Finland bör ta efter Samhall i Sverige: En aktör på övergångsarbetsmarknaden skulle främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra genom att erbjuda både arbete och stöd

Tullens generaldirektör Hannu Mäkinen har på begäran av arbetsminister Tuula Haatainen utarbetat ett förslag för att komma till rätta med den sämre sysselsättningen bland partiellt arbetsföra. Mäkinen föreslår som lösning ett bolag som liknar det svenska bolaget Samhall men som lämpar sig för Finlands behov.

Den aktör på övergångsarbetsmarknaden som Mäkinen föreslår stärker de partiellt arbetsföras övergång till den öppna arbetsmarknaden. Aktören skapar arbetstillfällen för dem som annars inte gör denna övergång. Detta sker i utredarens förslag genom att både tillräckliga tjänster och utförande av arbete kombineras.

Utöver stärkandet av sysselsättningen är det fråga om delaktighet och rättvisa, sade arbetsminister Tuula Haatainen när hon tog emot Hannu Mäkinens utredning vid offentliggörandet av utredningen 9.2.2021.

- Det behövs en sådan ny finländsk modell som utredare Mäkinen föreslår. Sanna Marins regering vill höja möjligheterna för partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning att få sysselsättning till en helt ny nivå, betonade Haatainen.

Avsikten är att ett beslut om en aktör på övergångsarbetsmarknaden ska fattas vid ramförhandlingarna våren 2021. Avsikten är att arbetet ska inledas senast under 2022.

- Det publika aktiebolaget Samhall har det största antalet anställda i Sverige. Bolaget sysselsätter över 25 000 partiellt arbetsföra. Vi måste ha samma riktning, sade arbetsministern.

Den viktigaste reformen i Mäkinens förslag är en ny aktör som bedriver affärsverksamhet och som sysselsätter partiellt arbetsföra. I den föreslagna helheten kombineras arbete i anställningsförhållande med de tjänster som arbetssökandes arbetsförmåga förutsätter.

Den finländska modell som Mäkinen föreslår löser de viktigaste hindren för sysselsättning av partiellt arbetsföra:

•    Partiellt arbetsföra människor har ofta många slags servicebehov, men de identifieras beklagligt ofta inte. Dessutom saknas en ordentlig arbetslivsorientering för de tjänster som erbjuds dem.

•    Efterfrågan på arbetskraft riktar sig inte jämlikt till partiellt arbetsföra. Detta beror delvis på diskriminering, delvis på brister i de tjänster som erbjuds arbetsgivarna.

Den nya aktörens roll kompletterar

I regeringens program för arbetsförmåga har reformer redan inletts för att förbättra sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Dessa är bland annat utveckling av arbets- och näringstjänsterna, sysselsättningsvillkor för offentlig upphandling och utveckling av verksamhetsbetingelserna för samhälleliga företag.

I Mäkinens förslag betonas att man vid den fortsatta beredningen av en aktör på övergångsarbetsmarknaden ska beakta att aktören ska komplettera den redan existerande arbetskraftsservicen. Avsikten är inte att de partiellt arbetsföra som även skulle sysselsättas genom andra åtgärder ska sysselsättas hos den nya aktören på övergångsarbetsmarknaden. Den nya aktören och det offentliga stöd som erbjuds denna får inte heller snedvrida konkurrensen på marknaden.

Dessutom förutsätter arbetsminister Haatainen att man vid byggandet av den finländska modellen för en ny aktör på övergångsarbetsmarknaden utnyttjar organisationernas, stiftelsernas och föreningarnas särskilda sakkunskap.

Den modell i Finland som Mäkinen föreslår anvisas kunder av arbets- och näringsbyrån och dess tre uppgiftsområden är:

1.    säkerställande av och nödvändig komplettering av tjänsterna för de partiellt arbetsföra personer som har den svåraste ställningen
2.    sysselsättning av de partiellt arbetsföra som har det svårast ställt
3.    ordnande av annan sysselsättning för grupper med hög sysselsättningströskel.

- För att den finländska modellen ska lyckas är det viktigt att i samhället komma till en situation där olika sammanslutningar och företag i stor utsträckning vill anlita tjänster som tillhandahålls av aktörer som sysselsätter de mest utsatta partiellt arbetsföra för att bära samhällsansvaret, sade utredare Hannu Mäkinen.

Kommunförsöken och överföringen av sysselsättningsservicen till lokal nivå är en del av regeringens helhet som reformerar sysselsättningspolitiken. Den andra delen är den nordiska modellen för arbetskraftsservice, där sysselsättningstjänsterna blir täta och individuella för arbetssökande samtidigt som hela påföljdssystemet jämkas. Den tredje delen som reformerar Finlands sysselsättningspolitik är den aktör på övergångsarbetsmarknaden som utredaren Mäkinen föreslår.

Ytterligare information:
Timo Nevaranta, arbetsministerns specialmedarbetare, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 5741 430
Hannu Mäkinen, utredare, generaldirektör, Tullen, tfn 040 332 2215 och e-post: hannu.makinen(at)tulli.fi
Kimmo Ruth, arbetsmarknadsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 396 0275 och e-post: kimmo.ruth(at)tem.fi