerna ger upphov till kan inte användas till att påvisa enskilda åtgärders direkta effekter på utvecklingstrenderna. De hjälper dock att identifiera och följa upp demokratins utveckling och förändringar på längre sikt samt de skuggområden och utvecklingsobjekt som åtgärderna inom den nationella demokratipolitiken i fortsättningen bör riktas till.
Föregångare i fråga om demokrati behöver demokratipolitik som sträcker sig över regeringsperioderna
Målet med det nationella demokratiprogrammet 2025 har varit att utveckla den finländska demokratipolitiken på lång sikt. Genomgående teman i programmet har varit delaktighet och ny slags växelverkan. Programmet har bestått av ett flertal lagberednings- och utvecklingsprojekt samt kommunikationsåtgärder bland annat i anslutning till representativ demokrati, direkt och deltagardemokrati, öppen förvaltning, det civila samhället samt demokrati- och människorättsfostran och ungas delaktighet.
Statsrådet godkände i november 2022 ett principbeslut om den finländska demokratipolitiken på 2020-talet som utarbetats utifrån arbetet i anslutning till demokratiprogrammet. Det centrala målet i principbeslutet är att Finland även i fortsättningen ska vara ett av de mest demokratiska länderna i världen. För att målet ska kunna nås krävs en långsiktig demokratipolitik som sträcker sig över regeringsperioderna och förvaltningsövergripande samarbete.
Mer information:
Niklas Wilhelmsson, enhetschef, justitieministeriet, tfn 0295 150 348, fö[email protected]
Liisa Männistö, specialsakkunnig, justitieministeriet, tfn 0295 150 231, [email protected]
Maria Wakeham-Hartonen, specialsakkunnig, justitieministeriet, tfn, 0295 150 416, fö[email protected]
Nationella demokratiprogrammet 2025 – Uppföljningsrapport, Åtgärder under regeringsperioden 2019–2023 och utvärdering av effektiviteten
Demokratiindikatorer
Statsrådets principbeslut om finländsk demokratipolitik på 2020-talet